Fokustema
Fokus: Så gör succétränaren
Exklusivt för dig som prenumerant
Läs senare

Sulkysport hemma hos Gocciadoro

För ganska exakt ett år sedan var Sulkysport och besökte Alessandro Gocciadoro i Italien och här kan ni läsa om nyckeln bakom framgångarna.
Av
Cecilia Kristoffersson
Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

NOCETO. Alessandro Gocciadoro är tillbaka på gården där han är född och uppväxt.
Resultaten har inte låtit vänta på sig sedan han började träna som Åke Svanstedt i djupsand.
Italiens dominerande tränare kommer nu med en armada till Elitloppshelgen.

natursköna Noceto, en bit utanför Parma, hyr Alessandro Gocciadoro sedan fem år tillbaka in sig på Casa Rossa. Det var här Jerry Riordan höll till tiden innan han flyttade sin rörelse till Sverige.

Det första man möts av när man ska köra in på gården är en rakbana med väldigt djup sand. Vi fäller upp bommarna för att ta oss över, men får vackert vänta utanför då hela heatet med sex hästar dundrar förbi. Alessandro kör själv mitt i klungan och hälsar glatt med en tumme upp.

Hästarna orkade bara en intervall innan de blev helt genomsvettiga

För fem år sedan var Alessandro en sväng i Sverige, men som han själv uttrycker det var den svenska vintern inte något för en italienare och han flyttade tillbaka rörelsen, som han driver tillsammans med pappa Enrico, till Italien.

trav, travsport, sulkysport, solvalla, elitloppet, gocciadoro
Alessandro Gocciadoro hemma på gården i Italien. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

– Då jag var i Sverige åkte jag sex, sju gånger till Åke Svanstedt på Bjertorp för att köra snabbjobb tillsammans med honom. Han var väldigt hjälpsam och villig att berätta hur han tränade i djupsanden. Jag lärde mig mycket om hur man skulle sköta om sandbanan och om de olika materialen.

Detta var något som Alessandro anammade då han kom tillbaka till Italien och i takt med att han fick in fler hästar, och därav bättre ekonomi, byggdes en egen sandbana med liten lutning i 100 meter och 500 meters körväg på plan mark. Även på den 800 meter långa rundbanan ligger det väldigt mycket material.

Det är måndag och personalen är i vanliga fall ledig, men då just idag var enda dagen veterinären kunde komma jobbas det för fullt och hästarna från det första heatet selas av samtidigt som nästa set börjar förberedas. Det är ordentliga jobb som körs varje vända.

– Vi värmer upp på rakbanan, kör fyra intervaller på rakbanan, kör några lugna varv på rundbanan medan rakbanan harvas för att sedan åka ut och köra fyra intervaller till. Efter det joggas hästarna av i 10-15 minuter på rundbanan innan det är klart. Dessa jobb kör vi två gånger i veckan och däremellan går hästarna i hagen och joggas.

Snabbjobb på rundbana är inget som körs, undantaget eventuellt någon debutant, utan alla hästar går bara sina rutinjobb på rakan, men som Alessandro själv säger är det ett aber att underhålla sanden under de varma sommarmånaderna.

– Vi har en person som sköter banorna och det går bra för det mesta, men inte på sommaren… Då det blir så varmt krävs det väldigt mycket vatten för att hålla dem bra och vi hade riktigt dåliga resultat förra sommaren, suckar Alessandro och konstaterar att risken finns att det blir samma i år då värmen kommer.

– Hästarna orkade bara en intervall innan de blev helt genomsvettiga. Man kan inte träna dem så.

Det går verkligen att säga att Alessandro är född in i travet. Hans pappa Enrico, som fortfarande är en stor del i den dagliga rörelsen, körde på tiden då Alessandro föddes för 43 år sedan in unghästar just på denna gård.

Efter att de kom tillbaka från Sverige började de med att hyra sex boxar och utökade efterhand med lika många åt gången. Då det blev fullt på gården – där det finns plats för 45 hästar och idag inhyser mestadels unghästar – utökade Gocciadoro rörelsen och hyr idag även 35 boxar på Azienda Agricola Mariano. Ett anrikt stuteri som är inramat av stora gröna hagar så långt ögat kan nå och som ligger vägg i vägg med den andra gården. Hästarna körs genom skogen till rundbanan och sammanstrålar med hästarna från den nedre gården.

