Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

”Jag har ännu inte känt max”

Efter flera försök bärgade Mofaksan ett efterlängtat guld i Svenskt Mästerskap.
I morgon siktar Mikael Olsson på tolvåringens första V75-seger.
– Det ser intressant ut, säger Gävleamatören.
Av
Pär Gustafsson
Mofaksan och Mikael Olsson vinner Sto SM. Foto Christer Norin/ALN.
Mofaksan och Mikael Olsson vinner Sto SM. Foto Christer Norin/ALN.

Förra året galopperade Mofaksan som en av favoriterna i Svenskt Mästerskap för kallblodston. 2013 och 2014 slutade hon oplacerad. I år var tolvåringen smått överlägsen på 1.24,2a/2.140 meter och belönades med 250.000 kronor.

– Vi har försök i flera år tidigare utan att lyckas och det var jättekul att vinna. Familjen har haft lite semester och sedan är det start på lördag igen. Framöver får vi bjuda in lite vänner och fira SM-guldet, säger Mikael Olsson.

Mikael Olsson
Mikael Olsson. Foto Christer Norin/ALN

Han är tränare, körsven, uppfödare och ägare till familjehästen Mofaksan, som efter fullträffen den 1 juli passerade två miljoner kronor intjänat. Gävleamatören är uppväxt med hästar. Hans far Lennart Olsson hade hästar både för arbete och tävling.
– Han hade hästar för att han gillar djuret. Tävlingen var inte resultatinriktad och det var på låg nivå. Jag började köra när jag var  sju-åtta år gammal, men när jag var 15-16 år ledsnade jag ett tag.

45-åringen plockade ut licensen 1998.
– Jag hade lite varmblod i början, men vi fick barn och renoverade huset och det blev sporadiskt med travhästarna.

Köpte mamman från sin far

Historien med Fakse-dottern Mofaksan började med att Mikael Olsson köpte Toga (e. Svall Ivar-Jakkstjärna) från sin far. Stoet vann en av 53 starter, tjänade 89.000 kronor och tog rekordet 1.30,7ak.
– Vi vann ett P21-lopp i Gävle och jag har fortfarande kvar segertäcket i stallet. Hon hade en otrolig inställning och iver att träna, men kunde inte hålla ordning på benen och galopperade säkert i hälften av starterna. Jag såg fram emot att avla på henne. Familjen, jobb och hästarna. I den ordningen har prioriteringen alltid varit och Toga betäckte vi när hon var tio år gammal och hennes första avkomma är Mofaksen. Fölstoet har lämnat sena avkommor, men de har hela tiden kommit med åren. Hennes sista föl var dödfött och Toga började bli gammal. Beslutet var tufft och vi valde att ta bort henne.

Mikael Olsson och Mofaksan efter segern i Sto SM, Travsport, Sulkysport
Mofaksan segerdefilerar i solskenet efter SM-guldet på Hagmyren. Foto Christer Norin/ALN.

Mikael Olsson har fru och två barn, 19 och 23 år gamla, och bor på en gård i Tierp.
– Det är ett litet hästställe. Jag har mycket bra grannar och en rakbana som jag får träna på om jag sköter den. Ulla Fredlund, som hade Verner, har rundbana och en annan granne ridhus. Förutom Mofaksan tränar vi hennes fyraåriga syster Mosnärtan (e. Moe Odin). Alla i familjen hjälper till med hästarna så mycket de kan.

Mofaksan har slagit i blom sent och haft sina bästa säsonger de tre senaste åren. När hon gjorde sin andra start i Sto-SM sommaren 2014 var hon sjuk och därefter hade hon bekymmer.

– Det tog lång tid innan vi fann felet och dröjde länge innan hon var helt frisk. Jag kände att gnistan fanns där, men kroppen orkade inte med. När hon slutade trea på Romme i augusti 2015 var det ett av de lyckligaste loppen med Mofaksen. Då kände jag att hästen var tillbaka och kroppen fungerade. Sedan dess har hon gått framåt hela tiden.

Det går att forcera henne mitt i loppet och hon står ändå till mål

På lördag startar tolvåringen i finalen i Dubbelcupen, som körs i Årjäng med 200.000 kronor i förstapris. Mofaksan ska försöka hämta in 40 meter på starthästarna.
– Hon gick ett tuffare jobb i måndags och ett lättare pass igår. Hästen är jättefin, nästan ännu finare än inför SM. Morgondagens lopp känns intressant, men det gäller att förstavarvet inte går för långsamt i täten. Däremot är Mofaksan hård, det går att forcera henne mitt i loppet och hon står ändå till mål. I Dannero näst senast sprang hon sista varvet efter 1.20 i spåren och det är det inte många i det här loppet som klarar av det. Min häst har hög kapacitet och kommer med fin form. Barfotakörning brukar inte ge så mycket för henne utan det viktigaste är att hon får fäste. Underlaget får inte vara för löst.

