Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

”Ett kvitto på att jag tog rätt beslut”

Joakim Elfving har rivstartat det nya året.
Möt Rommetränaren i en intervju om att vara i zonen, problemen under fjolåret, målsättningar med året och inte minst hans V75-chanser i Kalmar.
Av
Pär Gustafsson
Upplåst för dig som är prenumerant
Joakim Elfving har fått en kanonstart på det nya året och Rommetränaren hoppas att hans stall passerar fyra miljoner kronor 2020. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Joakim Elfving har fått en kanonstart på det nya året och Rommetränaren hoppas att hans stall passerar fyra miljoner kronor 2020. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

2018 vann Joakim Elfvings hästar 31 lopp på 152 starter och stallet sprang in över två miljoner kronor. Inför förra säsongen satte Rommetränaren upp som mål att fördubbla siffrorna.
– Vi hade kommit i ordning på nya gården och sandbanan vara klar, berättar 31-åringen.

Men förra säsongen blev minst sagt inte vad Elfving hade hoppats på.
– Det var mycket strul; hästarna var sjuka och vi hade virus i stallet. Jag fick ställa av hästarna, ta en träningsperiod och hade is i magen och skita allt snack kring stallet.

Det svåra var att tackla allt annat runt stallet som hästägare och personal

Rommetränaren menar att det tuffaste inte var att hästarna var sjuka.
– Det svåra var att tackla allt annat runt stallet som hästägare och personal.

Nu är hästarna friska och stallet har börjat strålande. På 24 starter 2020 har det blivit hela åtta segrar och tre andrapris. På hela förra året vann rörelsen 19 gånger.
– Nu har vi fått tillbaka hästarna i form och det är ett kvitto på att jag tog rätt beslut. Och när stallet är i form trillar segrarna på.

Hur är det att vara i zonen?
– Vi jobbade i motvind ifjol och vi kämpar för att vara på den här nivån. Som tränare får jag uppmärksamhet i media och det blir positivt snack kring hela stallet.

Lyx Håleryd i Stochampionatet

Med tanke på fjolårets sjukdomsbekymmer är Elfving nöjd med att stallet nådde över 1,9 miljoner kronor.
– Nu siktar vi mot fyra miljoner kronor och jag hoppas även att hästarna kan vara med på V75 och i större unghästlopp. Trots problem förra året var Lyx Håleryd finalist i Stochampionatet. Där satt hon fast med mycket krafter kvar, men det är ett kvitto att vi kan vara med i de större loppen och det gör att jag blir lite extra taggad.

Lyx Håleryd med Rikard N Skoglund. Elfving och Skoglund är vänner sedan skoltiden och Rommetränaren anlitar gärna lånekusken. Foto Martin Langels/ALN

För två år sedan flyttade han till Rommeholen som ligger en knapp kilometer från Rommetravet. All tung träning sker sker på gården och när hästarna ska gå tempojobb körs de till banan. För dagen har Joakim 43 travare på träningslistan. Hemma har han cirka 35 boxar och de yngsta hästarna står på ett annat ställe. Också ett stenkast från hemmabanan.
– Det är på den nivån jag vill ligga; mellan 40 och 45 hästar. Jag brinner mest för unghästarna och där finns de största pengarna. Jag har också två egna fölston och får två föl till våren. Nu har jag fått en stabil kundkrets och verksamhet och har börjat jobba för att ha allt större del yngre hästar. Som proffstränare jag alltid fått bygga sakta.

Satsar på tränarbiten och lejer kuskar

Joakim har vunnit två av fyra starter som körsven i år. Så sent som igår vann han med kallblodet Moddson (e. B.W.Modde) i Bollnäs, men att köra lopp är inget Elfving satsar på.
– Man måste brinna för löpkörningen. Jag tycker inte att det är lika kul och har vikten emot mig. Sedan lärlingstiden har jag inte haft fokus på att köra själv utan det blir någon gång ibland. Om till exempel jag har behöver kolla av något eller om hästen inte riktigt är i form. Jag är ett år äldre än Rikard N Skoglund och har känt honom sedan vi gick i skolan på Wången. Vi är bra vänner och jag har använt mig mycket av honom. Det har fungerat bra och jag kommer även framöver att använda mig av Rikard.

Lyx Håleryd är min bästa chans på lördag

Under lördagen lastar Rommetränaren tre ston för Kalmars V75-tävlingar. Nämnda Lyx Håleryd går ut i V75-inledningen.
– Hästen gör bra insatser varje gång och kommer med fin form. Hon är inte osäker i voltstart och läget blev passande. Rikard bestämmer taktiken, men jag skulle tro att han provar mot ledningen. Inga ändringar är aktuella och Lyx Håleryd är min bästa chans på lördag.

I V75-4 startar Elfving två hästar.
– Jag har alltid hållit Nouvelle Avenue högt och jag är mycket nöjd med träningen. Det blev för tufft lopp i comebacken, men hon känns jättefin efteråt. Hästen har tränat rejält och är fräsch och fin. Läget blev passande och når hon spets tror jag att hästen körs där. Annars kan det blir rygg ledaren och tredje inner är heller inte fel i Kalmar. Jag är uppåt på Nouvelle Avenue och nu blir det norskt huvudlag för första gången hos mig. Vi har kört med öppet innan.

Nouvelle Avenue har bricka tre och Under The Counter 15 i spårtrappan.
– Under The Counter var bra senast och är på gång, men härifrån krävs både högt tempo och rätt draghjälp. Om det klaffar kan hon fälla många, men jag tror mer på Nouvelle Avenue än Under The Counter.

Återstår att se om stallformen håller i sig när motståndet hårdnar. Här hittar ni startlistor till lördagens V75-omgång.