Den hästen vill jag ha, men du måste ta en del i honom

Här verkade Lemon Dra under sin tid som avelshingst innan han sorgligt nog blev kidnappad. Även avelshingstar som S.J.’s Photo och Atas Fighter L. stod här och efter kidnappningen av Lemon Dra installerades lås på avelshingstarnas boxdörrar. Videokameror har satts upp med bevakning på varje box och järnbommar omgärdar Gocciadoros stall för att försvåra ytterligare kidnappningar.

trav, travsport, sulkysport, solvalla, elitloppet, gocciadoro
Träning på sandrakbanan. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Här finns även tiofaldige Grupp I-vinnaren Timone Ek, som fick följa med till Alessandro efter det misslyckade framträdandet i Lotterialoppet i början av maj i regi Philippe Billard. Ägarna är oroliga för att någon ska hitta på något med hästen och även han står nu under videobevakning.

– Han var dålig i halsen, därav den dåliga prestationen senast. Sedan trampade han sig väldigt illa på en kota och står nu på antibiotika så någon start är inte inplanerad för hans del ännu, berättar Alessandro medan Timone Ek ”spelar Allan” för att få kamerans uppmärksamhet.

Alessandro visste tidigt att han ville följa i sin fars fotspår och det blev bara två år på gymnasiet innan han började i stallet.

– Vi hade en bra ägare vid den här tiden, Guido Guaresci, och han började köpa lite tävlingshästar som Alessandro körde i lärlingslopp. Varje år blev det några fler hästar och det är hans företag – Lampogas – som alltid prytt Alessandros dress. Guido gick bort för ett tag sedan, men Alessandro kör fortfarande i hans färger, säger Enrico som själv hade amatörlicens tidigare, men endast körde lopp sporadiskt.

Det är inte bara externa ägare som lämnar hästar i träning utan Gocciadoros köper även in en del egna. En av dessa är svenskfödde Arazi Boko som Alessandros sambo, Sinead Sernicoli, förvärvade tillsammans med en av stallets större hästägare, Leonardo Cecchi.

trav, travsport, sulkysport, solvalla, elitloppet, gocciadoro
Äldre stjärnan Vitruvio i hagen. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

– Det var efter Coppa di Milano. Ägaren älskar startsnabba hästar och Arazi Boko vann detta lopp från ledningen. Han var hos Fabrice Souloy vid den tiden och vår egen Shatar Club var trea. Efter loppet sa Cecchi: ”Den hästen vill jag ha, men du måste ta en del i honom”. Vi tog kontakt med Arazis ägare och köpet gick igenom. Han är fantastiskt snäll och som en unghäst i kroppen och sinnet, berättar Sinead Sernicoli.

Hon säger med ett skratt att Cecchi ringt häromdagen och ville köpa Midnight Hour av samma anledning, men att ägarna inte var intresserade av att sälja…

Idag har Alessandro flera topphästar i sitt stall och det droppar in nya namn hela tiden.

– Vi har turen att ha väldigt bra ägare och jämfört med för några år sedan har situationen förbättrats betydligt här i Italien. Medan vi kunde få vänta över ett år på prispengarna tidigare, och de kom väldigt ojämnt, är det nu så att de betalas ut var fjärde månad. Inte lika bra som ni har det i Sverige eller Frankrike, men bara att veta att pengarna kommer regelbundet underlättar mycket, säger Alessandro och utvecklar ett angenämt problem:

– Vi har oftast flera hästar i samma lopp då det handlar om större sammanhang och det är inte lätt att hitta bra kuskar till de jag inte kan köra själv. Jag föredrar dock att köra själv i största utsträckning och vill tävla mina hästar med så lite utrustning som möjligt. I vanliga fall tävlar de bara med ett par stolpar på huvudlaget, men i Sverige måste jag sätta på en nosrem på grund av reglementet. Helst ser jag även att de tävlar utan skydd i den mån det går.

Nu är italienaren laddad för att vässa resultaten ytterligare och han har 1 hästar till start i helgen.