Fakta

Mofaksan

Kön: mörkbrunt sto
Född: 25 april 2006
Härstamning: Fakse-Toga
Intjänat: 2.062.661 kronor
Resultat: 137 st: 26-10-18
Rekord: 1.21,3 k – 1.24,2am*
Meriter: Svenskt Mästerskap Ston, Norrländska Elitstoet fyra gånger och finalen i Norrlands Stoelit.
Ägare: MO Säkerhetsteknik AB, Tierp
Tränare och körsven: Mikael Olsson (a), Gävle

Expandera

Den dubbla miljonären är tolv år gammal, men än har Mikael Olsson inga tankar på att sätta henne i avel.
– Jag kommer aldrig mer få någon lika bra häst som Mofaksan och hon får tävla så länge hon tycker att det är kul. Jag har ännu inte känt max i stoet och det viktigaste är att hästen är frisk och fräsch. För dagen spelar tiderna ingen roll, men jag vet att hon kan springa länge i 1.20-fart. Det skulle vara skoj att prova henne i Elitkampen för att se hur fort Mofaksan kan dra iväg. Och en bra tid skulle vara gynnsamt för en framtida karriär i aveln.

Mofaksan bäst i Sverige

Fokustema
Fokus: V64 Skellefteå
Exklusivt för dig som prenumerant
Läs senare

Stefan har koll på klockan

Umåker-tränaren Stefan Johansson har ett lovande kallblod i Guli Björn.
Nu står han inför sin hittills tuffaste uppgift: final i Bodbäckspålles Fyraåringsserie med 100.000 kronor i förstapris.
– Hästen har verkligen varit duktig i år, säger Johansson.
Av
Pär Gustafsson
Guli Björn och Ove A Lindqvist vid segern senast. Foto Carina Olofsson/Carinas fotosida
Guli Björn och Ove A Lindqvist vid segern senast. Foto Carina Olofsson/Carinas fotosida

Guli är Umeå-uppfödaren Fredrik Andersson och Stefan Johansson har tre Guli-kallblod i sitt tio hästar stora stall.
– De har toppkvalitet och det är skoj att ha ett par Guli-hästar i träning. Just Guli Björn tittade jag ut som ettåring. Hästen har bra stam och jag gillade helhetsintrycket, berättar Umåkerproffset.

Fakta

Guli Björn

Kön: svartbrun valack
Född: 21 juli 2015
Härstamning: Bork Odin-Guli Bris
Intjänat: 119.500 kronor
Resultat: 9 st: 3-2-1
Rekord: 1.28,8m* – 1.32,2am
Ägare: Stall Björnligan
Uppfödare: F Andersson & HB Anderssons Hästar
Tränare: Stefan Johansson, Umåker

Expandera

Hästen sprang godkänt premielopp som tvååring, men under fjolåret kvalade han sent och det blev bara en start där Guli Björn galopperade.
– Han fungerade inte under fjolåret. Hästen växte mycket och vi får skörda i år istället.

Bork Odin-valack smögs igång på allvar i februari i år och har undan för undan blivit allt bättre. Hittills har hästen vunnit tre av nio starter och felfri har han bara missat pallen vid ett tillfälle.
– Hästen hade en bra vinter, absolut. Han är stark och har väldigt bra vilja, vilket inte alla kallblod har. Många har talang och Guli Björn besitter dessutom egenskapen att han inte vill ge sig. De gånger han förlorat från ledningen har konkurrenterna kommit långt ut i banan.

Rejäl rekordsänkning i Boden

I senaste starten vann han ett försök i Bodbäckspålles Fyraåringsserie i Boden med hela nio längder på 1.28,8/2.180 meter i händerna på Ove A Lindqvist. Tidsnoteringen var en rejäl kapning av det egna rekordet.
– Han svarade för en väldigt fin prestation och i starten innan visade han de här farterna efter galopp. Så vi visste att han hade det i sig. Jag har kört honom snällt många gånger, men nu var det läge att dra på. Hästen brukar bli flegmatisk när han blir själv och det var även en fin kuskprestation.

trav, travsport, sulkysport, skellefteå, kallblod, midsommar, midnattstrav
Guli Björn med tränaren Stefan Johansson. Kallblodet verkar trivs extra bra i Boden där han är obesegrad efter tre starter. Ikväll startar hästen i Skellefteå för första gången. Foto Carina Olofsson/Carinas fotosida

I Skellefteå ikväll kör Stefan Johansson själv och Guli Björn verkar laddad inför uppgiften.
– Hästen har gått framåt för varje start och allt verkar bra efter förra loppet. Jag tycker att han känns lite spänstigare än innan. Det är hans hittills tuffaste uppgift. Jag har matchat Guli Björn för att han inte skulle tjäna mer än 135.000 kronor och slippa stå med 40 meters tillägg. Nu har han drygt 120.000 på kontot.