Fakta

Joakim Elfving – Tränarstatistik

År – Resultat – Inkört (kr)
2016 – 132 st: 13-9-7 – 614.500
2017 – 121 st: 8-16-7 – 615.800
2018 – 152 st: 31-24-16 – 2.074.100
2019 – 202 st: 19-37-25 – 1.939.300
2020 – 24 st: 8-3-0 – 315.600

Expandera
Fokustema
Fokus: Exklusiv intervju
Läs senare

Den franska revolutionen

Att Jean-Pierre Barjon valdes till ny president i det franska travförbundet i december var en sensation.
– För ett halvår sedan var det en hundraoddsare att jag skulle stå här och bli intervjuad som president i LeTrot. Det var det stora stöd jag fick av fotfolket, gräsrötterna i sporten, som gjorde att jag blev vald, säga Barjon.
Möt den nye presidenten i en exklusiv intervju.
Av
Lars G Dahlgren
Upplåst för dig som är prenumerant
Trav-Europas viktigaste man? Här är Frankrikes travpresident Jean-Pierre Barjon. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Trav-Europas viktigaste man? Här är Frankrikes travpresident Jean-Pierre Barjon. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Vad Jean-Pierre Barjon ska åstadkomma är en öppen fråga, men brännpunkten är fastställd:

– Allt vi ska göra måste ha hundraprocentigt kundfokus. Och kunderna är alla som spelar på trav och galopp.

Det berättar han i den stora intervjun med Sulkysport som publicerats i det färska Avelsnumret. Här kommer hela intervjun!

De konservativa, protektionistiska fransmännen som styrt landets travsport är utbytta – mot den internationellt arbetande hästägaren och uppfödaren Jean-Pierre Barjon. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

För att försöka ta det lite översiktligt och hyfsat snabbt från början: att Jean-Pierre Barjon blev ordförande i det franska travförbundet berodde väldigt mycket på det inflytande den opinionsbildande tankesmedjan equistratis fått via sajten equistratis.org och digitala medier.

Det tog fart på allvar för drygt tre år sedan då flera tongivande och namnkunniga häst-
ägare, uppfödare och andra aktiva i trav- och galoppsporten gick samman i nätverket equistratis. Det kan liknas vid födelsen av en rörelse, proteströrelse om man så vill, mot det sittande etablissemanget och hur det styrde både sporten och spelbolaget PMU. Med flera tunga namn i sporten på ”medlemslistan” växte equistratis.

Fakta

Tankesmedjan

>> Så här beskrivs tankesmedjan Equistratis på hemsidan equistratis.org:
”En socioprofessionell rörelse för att reformera hästkapplöpningsindustrin.”
Socioprofessionells närmaste översättning gällande den svenska trav- och galoppsporten är att kalla det ”de hästsportaktiva.”

>> Reformerna har fyra huvudpunkter:
• Relansera hästkapplöpning med banbesökare
• Ändra styrningen av institutionerna
• Minska driftskostnaderna
• Sälj eller gör filial av sportspel och poker

Den sistnämnda punkten handlar om det av trav- och galoppsporten ägda spelbolaget PMU, Frankrikes motsvarighet till ATG. Till skillnad från hur trav- och galoppförbundet i Sverige äger ATG har det franska trav- och galoppförbundet 50 procent var av PMU. Liksom ATG har PMU även sportspel och casino i sitt utbud.

>> Equistratis mål åren 2020-2022:
• Lägga fram förslag som stöds av majoriteten av de aktiva
• Att säkerställa genomförandet av reformer

>> Equistratis baseras på:
• Forskning och expertis
• Kommunikation och inflytande
• Driva förändringar

Expandera

Som en viktig isolerad händelse kan nämnas att det blev ett herrans liv när den franska trav- och galopp-tv-kanalen Equidia i sitt timslånga diskussionsprogram på måndagskvällar varje vecka ämnade släppa fram equistratis-representanter att berätta om nätverket och vad de ville åstadkomma.

Det franska travförbundet gick i taket och krävde att också få vara med i diskussionsprogrammet. Travförbundet ville inte låta Equistraris få stå oemotsagt och ha hela agendan i ett tv-program med trav- och galoppintresserade som målgrupp. Slutet på historien blev att det inte blev något tv-program alls. Men eftersom episoden kan sägas ha avslöjat hur ”lågt i tak” hästsportförbundens ledare ville ha för vad kunde sägas av vem och var gavs tveklöst väldigt bra bränsle åt equistratis som opinionsbildande organ.

Equistratis har spelat sina kort väl och tajmade attacken mot att få avgörande inflytande i sportens beslutsfattande rätt. I december skulle travförbundets mångårige ordförande – den främsta representanten för det ”konservativa sittande etablissemanget” – Dominique de Bellaigue avgå med ålderns rätt efter 22 år på presidentposten. Han föreslogs – av etablissemanget – efterträdas av Philippe Savinel. Mot denne lanserades nu samordnat via equistratis Jean-Pierre Barjon.

Barjon har varit framgångsrik som både uppfödare och hästägare: Han har nu den stora montéstjärnan Bilibili i sina grön-vita ägarfärger.

Barjon har en Prix d’Amérique-seger med Meaulnes du Corta. Han är dessutom internationellt orienterad, till exempel som uppfödare och ägare till Björn Goops Uppfödningslöpningsvinnare Mister J.P. och även som köpare av toppstammade fölstoet Graceful Touch för 560.000 dollar på auktion i Harrisburg.

En anekdot till kan sägas beskriva hur Barjon tänker som hästägare: När Meaulnes du Corta vann Prix d’Amérique 2009 var hästens tränare Pierre Lévesque uppbunden att köra Offshore Dream som jagade sin tredje raka seger i Pd’A.

Levesque ville ha Pierre Vercruysse som kusk – denne hade då kört Meaulnes du Corta några gånger tidigare – när Jean-Pierre Barjon ingrep och istället ville ha den då uppåtgående stjärnan Franck Nivard som kusk på sin häst.