Fokustema
Fokus: V75 Kalmar
Exklusivt för dig som prenumerant
Läs senare

”Mitt jobb är att hästen är fräsch och vältränad”

Anna-Lena Waldén projekt Eppur Si Muove har presterat mycket bra på sistone.
I måndags prisades hästen på hemmabanan och på söndag gör femåringen rikstotodebut.
Av
Pär Gustafsson
Peter H Sjöberg, Eppur Si Muove och Anna-Lena Waldén efter hästens hittills största seger. Foto Sidmakarn
Peter H Sjöberg, Eppur Si Muove och Anna-Lena Waldén efter hästens hittills största seger. Foto Sidmakarn

The Best Madrik-valacken Eppur Si Muove köpte Anna-Lena Waldén i slutet av förra året. Han har gjort nio starter (3-2-1) och tjänat nästan 170.000 kronor i sin nya regi. I maj slutade hästen tvåa i ett lopp på hemmaplan och senast segrade i en V86-start på Åby. För prestationerna utsågs femåringen till Månadens Stjärna på Halmstadtravet i maj med motiveringen:

”B-tränaren Anna-Lena Waldén har fått fason på sitt ”projekt” Eppur Si Muove. Enda hästen på träningslistan har visat framfötterna och två starter under maj resulterade i en seger och ett andrapris. Vid segern på Åby i ett lopp som ingick på V86 visade hästen sitt kunnande och segrade tillsammans med Peter H Sjöberg på 1.14,0a/2140 meter och erhöll hela 70.000 kronor på ett bräde.

Väldigt kul och händer förmodligen bara en gång i livet

– Jag hade ingen aning om utmärkelsen innan de ringde i måndags. Det var väldigt kul och händer förmodligen bara en gång i livet, berättar Anna-Lena Waldén.

Hästens körsven Peter H Sjöberg tipsade om Eppur Si Muove.
– Jag var sugen på ett nytt projekt, en häst som inte fungerar och sade det till Peter. Om han visste någon kapabel travhäst där ägarna hade gett upp.

Fakta

Eppur Si Muove

Kön: brun valack
Född: 7 juli 2014
Härstamning: The Best Madrik-Empyrean Hanover
Intjänat: 232.550 kr kronor
Resultat: 21 st: 4-4-2x
Rekord: 1.13,4ak* – 1.13,9m
Ägare: Walldéns Djurakupunktur AB,Strömsnäsbruk
Uppfödare: Jan-Eric & Lisbet Höglund
Tränare: Anna-Lena Waldén (a), Halmstad
Körsven: Peter H Sjöberg, Halmstad

Expandera

Hästen tränades tidigare av Johan Untersteiner och där jobbade Sjöberg ett par år.
– Eppur Si Muove var två år när jag började hos Johan och jag gillade att köra honom. En trevlig och snäll häst, men han var lite stökig och rädd för olika saker. Sedan hade han otur och fick ett par konstiga skador, säger Peter H Sjöberg

Femåringen ägdes tidigare av Stall Courant.
– Jag hade sagt till Sabine (Kagebrandt, vd på Courant, reds.anm) att berätta för mig om de skulle göra sig av med hästen. Dagen innan jag slutade hos Untersteiner ringde hon.

De slutade med att Anna-Lena Waldén köpte hästen.
– Jag kollade med henne om hon var intresserad. Anna-Lena är superduktig och arbetar med alternativa behandlingar som akupunktur. Dessutom bestämde vi oss för att kastrera Eppur Si Muove direkt.

Satt nålar i hästar och hundar i 20 år

Waldén berättar att hon arbetat med akupunktur på hästar och hundar i drygt 20 år. Hon kommer från ridsporten och har tidigare haft hopphästar.
– Jag har jobbat med akupunktur på Eppur Si Muove och fått bort spänningarna. Sedan ridtränar jag hästen och fått honom att jobba med hela kroppen. Det går inte att beröra i sulkyn, men jag kan påverka hur han rör sig när jag rider. Tidigare var han som uppdelad i två delar. Jag har fått honom att använda hela kroppen och nu skjuter han på mycket bättre med bakbenen.