Hästen borde kunna sluta bland de tre främsta och kan till och med vinna

– Det är fina hästar på startvolten och jättefina kallblod bakom oss, men jag tycker att Guli Björn är en av de som ska räknas. De här loppen brukar bli avgörande hur det blir kört. Hästen borde kunna sluta bland de tre främsta och kan till och med vinna. Han är kvick ut och borde vara ikapp starthästarna ganska snabbt. Min förhoppning är att kunna köra till ledningen efter en bit och sedan får jag försöka hålla igång hästen som Ove gjorde i Boden.

En nyckel till framgång till loppen med flera tillägg är att ha koll på tiden.
– Det gäller att ha med sig klockan och inte lita på referenten. Med flera volter är det lurigt och man vet inte på vilken volt de startar klockan. Min förhoppning är att dra på i 1.28-tempo och sedan får vi se hur långt det räcker, avslutar Stefan Johansson.

21–26 juni: Alla hästar som startar från fredag till onsdag

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

76-årige segerkusken: ”Precis lika kul nu”

76 år gammal och segerkusk.
Det är något som Lars-Erik Nilsson kan titulera sig efter att vunnit med egentränade Baton Westwood för sex dagar sen.
– Det är inte många som är lika galna som jag och hållit på med travet såhär länge, säger Mantorpamatören med ett skratt.
Av
Emil Persson
Den 73-årige Mantorpamatören Lars-Erik Nilsson vann lopp med egentränade Baton Westwood under söndagen. Foto: Magnus Strömsten/ALN Mantorp
Den 73-årige Mantorpamatören Lars-Erik Nilsson vann lopp med egentränade Baton Westwood under söndagen. Foto: Magnus Strömsten/ALN Mantorp

Galen eller ej, visst är det en häftig bedrift Nilsson har lyckats med. Och framförallt att han inte har gett upp trots några år av motgångar med hästarna och därmed begränsade framgångar.
När Nilsson nu fick segerdefilera bakom egentränade Baton Westwood (e. Enjoy Lavec) var det första kusksegern sedan år 2016 då han – som 73-åring – vann tre lopp samma år.
– Hästen är bra och sprang på riktigt fint. Det här trodde jag faktiskt inte, men han verkar tusan i mig bättre nu än vad han var innan skadeuppehållet. Idag kör jag bara fort med honom och så låter jag honom vara däremellan, jag tränar inte på ett vis som sliter på honom för hästen har haft två gaffelbandsskador, säger Lars-Erik Nilsson.

Att hästen över huvud taget är kvar i stallet är en historia i sig. Nilsson hade nämligen bestämt sig för att ge bort hästen såtillvida att han kom till ett bra hem och allt var klappat och klart.
– Tjejen som skulle ha hästen skulle komma en söndag och så hade vi gjort upp att hon skulle ringa på lördagskvällen och få vägbeskrivningen. Mycket riktigt ringde hon också, men då hade hennes sambo sagt att det inte var något att hålla på med en skadad häst så det blev ingenting av det. Tur för oss, med facit i hand!

Guldvinnare

Idag har Nilsson fullt med upp sina hästar. De är tre till antalet vilket är rekordmånga trots att han hållit på i så många år som han gjort. Nilsson har varit med sen portarna slogs upp i Mantorp år 1965.
– Egentligen var det fotbollen jag hade tänkt syssla med och jag tränade med elitlaget Derby som spelade i Division 2 på den tiden, men efter att jag skadat ett knä och det dragit ut på operation blev jag aldrig riktigt bra. Jag började med travet istället, vi var några stycken som köpte en häst ihop. Däribland min far som drev ett taxiåkeri och jag själv hamnade i byggsvängen, men travet har man alltid haft med sig som en syssla på morgonen och kvällen.

Baton Westwood och Lars-Erik Nilsson. Foto: Magnus Strömsten/ALN Mantorp

Att ange en exakt mängd tränarsegrar tycker han är svårt.
– Jag och Roger Elebring på Mantorptravet kollade upp det här för något år sen. Då fick jag räkna utifrån de hästar jag ägt hälften eller mer i och då landar vi runt 120 segrar. En del bra hästar har vi faktiskt haft, det får jag medge, men utan tvekan så var Onyx Chateau den bästa.