Läge för konflikt – som dock Barjon avväpnade effektivt:

– Om du väljer kusk till min häst i Prix d’Amérique ligger den kuskens lojalitet främst hos dig som hästens tränare. Väljer jag kusk är dennes lojalitet främst till mig som hästägare, sade Barjon till Levesque.

En minst sagt snygg formulering av att Barjon inte ville riskera att behöva se sin Meaulnes du Corta bli ”hjälptrupp” till Offshore Dream i dennes jakt på tredje raka Prix d’Amérique-segern.

Pierre Levesque accepterade utan protester och att Barjon och Levesque fortfarande är nära varandra bevisas av att Pierre Levesque nu är en av de som ingår i ”Barjons lag” i det franska travförbundet.

Min fru känner sig lite lurad på vad hon förväntade sig när jag sålde mitt företag

Jean-Pierre Barjon har byggt de ekonomiska förutsättningarna för sitt hästägande genom att vara en framgångsrik företagare med läskedrycksmärket Lorina som bärande varumärke. Detta är nu sålt och Barjon kan därför med full kraft gå in i sitt nya förtroendeuppdrag i hästsporten.

– Men min fru känner sig lite lurad på vad hon förväntade sig när jag sålde mitt företag. Istället för för att bli pensionär med en massa ledig tid jobbar jag nu väldigt mycket mer, obetalt dessutom, än vad jag gjorde när jag så att säga jobbade för att tjäna pengar, säger hon. Men det är vad det här uppdraget kräver, skrattar Jean-Pierre Barjon.

När det som kallas för ”de socioprofessionella” i oktober förra året valde representanter till sina 25 platser i den beslutande församlingen gällande bland annat styrelsevalet i SECF vann Jean-Pierre Barjons anhängare en jordskredsseger.

Av de 16 platser som kallas ”comité national” tog Barjon-anhängare alla 16. Av de som kallas ”comités regionaux” tog Barjons trupper sex av nio platser. 22 av 25 sammanlagt. Ett fullständigt sensationellt resultat och plötsligt förstod alla vad som höll på att hända: det var möjligt att motkandidaten kunde besegra etablissemangets presidentkandidat i styrelsevalet.

– Det är nästan omöjligt att gå emot en kandidat som är nominerad av den sittande församlingen. I utgångsläget sitter den kandidaten med 66 procent av rösterna bakom sig, säger Jean-Pierre Barjon.

En riktig revolution, som startade på allvar för drygt tre år sedan och nådde sitt slutmål när Barjon slog etablissemangets kandidat Philippe Savinel med röstsiffrorna 25–23 och valdes till president. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Men det omöjliga hände. I en gastkramande röstningsprocedur stod till slut Barjon som segrare med mandatsiffrorna 25-23. Och inte bara det. Runt honom i styrelsen och de kommittéer som verkar under styrelsen ersatte ”hans folk” de tidigare sittande.

Förutsättningarna finns därför för att verkligen åstadkomma något under de fyra år som ordförandemandatet gäller.

Vad är det då Jean-Pierre Barjon och de med honom likasinnade som nu sitter runt honom i de styrande organen i sporten vill ska hända? Ja, det är faktiskt i dimma dolt. Svävande. Hur kan det vara så?

Jo, för att Barjon helt enkelt vill att flödet av idéer, initiativ, de reella praktiska förändringarna som ska märkas i vardagen, ska komma underifrån. Från folket, de som röstade fram honom i opposition mot etablissemangets representant. Han är inte vald med en färdig agenda, utan med ett uppdrag att samla upp och kanalisera goda krafter och idéer, vilket i sin tur förväntas skapa långvarigt intresse och lidelse för hästsport när de många som tidigare känt sig utanför besluten plötsligt får känna att de kan vara med och påverka.

Vi har skapat en digital plattform där vem som helst kan skriva in och lämna förslag

– Det är en process som startat. Vi har skapat en digital plattform där vem som helst kan skriva in och lämna förslag under fyra olika flikar och ämnen. En flik handlar till exempel om djurvälfärd, en om sportens regelverk, en om spelinnovation. Vi räknar med att det ska bli några tusen förslag och inlägg, och det kan handla om precis allt.

– Vi kan moderera och gradera förslagen i hur viktiga folk anser de är, lyfta vissa till diskussions- och omröstningsfrågor. Det ska sedan sammanställas och resultera i en agenda till ett stort rådslag som är planerat till april. Detta rådslag ska i sin tur definiera saker och ting inför framtiden, vad som ska göras och kanske även i vilken prioriteringsordning, säger Jean-Pierre Barjon.

Han kallar det för en form av ”nationell brainstorming” gällande hur trav- och galoppsporterna framgångsrikt ska ta sig in i framtiden, dessutom en transparent sådan eftersom det som läggs in på plattformen ska vara öppet och läsbart för alla.

Två av travsportens stora makthavare på samma ”scen”. Svensk Travsports ordförande Marjaana Alaviuhkola delade tillsammans med Jean-Pierre Barjon ut pris till Romain Derieux efter dennes seger i Prix du Luxembourg med Anzi des Liards. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Plattformen öppnade den 17 februari på adressen www.assisesletrot2020.com.

– Det är nödvändigt att göra förändringar och det brådskar. Förra året minskade prispengarna med tio procent, för att PMU haft dåligt resultat i flera år och sporten under denna tid levt på fonder som tog slut. Den tidigare ledningen och strukturen förmådde inte vidta åtgärder innan de ekonomiska konsekvenserna av att PMU under flera år i följd gick sämre drabbade sportens aktiva. Basen i sporten är därför nu hotad. Fransk travsport består av massor med tränare som har fyra-fem hästar och de får inte gå förlorade. Det är bråttom att göra förändringar innan det är för sent, säger Jean-Pierre Barjon.

Det hela kan till sitt upplägg se ut som att det som föreslås och kommer fram på den digitala plattformen lär spreta åt en så väldig massa olika håll att det i sig omöjliggör förändring och alltså i så fall blir kontraproduktivt.