I Kalmar på söndag är det dags för rikstotodebut. Eppur Si Muove startar från innerspår i klass II-försöket (V75-1).
– Peter trodde att Eppur Si Muove skulle kunna vara en V75-häst, men jag anade inte att han skulle vara så här bra. Peter bestämmer matchningen och allt med tävlingarna. Mitt jobb är att hästen är fräsch och vältränad.

Förhoppningar?
– Jag har inte så stora krav. Jag är nöjd om hästen är i god form, travar fint och hänger med de andra, säger Waldén.

Kräver tur för att vinna

Peter H Sjöberg har något större förhoppningar.
– Vi bestämde oss för att satsa på V75 efter förra vinsten. Nu har V75 varit i Norrland och det blev långt mellan starterna, men jag körde ett banjobb i lördags och där var han jättefin. Innerspår är inte det bästa för Eppur Si Muove, men det kan vara lämpligt den här gången. Han möter ju några riktigt bra och sedan har det som sagt blivit lite längre mellan starterna. Om det löser sig kan han sluta långt framme, men för att vinna krävs mycket tur. Som senast kör vi barfota runt om, med helstängt huvudag och jänkarvagn, berättar kusken.

21–26 juni: Alla hästar som startar från fredag till onsdag

Fokustema
Fokus: V64 Skellefteå
Exklusivt för dig som prenumerant
Läs senare

Stefan har koll på klockan

Umåker-tränaren Stefan Johansson har ett lovande kallblod i Guli Björn.
Nu står han inför sin hittills tuffaste uppgift: final i Bodbäckspålles Fyraåringsserie med 100.000 kronor i förstapris.
– Hästen har verkligen varit duktig i år, säger Johansson.
Av
Pär Gustafsson
Guli Björn och Ove A Lindqvist vid segern senast. Foto Carina Olofsson/Carinas fotosida
Guli Björn och Ove A Lindqvist vid segern senast. Foto Carina Olofsson/Carinas fotosida

Guli är Umeå-uppfödaren Fredrik Andersson och Stefan Johansson har tre Guli-kallblod i sitt tio hästar stora stall.
– De har toppkvalitet och det är skoj att ha ett par Guli-hästar i träning. Just Guli Björn tittade jag ut som ettåring. Hästen har bra stam och jag gillade helhetsintrycket, berättar Umåkerproffset.

Fakta

Guli Björn

Kön: svartbrun valack
Född: 21 juli 2015
Härstamning: Bork Odin-Guli Bris
Intjänat: 119.500 kronor
Resultat: 9 st: 3-2-1
Rekord: 1.28,8m* – 1.32,2am
Ägare: Stall Björnligan
Uppfödare: F Andersson & HB Anderssons Hästar
Tränare: Stefan Johansson, Umåker

Expandera

Hästen sprang godkänt premielopp som tvååring, men under fjolåret kvalade han sent och det blev bara en start där Guli Björn galopperade.
– Han fungerade inte under fjolåret. Hästen växte mycket och vi får skörda i år istället.

Bork Odin-valack smögs igång på allvar i februari i år och har undan för undan blivit allt bättre. Hittills har hästen vunnit tre av nio starter och felfri har han bara missat pallen vid ett tillfälle.
– Hästen hade en bra vinter, absolut. Han är stark och har väldigt bra vilja, vilket inte alla kallblod har. Många har talang och Guli Björn besitter dessutom egenskapen att han inte vill ge sig. De gånger han förlorat från ledningen har konkurrenterna kommit långt ut i banan.

Rejäl rekordsänkning i Boden

I senaste starten vann han ett försök i Bodbäckspålles Fyraåringsserie i Boden med hela nio längder på 1.28,8/2.180 meter i händerna på Ove A Lindqvist. Tidsnoteringen var en rejäl kapning av det egna rekordet.
– Han svarade för en väldigt fin prestation och i starten innan visade han de här farterna efter galopp. Så vi visste att han hade det i sig. Jag har kört honom snällt många gånger, men nu var det läge att dra på. Hästen brukar bli flegmatisk när han blir själv och det var även en fin kuskprestation.

