Fokustema
Krönika
Läs senare

ATG har blivit travets PostNord

ATG:s teknikstrul är en fråga som borde tas på mycket större allvar av de ansvariga i travet än vad som görs. Söndagens V75-omgång på Romme var ingen enskild och isolerad händelse, utan gång på gång är det problem hos ATG när det vanskas storpotter på V75. Så har det varit under flera års tid och det har kostat travsporten många sköna miljoner i uteblivna intäkter.
Av
Claes Freidenvall

Finns det verkligen inte någon som kan ta tag i detta? ATG:s verkställande direktör Hasse Lord Skarplöth verkar vara mest upptagen av att leka riddare och har gjort sig själv till någon slags omslagspojke för sunt spelande. Han dyker nästan numera bara upp i sammanhang där det talas om spelansvar, vilket verkar vara något av hans favoritsysselsättning för dagen. Var det inte ”Lorden” som införde kasinospel i ATG:s verksamhet. Sunt spelande? Tjenare…

Och med en ATG-ordförande som är osynligare än den mest osynliga. Är det någon som överhuvudtaget sett Bo Netz på en travbana eller i något annat officiellt travsammanhang?

ST:s ordförande Marjaana Alaviuhkola är inte heller den person som vill uttala sig om ATG – i alla fall inte när det kommer till känsliga frågor som rör det spelbolag hon själv är vice ordförande i. Sådana petitesser lämnas över till andra personer, vilket Sulkysport nyligen fick erfara när vi ville ställa frågor hur den enorma skuld på 734 miljoner ST har till ATG ska hanteras.

För dagen finns det ingen som tar tag i det stora frågorna i Svensk Travsport (ST är idag i en konkurssituation) och förtroendet för de styrande har nog aldrig varit lägre än vad det är nu, undantaget ST:s sportchef Petter Johansson som hittills skött det mesta runt corona-viruset på ett utomordentligt professionellt sätt.

Tänk om det funnits ett handlingskraftigt ST idag! Vilken guldsits travet haft i dessa tider när i princip all annan idrott står still runt om i världen på grund av covid-19.

Hade dessutom ST lyckats att knyta upp något annat licensierat spelbolag än ATG hade travet haft en uppsjö av möjligheter att ta – som det så vackert heter – marknadsandelar från andra idrotter. Man kan bara gissa hur V75-omsättningen sett ut i söndags med exempelvis Unibet, Betfair, Nordicbet och Svenska Spels gigantiska kundunderlag.

Förresten kan man undra hur Spelinspektionen ser på de spelare som varit med och bidragit till söndagens multijackpot, men som hindrades från att delta i V75-spelet för att ATG inte hade kapacitet att ta emot spel från alla dessa personer? Det är ju trots allt Spelinspektionen som givit ATG grönt ljus att göra avvikelsen som strider mot totalisatorns idé, att konfiskera spelarnas vinstpengar…och då lär väl inget hända?

Det hade också varit ett gyllene tillfälle i söndags att sälja travet långt utanför gängse gränser och göra det som SPORT och inte bara som SPEL.

Nu har den chansen dribblats bort samtidigt som ST står med ett spelbolag som har blivit något av travets PostNord. Visst är travsportens folk värd ett bättre öde än så?

Som de flesta vet så städas trappor bäst uppifrån och det kanske är dags att ta fram kvastarna även om påsken är över.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Sätter demokratin ur spel

Det öppna brev som ATG:s ordförande Peter Norman och bolagets verkställande direktör Hasse Lord Skarplöth skickade till galoppen och travet i Skåne i fredags var ingen vacker läsning.
Det gav inte bara uttryck för översitteri utan visar också hur de höga herrarna svävar helt i det blå.
Av
Claes Freidenvall
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins

Huvudet på spiken slog Lutfi Kolgjini i sitt svar till Norman och Lord Skarplöth och kallade det för ”härskarteknik på hög nivå.”

Håkan Birger, ordförande i Skånska Fältrittklubben, är inte heller speciellt imponerad av Peter Norman Hasse Lord Skarplöths tankar och inte minst ”att representanter för ett spelföretag som ägs av travet och galoppen och således indirekt av Skånska Fältrittklubben ska tillrättavisa och läxa upp sina ägare.” En anmärkningsvärd ordning och attityd, skriver Håkan Birger i ett svar.

Vad handlar då frågan om?  

Jo, Skånska Travsällskapets medlemmar har på styrelsens förslag fattat demokratiskt beslut om hur ”Nya Jägersro” skall utformas.

Dotterbolaget ATG:s ordförande och vd skriver att medlemmarna i Skånska Travsällskapet låter känslomässiga argument stå i vägen för rationellt tänkande och uppmanar till att sätta ett demokratiskt fattat beslut ur spel.