Jean-Pierre Barjon är medveten om det och försöker förklara genom att hålla upp händerna vid ögonen som att han skulle ha på sig ett helstängt huvudlag.

Vi måste fokusera på det som är det gemensamma och det viktigaste

– Så här har det fungerat: här har tränarna stått och drivit sina saker och hjärtefrågor (…tar ett steg åt vänster…), här står hästägarna (…ett steg till…), här står banorna, och så vidare. De olika särintressena i sporten har vart och ett fokuserat på sina egna frågor utan att se till varandra och till helheten. Det är det som lett fram till situationen där vi är idag, med en hästsport i ekonomisk kris. Vi måste förändra vårt tankesätt och börja fokusera på det som är det gemensamma och det viktigaste, bygga en ny filosofi, säger Jean-Pierre Barjon.

Denna, vad som kan kallas minsta gemensamma nämnare, kokar ner till en klassisk formel för företagande: att sätta kunden i centrum.

– Vi måste förstå vilka det är som försörjer och skapar intresset för sporten. Det är spelarna och ”turfisterna”, alltså de som besöker banorna. Allt vi gör måste utgå från dem, att ta hand om kunderna. Uppdraget jag fått handlar därför inte bara om att styra sporten utan även om att styra PMU. Så här fungerar det: PMU har ansvar för att ta hand om kunden fram till att denne gjort sitt spel. Så fort spelaren lämnat totomaskinen är det sporten, banan, de aktiva, som tar över ansvaret för kunden. När loppet gått i mål återgår ansvaret till PMU, för vinstuthämtning, och att kunden ska vilja spela i nästa lopp också. Schematiskt är det enkelt, men för att kunden ska vara nöjd med att spendera sin tid och sina spelpengar just i hästsporten och inte vilja spela på något annat måste alla tre delarna fungera och haka i varandra, säger Jean-Pierre Barjon.

För att ta något konkret: om det i den där stora nationella brainstormingen som nu ska göras visar sig att många vill öppna den franska stamboken för amerikanskt blod på ena eller andra sättet – vad händer då?

– Det är hypotetiskt, och jag förstår vart du vill komma, du är ju svensk…men just nu finns inte den  frågan på vår agenda och jag tror inte det kommer att bli aktuellt. Den franska travaren är vad den är, en egen ras, och det finns ingen anledning att ändra den saken. Som fransman och fransk hästägare är jag samtidigt helt fri att välja vilka lopp och vilka travhästar jag vill äga och tävla med, de lopp som är för franska hästar eller de lopp som är öppna, på samma sätt som ni i Sverige antingen kan komma hit med era hästar och tävla i de lopp som finns för de hästarna, eller köpa franska travare och vara med i loppen som bara är för de hästarna.

Att öppna franska stamboken skulle faktiskt ta bort exklusiviteten för er!

– Jag själv har valt att vara med i båda systemen, jag har fölston med amerikansk stam i den svenska stamboken och jag har hästar i träning i Sverige, har ju till och med vunnit er Uppfödningslöpning med Mister J.P., som också var trea i Kriteriet – bakom Readly Express som sedan vann Prix d’Amérique för övrigt – och är nu avelshingst. Friheten finns redan där! Avelsmässigt håller jag med om att i Sverige och Norden råder en priviligerad situation, där kan man blanda blodet från franska och amerikanska hästar som ingen annanstans i världen. Det är ju också Readly Express ett exempel på med Ready Cash som pappa och amerikanskstammad moder. Det kanske ni ska tänka på. Att öppna franska stamboken skulle faktiskt ta bort den exklusiviteten för er!

Världens bästa montéhäst. Det är inget snack om att det epitetet passar nioårige Bilibili, som tjänat nästan 20 miljoner kronor – men inte en euro för sulky. Foto Pierre Costabadie/Scoopdyga

Hur ser du på samarbetet mellan PMU och ATG? Till exempel fick de svenskar som ville spela till fasta odds till Prix d’Amérique vända sig andra spelbolag än hästsportens eget eftersom ATG på grund av hur samarbetet med PMU ser ut inte kunde ha någon pool med fasta odds. Är inte det märkligt?

– Spelinnovation är en av de saker som finns med specifikt i det insamlingsarbete av förslag som nu pågår. Personligen tror jag att vi går mot en framtid där PMU har fasta odds på trav och inte bara totalisatorspel. Det borde i så fall vara lösningen på det problem du just beskrev.

Första tiden som president i förbundet har inte endast inneburit att måla upp de stora övergripande framtidsfrågorna utåt utan även att sätta sig in i detaljerna i hur det praktiska arbetet i förbundet fungerar.

– Ja, jag sitter mycket tid på förbundskontoret nu. Det är massor med jobb, organisationsfrågor och att hitta hur vi ska samarbeta med PMU i framtiden. Efter rådslaget i april hoppas jag att bilden är klar med förslag och reformer som vinner stöd hos majoriteten och som alla då gemensamt kan börja sträva mot att genomföra och uppfylla. Allt med kunden – de som gillar hästsport och att spela på hästsport – i centrum. Det kommer helt säkert att innebära en hel del förändringar, vissa små, vissa förmodligen också stora. Men förändringar och reformer är nödvändiga.

För ett halvår sedan fanns det inte i min tankevärld att jag skulle få det stora förtroendet

Jean-Pierre Barjon hoppas också på förståelse för att han behöver lite tid på sig att bli varm i kläderna som travförbundspresident även om det samtidigt brådskar med att få igång ett reform- och förändringsarbete.