trav, travsport, sulkysport, skellefteå, kallblod, midsommar, midnattstrav
Guli Björn med tränaren Stefan Johansson. Kallblodet verkar trivs extra bra i Boden där han är obesegrad efter tre starter. Ikväll startar hästen i Skellefteå för första gången. Foto Carina Olofsson/Carinas fotosida

I Skellefteå ikväll kör Stefan Johansson själv och Guli Björn verkar laddad inför uppgiften.
– Hästen har gått framåt för varje start och allt verkar bra efter förra loppet. Jag tycker att han känns lite spänstigare än innan. Det är hans hittills tuffaste uppgift. Jag har matchat Guli Björn för att han inte skulle tjäna mer än 135.000 kronor och slippa stå med 40 meters tillägg. Nu har han drygt 120.000 på kontot.

Hästen borde kunna sluta bland de tre främsta och kan till och med vinna

– Det är fina hästar på startvolten och jättefina kallblod bakom oss, men jag tycker att Guli Björn är en av de som ska räknas. De här loppen brukar bli avgörande hur det blir kört. Hästen borde kunna sluta bland de tre främsta och kan till och med vinna. Han är kvick ut och borde vara ikapp starthästarna ganska snabbt. Min förhoppning är att kunna köra till ledningen efter en bit och sedan får jag försöka hålla igång hästen som Ove gjorde i Boden.

En nyckel till framgång till loppen med flera tillägg är att ha koll på tiden.
– Det gäller att ha med sig klockan och inte lita på referenten. Med flera volter är det lurigt och man vet inte på vilken volt de startar klockan. Min förhoppning är att dra på i 1.28-tempo och sedan får vi se hur långt det räcker, avslutar Stefan Johansson.

21–26 juni: Alla hästar som startar från fredag till onsdag

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

76-årige segerkusken: ”Precis lika kul nu”

76 år gammal och segerkusk.
Det är något som Lars-Erik Nilsson kan titulera sig efter att vunnit med egentränade Baton Westwood för sex dagar sen.
– Det är inte många som är lika galna som jag och hållit på med travet såhär länge, säger Mantorpamatören med ett skratt.
Av
Emil Persson
Den 73-årige Mantorpamatören Lars-Erik Nilsson vann lopp med egentränade Baton Westwood under söndagen. Foto: Magnus Strömsten/ALN Mantorp
Den 73-årige Mantorpamatören Lars-Erik Nilsson vann lopp med egentränade Baton Westwood under söndagen. Foto: Magnus Strömsten/ALN Mantorp

Galen eller ej, visst är det en häftig bedrift Nilsson har lyckats med. Och framförallt att han inte har gett upp trots några år av motgångar med hästarna och därmed begränsade framgångar.
När Nilsson nu fick segerdefilera bakom egentränade Baton Westwood (e. Enjoy Lavec) var det första kusksegern sedan år 2016 då han – som 73-åring – vann tre lopp samma år.
– Hästen är bra och sprang på riktigt fint. Det här trodde jag faktiskt inte, men han verkar tusan i mig bättre nu än vad han var innan skadeuppehållet. Idag kör jag bara fort med honom och så låter jag honom vara däremellan, jag tränar inte på ett vis som sliter på honom för hästen har haft två gaffelbandsskador, säger Lars-Erik Nilsson.

Att hästen över huvud taget är kvar i stallet är en historia i sig. Nilsson hade nämligen bestämt sig för att ge bort hästen såtillvida att han kom till ett bra hem och allt var klappat och klart.
– Tjejen som skulle ha hästen skulle komma en söndag och så hade vi gjort upp att hon skulle ringa på lördagskvällen och få vägbeskrivningen. Mycket riktigt ringde hon också, men då hade hennes sambo sagt att det inte var något att hålla på med en skadad häst så det blev ingenting av det. Tur för oss, med facit i hand!

Guldvinnare

Idag har Nilsson fullt med upp sina hästar. De är tre till antalet vilket är rekordmånga trots att han hållit på i så många år som han gjort. Nilsson har varit med sen portarna slogs upp i Mantorp år 1965.
– Egentligen var det fotbollen jag hade tänkt syssla med och jag tränade med elitlaget Derby som spelade i Division 2 på den tiden, men efter att jag skadat ett knä och det dragit ut på operation blev jag aldrig riktigt bra. Jag började med travet istället, vi var några stycken som köpte en häst ihop. Däribland min far som drev ett taxiåkeri och jag själv hamnade i byggsvängen, men travet har man alltid haft med sig som en syssla på morgonen och kvällen.

