Med anledning av ”TR:s förslag till ny tävlingskalender” som nyligen publicerades i olika medier vill vi förtydliga att innehållet inte är förankrat eller ens diskuterat med TR:s medlemmar.
I samband med nyval av ordförande på TR:s fullmäktige 2026 ställdes en direkt fråga om tankar kring sänkta förstapris på mellanbanor och svaret blev att det inte var aktuellt. Vad betyder demokrati i Tränarnas Riksförbund? Hur stor påverkan tillåts från föreningen ”En häst en röst”?
Även om vi kan vara överens om problembilden i dagens travsport och att vi behöver förändra för att vända utvecklingen och snabbt öka intresset för travsport med fler hästägare, fler hästar och fler aktiva så är vi övertygade om att det presenterade förslaget riskerar att få motsatt effekt.
Banor som degraderas enligt TR:s förslag riskerar att successivt nedmonteras. Att hela styrelsen utom en tränare som är avlönad av Wången ”råkar” tillhöra en nyckelbana sänker trovärdigheten fullständigt. Är beslutet för Svensk Travsports bästa eller för ledamöterna i styrelsens bästa? Har man kompetens att se en större bild än till sin egen plånbok?
Ambitiösa och satsande A-tränare (f.d. medlemmar i TR) på de degraderade banorna tappar hästägare i snabb takt eftersom alla starter numera sker på bortaplan och ständiga reskostnader gör att hästägare tröttnar. Inga nya hästägare lockas att köpa hästar och sätta i träning på en bana där förstapriserna i banans lopp understiger månadskostnaderna.
ATG-kunder i regioner för degraderade banor blir allt färre. De blir inte fler i nyckelbanornas regioner för att segerpremien i vardagsloppen ökat ifrån 35.000 till 50 000 kronor.
Färre hästar, hästägare, aktiva, spelare och sannolikt färre lokala uppfödare innebär ytterligare färre tävlingsdagar och minskade driftmedel för banan. Banans anställda personal lämnar eller tvingas lämna det sjunkande skeppet och hur attraktiv är nu banan för besökare och samarbetspartners? Hur säkerställer vi kontinuitet och kvalité på banans erbjudande till besökare?
Vilka förutsättningar finns det kvar till dagligt underhåll av träningsslingor och tävlingsbana? Det saknas sedan många år möjlighet för de flesta banor att prioritera ett rimligt underhåll av stallar, publikbyggnader och ekonomibyggnader. Snart saknas medel för att riva byggnaderna.
Det är ute i landet intresset finns. Potentialen har alltid funnits i storstäderna men man lyckas ju inte ta den. Publiksiffran på Derbyt och Kriteteriekvalen är tydliga bevis på det. Som ett exempel går det dubbelt så många skåningar på en proffstränad häst mot vad det gör per proffstränad häst i Kalmar län.
Svensk Travsport behöver prioritera utveckling på banor ute i landet där det är naturligt och finns en rimlig ekonomisk möjlighet för fler att starta och utveckla en verksamhet med träning och tävling med travhäst.
En del av lösningen ligger i att storstadsbanorna ska köra betydligt färre tävlingsdagar. När storstadsbanorna väl tävlar ska det vara stora evenemang och stora prispengar. Det har bevisats i många år att för många tävlingsdagar, sällan med fulla lopp, och mycket extra driftmedel i regioner med 500.000 till 1.000.000 människor inom 60 minuter banan inte är lösningen.
Vi är gärna med i fortsatta diskussioner om hur vi ska skapa en positiv utveckling för svensk travsport.