– Ja, alla ska ju veta att för ett halvår sedan fanns det inte i min tankevärld att jag skulle få det stora förtroendet att bli framröstad till den här ansvarsfulla positionen. Jag känner mig förstås väldigt hedrad, men eftersom det gått så fort har jag också mycket att snabbt försöka sätta mig in i och förstå. Jag har ju bara varit ordförande ett par månader…

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

”Den mest kompletta hästen jag tränat”

Odd Herakles var ingen tidig topphäst.
Under Lars O Romtveits vingar har hästen utvecklats för varje går.
2019 var tioåringen Nordens bästa kallblod och nu laddas stjärnan för en sista säsong tillsammans.
Av
Pär Gustafsson
Upplåst för dig som är prenumerant
Lars O Romtveit jublar efter Odd Herakles seger i Unionskampen i höstas. Foto Urban Kihlman/ALN
Lars O Romtveit jublar efter Odd Herakles seger i Unionskampen i höstas. Foto Urban Kihlman/ALN

Norske proffstränaren Lars O Romtveit har 19 travare på träningslistan och det här blir hans sista säsong med Odd Herakles (e. Moe Odin).
– Jag blir 70 år i år och jag håller på att trappa ner, men jag ska inte lägga av med travsporten. Min tanke är att jobba med avel och unghästar och ha färre starthästar. Jag har tre fölston som alla ska betäckas med Odd Herakles. Jag ska försöka hålla en lagom nivå för att ha trevligt och undvika stress, säger Romtveit, som bor drygt två mil norr om Jarlsbergs Travbana.

Proffstränaren har tränat många fina kallblod och kan glänsa med fem kalla Derby-segrar. Norheim Faksen vann både svenska och norska och Timian Scott, Bork Odin och Tangen Scott toppade i norskt Kallblods-Derby.
– Men Odd Herakles är den mest kompletta hästen jag tränat. Sedan är det en speciell häst som man kommer nära.

Odd Herakles har utvecklats hela tiden och jag sade tidigt han skulle vara som bäst som åtta- och nioåring

Lars O berättar att kallblodet anslöt stallet efter Kriteriet som treåring och i sin nya regi tog Odd Herakles utveckling fart. Hästen slutade tvåa i svenska Derbyt och sexa i Norge. Stostjärnan Lannem Silje vann båda finalerna.
– Odd Herakles har förbättrats hela tiden och jag sade tidigt han skulle vara som bäst som åtta- och nioåring. Min känsla är att det finns fortsatt utveckling i honom.

Tjänade över två miljoner kronor 2019

Kallblodet har tävlat på hög nivå, men som Romtveit förutspådde höjde sig hästen ytterligare som åtta- och nioåring. 2018 tjänade han nästan 1,4 miljoner norska kronor. Ändå var förra året Odd Herakles överlägset bästa säsong på tävlingsbanan. Tioåringen vann Alm Svartens Ära, Norskt Mästerskap, Unionskampen på Färjestad och Nordic King i Finland.
– Hästen tjänade över 2,2 miljoner norska kronor 2019 och jag vet inte om något kallblod tjänat lika mycket under en och samma säsong tidigare? Dessutom verkade han som avelshingst och hela förra året var en succé.

Odd Herakles på Solvalla. Elitkampen är ett av årets stora mål. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Årets säsong började med seger på Forus i början av februari. Odd Herakles startade från tillägg och rundade till seger på 1.22,3/1.620 meter.
– Hästen var i fint skick när han gick till vintervila i höstas och hästen har tränat bra under uppehållet, men skötaren har haft mycket ansvar i vinter och därför var jag lite osäker på statusen i årsdebuten. Men Odd Herakles var mycket bra i comebacken och det ser lovande ut.

65 mil enkel väg

På lördag startar hästen på Bergsåker – en resa på 65 mil som började under fredagen.
– Det är många fina lopp i april-maj och problemet är att det inte finns så många uppgifter just nu. Jag vill att han ska få ett par lopp i kroppen och därför får vi resa en del. Odd Herakles reste mycket under fjolåret och betäckte samtidigt. Hästen var som sagt fantastisk och hade inga bekymmer med resorna. Vi får se vad det blir för väder på lördag. Odd Herakles brukar gå barfota runt om, men nu blir det aluminiumskor och kanske även brodd. Som innan kör vi med jänkarvagn och norskt huvudlag.

Vad tror du om segerchansen?
– Hästen kan lägga en speed både från start och till slut. Min förhoppning är att han tidigt ska ta sig fram till ledaren och jag tror på god vinstchans.

Ett av årets tidiga mål är Elitkampen på Solvalla. Hästen har varit med fyra gånger innan och slutat fyra som bäst.
– Elitkampen är en höjdpunkt och där ska jag försöka ha Odd Herakles i form. Vi har provat några gånger tidigare, men inte haft den riktiga turen. I år hoppas jag på bra spår och fina förhållanden. Min häst ska kunna vara med långt framme i Elitkampen och jag hoppas slå det norska rekordet.

Målet: slå det norska rekordet

Det norska rekordet lyder 1.18,5ak, vilket Tekno Odin sprang med galopp på Biri 2016.
– Odd Herakles har sprungit 1.18,8, men på förhand var det den gången inget läge för en toppnotering och vi hade kunnat utmana rekordet och vi kört för det. Vi siktar på en snabbare tid under den här säsongen.

Som sagt gör Odd Herakles sitt sista år under Romtveits vingar och 2021 kommer hingsten stå uppstallad i Sverige.
– Han ska tävla för mig den är säsongen och flyttar sedan till Fredrik Fransson. Hingsten ska stå i Sverige nästa år och kanske ytterligare en säsong.