Alltså anser Norman och Lord Skarplöth att Skånska Travsällskapets medlemmar saknar förmåga och kompetens till att fatta rationella, faktabaserade beslut.

Ett häpnadsväckande övergrepp i sportens föreningsdemokrati och underkännande av sina ägare.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Galoppens framtid hotad

Galoppens framtid på Jägersro är fortsatt en öppen fråga – men hur ser egentligen framtidsutsikterna ut för fullblodssporten i Sverige och i Norge?
Och då tjänar ändå en galoppör i Sverige i snitt 17.141 kronor per start. En svensk travare drar in 11.419 kronor...
Av
Claes Freidenvall
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Igår berättade Trav- og Galopp-Nytt i Norge att Övrevoll Galopp har stora problem och att samtliga anställda på banan är permitterade i olika grad. Övrevoll har ställt in årets sista tävlingsdag av ekonomiska skäl. Två tjänster har dragits in och samtliga anställda – inklusive banans vd – permitteras från 50 till 100 procent.

– Break-even budgeterades för 2024, men prognosen pekar på en betydande rörelseförlust. Vi avvaktar med att gå ut med siffror tills efter att årsbokslutet är klart, säger vd Bente Rosenberg till Trav-og Galopp-Nytt.

Svensk Galopps framtidsutsikter är inte heller speciellt ljus. För dagen är det störst fokus på Skåne. Kommer galoppen gå tillsammans med travet med en ny bana på Jägersro, eller bygger galoppen en egen oval? Eller blir det ingenting alls? Frågorna är många och fortsatt obesvarade. Men det finns också annat som oroar…

Antalet betäckta ston i galoppen och födda föl har minskat i Sverige och mer än halverats sedan 2010. Nästa år föds färre än 100 hästar och fortsätter trenden kommer populationen vara alldeles för liten för att bedriva tävlingar på nuvarande nivå. Årets tävlingskalender i Svensk Galopp innehåller 61 tävlingsdagar, fördelade 28 på Bro Park, 22 på Jägersro och nio i Göteborg.

Med mer än halverad population finns inte underlag för hålla uppe antalet tävlingsdagar och redan idag – eller rättare sagt 2023 – låg antalet startande på 7,78 hästar/lopp.

Skulle galoppen i Skåne kunna erbjuda tio tävlingsdagar om året är det knappast underlag för att bedriva en professionell sport i södra delarna av Sverige? Är det då värt att investera tiotals miljoner på en galoppbana på Jägersro? Medlemmarna i Skånska Travsällskapet har lite att fundera på när frågan ska diskuteras i närtid…

Galoppen omsatte ifjol mindre än en procent (ja, Ni läste rätt!) av spelet på hästar i Sverige och det ger ett netto på cirka 25 miljoner, driftkostnader oräknade. För det får galoppen ut 160 miljoner kronor från
ATG-systemet. En galopphäst tjänade 17.141 kronor/start under 2023. Motsvarande belopp för en travare låg på 11.419 kronor.

När ATG bildades 1973 låg omsättningen på svenska galopptävlingar strax under fem procent av det totala spelet på hästar i Sverige. Då erhöll galoppen ett ägarskap på tio procent och travet 90 procent i ATG.

Är det idag rimligt att det ekonomiska utfallet ser ut som det gör med tanke på vad som omsätts på trav respektive galopp idag och inte minst med tanke på den pressade ekonomiska situation som travets aktiva är i?

Fokustema
Krönika
Läs senare

Är alla lika inför ST och ATG?

Det är bra att Svensk Travsport har satt drivningsfrågan högt på agendan – och ATG har hakat på i vissa avseenden – men det finns ändå saker som skaver i sammanhanget.
Varför är ST så enögda och kastar sig över italienska kuskar, men blundar för fransmännen?
Av
Claes Freidenvall
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.

UET:s ordförande Marjaana Alaviuhkola (f.d. ordförande ST) har vid flera tillfällen – med all rätt! – reagerat över drivningar i italiensk travsport, men jag har inte alls sett samma aktivitet när det gäller Frankrike. Dagligen får vi som följer fransk travsport se drivningar – eller maningar som det numera kallas på svenskt travspråk – som med svenska mått mätt inte är okej.

Men då är det alldeles tyst. I alla fall utåt sett…

Det är förstås lätt att klanka på italienare, men det tycks vara lika svårt att reagera på franska kuskar och deras agerande med körspöet.

Ni kan ju tittat på upploppet från lopp 1 på Vincennes igår och bilda er egen uppfattning.

ATG har slutat att ta spel på sulkytävlingar i Australien från den 1 november i år på grund av sättet att driva hästar. Och även Yonkers Raceway i New York har tidigare fått sin släng av sleven av ATG.

Frågan är hur spelbolaget och ST agerar mot Frankrike? Eller får det stora travlandet leva sitt eget liv?