Fokustema
Travtränarnas Riksförbund
Läs senare

”Avhjälp krisen – fondera sedan”

Ompröva nuvarande strategiska tänk för ST:s ekonomi avseende att till 2024-2025 bygga ett balanserat resultat på cirka 400-500 miljoner kronor, skriver Travtränarnas Riksförbund (TR) i ett inlägg med tanke på det ekonomiska läget i Sverige och anser att ST ska vänta med att bygga upp en ny ”hästsportens fond”.
Av
Claes Freidenvall
Det börjar bli tomt i plånböckerna och ST bör tänka om i sitt strategiska tänk, enligt TR. Foto: Emil Kalibradov
Det börjar bli tomt i plånböckerna och ST bör tänka om i sitt strategiska tänk, enligt TR. Foto: Emil Kalibradov

Travtränarnas Riksförbund noterar att inflationen är någonstans mellan sex-åtta procent och att procentsatsen i jordbrukssektorn är ännu högre, runt tolv procent i slutet av maj månad i år.

Travtränarnas Riksförbund har gjort följande beräkning:

  • Om proffstränarna enbart för att för kompensera för inflation/prishöjningar behöver höja dagavgiften med 30 kronor/dag och häst betyder det 30 kr x 8.000 hästar x 365 dagar = 87,6 mkr/år.
  • Samma prishöjningar/inflation drabbar de facto även amatörtränare och uppfödare. Den sannolika ekonomiska kostnadsökningen utifrån nuvarande situation/utveckling kan alltså för det svenska travhästägarkollektivet beräknas till cirka 200 miljoner på årsbasis.
  • Då ska man alltså komma ihåg att en hypotetisk hundraprocentig kompensation av detta i form av ökade prismedel inte på något sätt ökar resultatmarginalerna för hästsportutövarna utan endast kompenserar för 2022 års kostnadsutveckling!
  • Det finns ytterligare en sannolik konsekvens av nuvarande inflationsnivå: en lönerörelse 2023 som innebär märkbart ökade lönekostnader ”i alla led”. Detta driver då upp ytterligare kostnadsökningar för hästägarna; med direkteffekt hos de professionella tränarna med anställd stallpersonal.

”Ompröva nuvarande strategiska tänk”

Som åtgärd till Travtränarnas Riksförbund att Svensk Travsport omprövar nuvarande strategiska tänk för ST:s ekonomi avseende att till 2024-2025 bygga ett balanserat resultat på cirka 400-500 miljoner kronor.

”Utarbeta nya scenarion där målet att nå det balanserade resultatet skjuts till förslagsvis 2028. Bygg i de scenariorna 2023-sportbudgeten på att aktiva behöver tillskott av medel med åtminstone 150 miljoner enbart för att kompensera för nuvarande kostnadsutveckling/inflation”, skriver Travtränarnas Riksförbund.

TR ger också några förslag i sitt inlägg:

  • Effektivisera tävlingssystemet så att resandet med tävlingshästar minskar. Enklaste sättet att göra det är att minska tävlingsvolymen totalt sett och speciellt i regioner/tider på året där resandet de senaste åren varit störst. Minskas antalet lopp totalt samtidigt som den samlade prispengapotten höjs blir det en fin ”dubbeleffekt” avseende intjänat/start. Låt därför ST:s sportavdelning studera 2020 och 2021-tävlingsdagarna i syfte att hitta de tävlingsdagar som genererat mest antal körda mil för tillresande hästar (hemmahästar nollas), och jämför det med vilka tävlingstillfällen som haft svagast intjäning. Justera sedan 2023-tävlingskalendern utifrån vad resultatet av studien blir.
  • Prioritera utredandet av central propositionsskrivning och fasta klasser så att detta förhoppningsvis kan gå igång under 2023. Med effektivare propositionsskrivning kan – tror TR – resandet med tävlingshästar också minskas.
  • Om åtgärderna i stycke 2 och 3 ovan ger bra utfall kan behovet av ytterligare prisförstärkningar 2024 och 2025 ”kylas ner” även vid fortsatt inflation, eftersom kostnadssidan för hästägarna då påverkats positivt. För att få en uppfattning om sä är fallet är det därför lämpligt att ST:s sportavdelning fortsätter att studera ”reseaspekten” även under 2023.
  • Konkret enkelt förslag som kan ha signalvärde avseende att ST visar att man prioriterar de som driver hästföretag i Sverige, och som inte belastar befintlig prispott någonting (mer än att lite mer uppfödarpremier går ut): Stäng redan i 2022 års sista meetings rikstotons klass I till att enbart vara för svenskfödda hästar. Det ger enligt utfallet 2021 och hittills 2022 cirka tre miljoner kronor i ökning till svenskfödda hästar (meetinget april-maj med finaler Elitloppshelgen undantaget) till svenskfödda hästar och cirka två miljoner till hästägare (bolag) med säte i Sverige (registrerade hos ST).

”Balanserat resultat gick upp som i rök”

Travtränarnas Riksförbund har även i ett remissvar till ST gällande ST AB:s direktiv och verksamhet framfört att det ”feltajmat” att i det ekonomiska läge som uppstått sedan förra året fullfölja de tankar som ST:s ledning haft om att återuppbygga det som populärt kallades ”hästsportens fond”, och som i själva verket var ATG:s balanserade resultat.

Detta balanserade resultat – skriver Travtränarnas Riskförbund – gick som upp i rök när ATG inte hade tillräcklig fart på omsättningen för att finansiera pokalåret och samtidigt behövde investera stort inför övergången till licensmarknad, och fortsätter:

”ST planerar att bygga upp ett eget balanserat resultat på cirka 400-500 miljoner kronor, vilket är den storleksordning ”hästsportens fond” hade. I de scenarion som skickades ut på remiss var tanken att denna fonduppbyggnad ska ske (i praktiken med hjälp av de resultatmedel ATG överför till ST som koncernbidrag) till 2024-2025, vilket skulle innebära väldigt lite utrymme till förbättringar av medel till banor och aktiva från 2022-nivån innan 2025.

Syftet med att bygga upp en stark soliditet (ett balanserat resultat) är att kunna möta en framtida kris utan att behöva göra omedelbara och drastiska nedskärningar. TR:s styrelse var, när remissvaret diskuterades, dock av uppfattningen att den situation som sportens aktiva står i nu, med kostnadsökningar på insatsvaror som inte går att ”ducka för”, kan betraktas som just ett sådant krisläge som fonderade medel kan avhjälpa. Det principiella ställningstagandet blev därför ”avhjälp krisen först – fondera sedan.”