Fakta

Odd Herakles

Kön: svart hingst
Född: 9 maj 2010
Härstamning: Moe Odin-Gaupen Stjerna
Intjänat: 6.694.597 kronor
Resultat: 109 st: 39-14-15
Rekord: 1.20,8k/1.18,8ak*
Ägare: Odd Paulsen & Linda C Kvernenes, Norge
Uppfödare: Odd Team AS, Norge
Tränare: Lars O. Romtveit
Körsven: Tom Erik Solberg

Expandera
Fokustema
Fokus: Gay Noon
Läs senare

Tvåa blev ”vinnare”

En andraplats bakom Gelinotte betraktades oftast som en seger och tvåa var Gay Noon bakom henne i Prix de Paris 1956. Sedan dröjde det till 1990 innan den första svenskfödda travaren skar linjen som etta i det sista av de tre stora loppen under Vincennes vintermeeting.
Av
Claes Freidenvall
Upplåst för dig som är prenumerant
Gay Noon och Gunnar Nordin segerdefilerar på Solvalla. Foto: stalltz.se
Gay Noon och Gunnar Nordin segerdefilerar på Solvalla. Foto: stalltz.se

Om en svenskfödd travare – Short In Cash eller Usain Henna – skulle vinna dagens upplaga av Prix de Paris (€350.000) skulle det vara en stor sensation, men faktum är att det tidigare svenska triumferna inte varit några högoddsare.

Fakta

Gay Noon

hingst född 1949 e. Big Noon-Nancy Gay e. Guardsman
Rekord: 1.17,0k
Prissumma: 307.145 kr
Resultat: 83 st: 25-24-13
Ägare: Stall Bepe
Uppfödare: Bernt Persson, Sjöbo
Tränare: Olle Månsson & Gunnar Nordin
Körsven: Olle Månsson & Gunnar Nordin
Ett axplock av större meriter:
Segrar: Preis der Besten 1955, Skandinaviskt Mästerskap 1958, Svenskt Travderby 1953, Svenskt Travkriterium 1952, Walter Lundbergs Memorial 1954, 1955, 1956, Graf Kalman 1955, Ryssgalan 1954, Åby Stora Aveslopp (4 år) 1953.
Andraplatser: Prix de Paris 1956, Åby Stora Pris 1954, 1955, 1956, Svenskt Mästerskap 1958
Tredjeplatser: Elitloppet 1955, Elite-Rennen 1956.

Expandera

Piper Cub och Stig H Johansson delade ut 5,40 i odds 1990, Remington Crown gav 2,30 när han vann 1999 för Jos Verbeeck och Maharajah var favoritspelad till 16 för tio med Örjan Kihlström i sulkyn.

För svenskt vidkommande startade allting i Prix de Paris 1956 och signaturen Sannlunns rubrik i Trav- och Galoppronden talade sitt tydliga språk:

”Gay Noon slog allt i Paris med undantag av Gelinotte”

Vid den tidpunkten var Gelinotte världens bästa travare. Två år i rad vann hon trippeln Elitloppet, Prix d’Amérique, Prix de France och Prix de Paris. Därutöver en rad andra storsegrar som dubbla upplagor av Åby Stora Pris och en tredje gång toppade hon också i Prix de Paris.

Totalt gjorde dottern till Kairos 87 starter, vann 54 lopp, tog rekordet 1.16,7k* och tjänade 955.990 franc under Charlie Mills beskydd. När hon lade tävlingsskorna på hyllan efter 1957 års säsong var hon den vinstrikaste travaren i världen.

Fakta

Prix de Paris i siffror:

  • Tre svenskfödda travare har vunnit Prix de Paris. Stig H Johansson var först ut med Piper Cub 1990. Därefter har Remington Crown (1998) och Maharajah (2011) vunnit. Örjan Kihlström satt i sulkyn bakom Maharajah och han körde också 2016 års vinnare Lionel.
  • Fyra travare har vunnit Prix de Paris tre gånger. Gelinotte (1955-1957), Bellino II (1975-1977), Vourasie (1993-1995) och Jardy (2005-2007). Trippeln Prix d’Amérique, Prix de France och Prix de Paris har tre hästar lyckats med: Gelinotte (1956-1957), Jamin (1959) och Bellino II (1976).
  • Två hästägare kan räkna in fyra segrar. Pierre de Montesson ägde Toscan (1969, 1971) och Une de Mai (1970, 1973), medan Raoul Ostheimer ägde Vourasi (1993-1995) och Ourasi (1989).
  • När Antinea II fråntogs segern i Prix de Paris 1950 handlade det inte om orent trav eller snäv körning, utan det första positiva dopingprovet i större sammanhang i Frankrike.
  • Distansen i Prix de Paris har varierat genom årens lopp. Från 3.000 till dagens 4.150 meter.
  • Snabbast i löpningens historia är Up And Quick. Han sänkte sitt eget rekord från 2014 med tre tiondelar när han året efter travade 1.13,5 över 4.150 meter.
  • Åtta segrar kan tillskrivas Jean-René Gougeon. Första triumfen tog han 1970 med Une de Mai och den sista med Ourasi 1989.
  • Flerfaldige championhingsten Kerjacques är vassast med åtta vinnare i Prix de Paris: Toscan (1969), Une de Mai (1970), Toscan (1971), Une de Mai (1973), Eleazar (1978), Eleazar (1979), Jorky (1981) och Katinka (1983).
Expandera

Med det som utgångspunkt kan nog de flesta förstå att lille Gay Noons andraplats i Prix de Paris inte var något annat än en bragd. Nu ska det också sägas att Gelinotte var belastad med 50 meters tillägg eftersom hon vunnit både Prix d’Amérique och Prix de France.

På den tiden gav en seger i Prix d’Amérique 50 meters tillägg i Prix de Paris, medan Prix de France bara var ”värt” 25 meters handicap. Egentligen skulle hon haft 75 meters tillägg, men enligt propositionen gällde endast det största tillägget i Prix de Paris. Alltså 50 meter…

Gay Noon var chanslös att hålla undan 50 meter mot Gelinotte, men slog de andra motståndarna med säker marginal. Därmed hade en ny svensk internationell stjärna sett dagens ljus efter Big Noon, Balett och Frances Bulwark.