Baton Westwood och Lars-Erik Nilsson. Foto: Magnus Strömsten/ALN Mantorp

Att ange en exakt mängd tränarsegrar tycker han är svårt.
– Jag och Roger Elebring på Mantorptravet kollade upp det här för något år sen. Då fick jag räkna utifrån de hästar jag ägt hälften eller mer i och då landar vi runt 120 segrar. En del bra hästar har vi faktiskt haft, det får jag medge, men utan tvekan så var Onyx Chateau den bästa.

Chateaubriand-sonen var född 1975 och tävlade hela vägen fram tills tolvåringssäsongen. Totalt blev det 45 segrar på 160 starter och 770.550 kronor intjänat vilket var starka siffror ”på den tiden”.
– Han hade huvudet med sig och var en riktig kämpe, han levde faktiskt tills han var 33 år! Den var ingen speedig häst, men han kunde gå på i 1.15-tempo och det räckte väldigt bra på den tiden. Han vann ett Gulddivisionslopp på Romme i lag med Carl-Henning Wallberg och var tvåa i större lopp på såväl Färjestad som i Kalmar. Väldigt ofta så tävlade han på Åby. Vi åkte i princip med honom till Åby varannan torsdag en period, minns Nilsson.

Samma vikt i 30 år

Det är lätt och tro och tänka sig att en 73-åring är sentimental och tyckte ”det var bättre förr”, men så tycks inte Nilsson resonera alls.
– Nej, det är precis lika kul idag. Det är mer ordnat och en annan struktur i dag. jag skulle inte vilja ha tillbaka det som var. Publikintresset var givetvis annorlunda förr, men hela samhället ser annorlunda ut, det går inte att jämföra. Förr om åren kunde man åka till Solvalla på tisdagen och Örebro på söndagen, men det är ju inget alternativ numera, så fungerar det ju inte i vårt upptagna samhälle.

Några ålderskrämpor tycks han inte heller lida av.
– Jag har vägt 74 kilo i 30 års tid, är tunn och lätt i kroppen och det är klart att det har hjälpt till för att jag ska kunna hålla på som jag gör. Måhända har man lite sämre minne och kommer inte ihåg namn lika bra, säger Nilsson, men det märker inte Sulkysport något av.

Nej, hästnamn, stammar och årtal rabblas om som självklarheter och Nilsson närmast lovar att han inte vunnit sitt sista lopp än.
– Nej då. jag hoppas få segerdefilera fler gånger. Förr drömde man stort och hoppades kunna vara med i stora lopp, men travet ser så annorlunda ut idag. Vi amatörer har lång livslängd på våra hästar medan många proffs har kortare livslängd på sina hästar med tydligt sikte mot de stora unghästloppen. Nej, jag är nöjd om vi kan vara med i vanliga lopp och hävda oss, det räcker gott för mig, säger Nilsson.

Fakta

LARS-ERIK NILSSON OM...

…treårige Julietta Doc
– Jag körde 1.18,5 i ett jobb med henne redan som tvååring, men stod över att starta för de andra gick ju 1.16-tider. Det är en väldigt fin och talangfull häst, men som blivit lite vass nu efter att fått starta från några snäva startspår. Jag tror hon kan vinna lopp i år, det är ingen tokig häst alls.

…första gången han tog licens
– Man fick köra ett varv inför ögonen på Mantorptravets champion Sture Lindström, sen var det klart. Man skulle visa att man kunde vända upp åt rätt håll och få fart på hästen helt enkelt, svårare än så var det inte.

…stod över en Elitloppshäst
– Vi ägde en häst vid namn Perfect Spike och kollade på hans lillebror. Han hade dock en harhas och var försänkt på ena sidan så vi stod över, jag och brorsan kunde inte gärna komma hem med en häst som såg ut på det viset. Det var ju egentligen en enkel sak att bränna den där hasen, men vi stod över. Hästen var en viss Viroid som ju bland annat startade i VM-loppet på Roosevelt Raceway!