Teckning: Olle Gabrielsson

Gay Noons andraplats var värd 1,8 miljoner gamla franska franc, vilket motsvarade 27.000 kronor vid denna tidpunkt. Det betydde att Gunnar Nordins travare tog sig upp som den näst vinstrikaste svenskfödda travaren genom tiderna med drygt 190.000 kronor. Bara Frances Bulwark var värre med 535.320 kronor.

Det kan också i sammanhaget nämnas att italienske Birbone var vinstrikast i Europa vid den här tidpunkten med 800.000 kronor, följd av Gelinotte med 770.000 kronor och trion Cancanniere, Frances Bulwark och Permit – samtliga över en halv miljon kronor.

Senare under 1956 började Gay Noon närma sig Gelinotte – i Åby Stora Pris gav han henne en match till linjen. Gay Noon hade nog kunnat besegra Gelinotte i Elite-Rennen samma säsong om han inte ”krockat” med Carné.

– Annars hade jag tagit Gelinotte den gången, sade Gunnar Nordin efter loppet i Gelsenkirchen.

Nu blev ingen seger heller för Gay Noon över Gelinotte i Åby Stora Pris, men aldrig hade han varit närmare henne i mål och dessutom startade hästarna från samma distans den gången och båda noterade 1.20,0 över 2.640 meter.

Gay Noon och Gunnar Nordin. Foto: stalltz.se

– Jag trodde nog att jag hade henne där, men det var kolossalt hårt och en liten ansats till fel var nog för att avgöra det hela, sade Gunnar Nordin efter Gay Noons tredje raka andraplats i Åby Stora Pris.

Gay Noon vann en rad storlopp (se faktaruta!), men idag hyllar vi honom för hans andraplats i Prix de Paris 1956 – det första stora svenska ögonblicket i löpningens historia.

Sedan skulle det dröja 34 år (!) innan den första svenskfödda vinnaren tog hem Prix de Paris, men innan dess hade vi två tredjeplatser genom Smaragd 1958 och Grande Frances 1979 innan Piper Cub och Stig H Johansson slog till 1990.

Fakta

Prix de Paris 1942 – 2019

År – Namn – Kusk – Segertid
1942 – Ovidus Naso hingst 6 e. Hellenvilliers – Roger Ceran-Maillard – 1.26,8/3.450 meter
1943 – Quinauderie* sto 5 e. Gaël – Pierre Forcinal – 1.29,6/3.350 meter
1943 – Ogaden* hingst 7 e. The Great McKinney – Mario Capovilla – 1.28,9/3.375 meter
1944 – Profane hingst 7 e. Enfant de Troupe – Alphone Sourroubille – 1.28,0/3.400 meter
1945 – Profane hingst 8 e. Enfant de Troupe – Alphone Sourroubille – 1.30,7/4.075 meter
1946 – Son Petit Fils hingst 6 e. Embleme Royal – Giulio Bottoni – 1.27,0/4.000 meter
1947 – Qui Qui IV hingst 9 e. Dumbea – Aimable Forcinal – 1.32,6/4.050 meter
1948 – Mistero hingst 8 e. Prince Hall – Romolo Ossani – 1.26,4/3.425 meter
1949 – Tira sto 8 e. Messidor – A Deheegher – 1.27,3/3.375 meter
1950 – Son Petit Fils** hingst 10 e. Embleme Royal – Giulio Bottoni – 1.27,1/3.400 meter
1951 – Berranger hingst 6 e. Fool Flyer – Robert Simonard – 1.24,7/3.400 meter
1952 – Scotch Thistle hingst 8 e. Scotland – Alexander Finn – 1.24,8/3.425 meter
1953 – Cancanniere sto 7 e. Kankan II – Jonel Chryiacos – 1.25,9/1.25,9/3.425 meter
1954 – Cancanniere sto 8 e. Kankan II – Jonel Chryiacos – 1.23,8/3.425 meter
1955 – Gelinotte sto 5 e. Kairos – Charlie Mills – 1.22,9/3.425 meter
1956 – Gelinotte sto 6 e. Kairos – Charlie Mills – 1.21,4/3.400 meter
1957 – Gelinotte sto 7 e. Kairos – Charlie Mills – 1.22,8/3.425 meter
1958 – Jariolain hingst 5 e. Carioca II – Orlando Zamboni – 1.22,1/3.375 meter
1959 – Jamin hingst 6 e. Abner – Jean Riaud – 1.21,9/3.150 meter
1960 – Jamin hingst 7 e. Abner – Jean Riaud – 1.21,6/3.400 meter
1961 – Jannot III hingst 8 e. Quiroga II – R Bais – 1.20,6/3.375 meter
1962 – Masina sto 6 e. Quinio – Francois Brohier – 1.20,3/3.150 meter
1963 – Narvick D J hingst 6 e. Fandango – Gerhard Krüger – 1.22,9/3.150 meter
1964 – Picardy hingst 5 e. Quinio – Laurent della Rocca – 1.21,2/3.150 meter
1965 – Apex Hanover hingst 6 e. Star’s Pride – Pavel Litkin – 1.21,1/3.000 meter
1966 – Querido II hingst 6 e. Fandango – Jean Riaud – 1.21,9/3.150 meter
1967 – Querido II hingst 7 e. Fandango – Roger Baudron – 1.20,3/3.025 meter
1968 – Oscar R L hingst 10 e. Dubonnet – Henri Levesque – 1.20,1/3.150 meter
1969 – Toscan hingst 6 e. Kerjacques – Michel-Marcel Gougeon – 1.20,8/3.150 meter
1970 – Une de Mai sto 6 e. Kerjacques – Jean-René Gougeon – 1.20,7/3.150 meter
1971 – Toscan hingst 8 e. Kerjacques – Michel-Marcel Gougeon – 1.19,7/3.150 meter
1972 – Tony M hingst 9 e. Horus L – Leopold Verroken – 1.20,2/3.150 meter
1973 – Une de Mai sto 9 e. Kerjacques – Jean-René Gougeon – 1.20,7/3.150 meter
1974 – Timothy T hingst 7 e. Ayres – Giancarlo Baldi – 1.21,2/3.150 meter
1975 – Bellino II hingst 8 e. Boum III – Jean-René Gougeon – 1.18,3/3.200 meter
1976 – Bellino II hingst 9 e. Boum III – Jean-René Gougeon – 1.21,3/3.225 meter
1977 – Bellino II hingst 10 e. Boum III – Jean-René Gougeon – 1.20,2/3.200 meter
1978 – Eleazar hingst 8 e. Kerjacques – Leopold Verroken – 1.19,4/3.175 meter
1979 – Eleazar hingst 9 e. Kerjacques – Leopold Verroken – 1.19,2/3.150 meter
1980 – Fleuronne hingst 9 e. Quirinius III – Roger Baudron – 1.23,1/3.150 meter
1981 – Jorky hingst 6 e. Kerjacques – Leopold Verroken – 1.18,7/3.175 meter
1982 – Ideal du Gazeau hingst 8 e. Alexis III – Eugene Lefevre – 1.18,7/3.150 meter
1983 – Katinka sto 7 e. Kerjacques – Jean-René Gougeon – 1.18,5/3.150 meter
1984 – Lutin d’Isigny hingst 7 e. Firstly – Jean-Paul Andre – 1.17,6/3.150 meter
1985 – Malouin hingst 7 e. Dianthus – Jean-René Gougeon – 1.18,3/3.175 meter
1986 – Neric Barbes hingst 8 e. Caprior – Jean-Luc Bigeon – 1.18,0/3.200 meter
1987 – Noble Atout hingst 8 e. Ura – Jan Kruithof – 1.18,5/3.225 meter
1988 – Poroto hingst 7 e. Esquirol – Louis Boulard – 1.18,3/3.200 meter
1989 – Ourasi hingst 9 e. Greyhound – Jean-René Gougeon – 1.17,0/3.225 meter
1990 – Piper Cub hingst 7 e. Tibur – Stig H Johansson – 1.16,8/3.200 meter
1991 – Ultra Ducal hingst 5 e. Buffet II – Paul Viel – 1.16.0/3.225 meter
1992 – Vivier de Montfort hingst 5 e. Kronos du Vivier – Christian Bigeon – 1.17,7/3.200 meter
1993 – Vourasie sto 6 e. Fakir du Vivier – Bernard Oger – 1.16,5/3.200 meter
1994 – Vourasie sto 7 e. Fakir du Vivier – Bernard Oger – 1.18,3/4.150 meter
1995 – Vourasie sto 8 e. Fakir du Vivier – Bernard Oger – 1.16,9/4.150 meter
1996 – Abo Volo hingst 8 e. Lurabo – Jos Verbeeck – 1.16,5/4.150 meter
1997 – Defi d’Aunou hingst 6 e. Armbro Goal – Jean-Etienne Dubois – 1.15,8/4.150 meter
1998 – Dream With Me hingst 7 e. Tarass Bouba – Nicolas Roussel – 1.16,1/4.125 meter
1999 – Remington Crown hingst 6 e. Lord Of All – Jos Verbeeck – 1.17,3/4.125 meter
2000 – Galopin du Ravary hingst 6 e. Arzel de Gournay – Dominik Cordeau – 1.15,2/4.125 meter
2001 – Gobernador hingst 7 e. Buvetier d’Aunou – Dominik Locqueneux – 1.14,1/4.150 meter
2002 – General du Pommeau hingst 8 e. Sebrazac – Jules Lepennetier – 1.14,5/4.125 meter
2003 – Insert Gede hingst 7 e. Jet du Vivier – Yves Dreux – 1.14,1/4.125 meter
2004 – Jag de Bellouet hingst 7 e. Viking’s Way – Christophe Gallier – 1.15,0/4.125 meter
2005 – Jardy hingst 8 e. Cygnus d’Odyssee – Jean-Michel Bazire – 1.14,9/4.125 meter
2006 – Jardy hingst 9 e. Cygnus d’Odyssee – Jean-Michel Bazire – 1.14,9/4.125 meter
2007 – Jardy hingst 10 e. Cygnus d’Odyssee – Jean-Michel Bazire – 1.14,6/4.125 meter
2008 – Orla Fun sto 6 e. Fleuron Perrine – Loic Guinoiseau – 1.16,2/4.125 meter
2009 – Prince Gede hingst 6 e. Sancho Panca – Thierry Duvaldestin – 1.15,2/4.125 meter
2010 – Private Love sto 7 e. Goetmals Wood – Matthieu Abrivard – 1.14,3/4.125 meter
2011 – Maharajah hingst 6 e. Viking Kronos – Örjan Kihlström – 1.15,7/4.125 meter
2012 – Roxane Griff sto 7 e. Tenor de Baune – Eric Raffin – 1.15,5/4.150 meter
2013 – Ready Cash hingst 8 e. Indy de Vive – Franck Nivard – 1.14.8/4.150 meter
2014 – Up and Quick hingst 6 e. Buvetier d’Aunou – Jean-Michel Bazire – 1.13,8/4.150 meter
2015 – Up and Quick hingst 7 e. Buvetier d’Aunou – Jean-Michel Bazire – 1.13,5/4.150 meter
2016 – Lionel hingst 6 e. Look de Star – Örjan Kihlström – 1.14.8/4.150 meter

2017 – Bold Eagle hingst 6 e. Ready Cash-Reethi Rah Jet – Franck Nivard – 1.14,0/4.150 meter

2018 – Bird Parker hingst 7 e. Ready Cash-Belisha – Jean-Philippe Monclin – 1.14,3/4.150 meter

2019 – Belina Josselyn sto 8 e. Love You-Lezira Josselyn – Jean-Michel Bazire – 1.13,9/4.150 meter

Fotnot: * dött lopp mellan Quinauderie och Ogaden 1943. **Antinea II diskad etta 1950.

Expandera