Chateaubriand-sonen var född 1975 och tävlade hela vägen fram tills tolvåringssäsongen. Totalt blev det 45 segrar på 160 starter och 770.550 kronor intjänat vilket var starka siffror ”på den tiden”.
– Han hade huvudet med sig och var en riktig kämpe, han levde faktiskt tills han var 33 år! Den var ingen speedig häst, men han kunde gå på i 1.15-tempo och det räckte väldigt bra på den tiden. Han vann ett Gulddivisionslopp på Romme i lag med Carl-Henning Wallberg och var tvåa i större lopp på såväl Färjestad som i Kalmar. Väldigt ofta så tävlade han på Åby. Vi åkte i princip med honom till Åby varannan torsdag en period, minns Nilsson.

Samma vikt i 30 år

Det är lätt och tro och tänka sig att en 73-åring är sentimental och tyckte ”det var bättre förr”, men så tycks inte Nilsson resonera alls.
– Nej, det är precis lika kul idag. Det är mer ordnat och en annan struktur i dag. jag skulle inte vilja ha tillbaka det som var. Publikintresset var givetvis annorlunda förr, men hela samhället ser annorlunda ut, det går inte att jämföra. Förr om åren kunde man åka till Solvalla på tisdagen och Örebro på söndagen, men det är ju inget alternativ numera, så fungerar det ju inte i vårt upptagna samhälle.

Några ålderskrämpor tycks han inte heller lida av.
– Jag har vägt 74 kilo i 30 års tid, är tunn och lätt i kroppen och det är klart att det har hjälpt till för att jag ska kunna hålla på som jag gör. Måhända har man lite sämre minne och kommer inte ihåg namn lika bra, säger Nilsson, men det märker inte Sulkysport något av.

Nej, hästnamn, stammar och årtal rabblas om som självklarheter och Nilsson närmast lovar att han inte vunnit sitt sista lopp än.
– Nej då. jag hoppas få segerdefilera fler gånger. Förr drömde man stort och hoppades kunna vara med i stora lopp, men travet ser så annorlunda ut idag. Vi amatörer har lång livslängd på våra hästar medan många proffs har kortare livslängd på sina hästar med tydligt sikte mot de stora unghästloppen. Nej, jag är nöjd om vi kan vara med i vanliga lopp och hävda oss, det räcker gott för mig, säger Nilsson.

Fakta

LARS-ERIK NILSSON OM...

…treårige Julietta Doc
– Jag körde 1.18,5 i ett jobb med henne redan som tvååring, men stod över att starta för de andra gick ju 1.16-tider. Det är en väldigt fin och talangfull häst, men som blivit lite vass nu efter att fått starta från några snäva startspår. Jag tror hon kan vinna lopp i år, det är ingen tokig häst alls.

…första gången han tog licens
– Man fick köra ett varv inför ögonen på Mantorptravets champion Sture Lindström, sen var det klart. Man skulle visa att man kunde vända upp åt rätt håll och få fart på hästen helt enkelt, svårare än så var det inte.

…stod över en Elitloppshäst
– Vi ägde en häst vid namn Perfect Spike och kollade på hans lillebror. Han hade dock en harhas och var försänkt på ena sidan så vi stod över, jag och brorsan kunde inte gärna komma hem med en häst som såg ut på det viset. Det var ju egentligen en enkel sak att bränna den där hasen, men vi stod över. Hästen var en viss Viroid som ju bland annat startade i VM-loppet på Roosevelt Raceway!

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

Lindgren spänner bågen

Färjestadamatören Åke Lindgren fortsätter ta fram profilstarka kallblod på löpande band.
Ikväll jagar Orvar Mollyn femte raka segern i Sleipner Cup Revansch för femåringar på Romme.
– Jag har inte velat matcha för tufft innan, men ska de vara med mot de bättre så måste man förr eller senare spänna bågen, säger 79-åringen.
Av
Emil Persson
Åke Lindgren-tränade Orvar Mollyn med Dagfinn Aarum. Foto Micke Gustafsson/ALN
Åke Lindgren-tränade Orvar Mollyn med Dagfinn Aarum. Foto Micke Gustafsson/ALN

Så länge undertecknad kan minnas har Hagforsamatören alltid haft någon duglig häst som kunnat hävda sig i kallblodsloppen. Just nu är det Orvar Mollyn (e. Lome Kongen) som främst försvarar stallets färger och han gör det med bravur.
Inför kvällens start i Sleipner Cup Revansch så kommer han med fyra raka segrar och jagar alltså ett ”äkta staket”.
– Om jag haft någon häst med fem raka segrar? Nej, jag tror faktiskt inte det. Jag har haft några som tagit fyra raka segrar, antingen i min regi eller uppfödningar som lyckats med den saken hos andra tränare, men fem raka… nej, det känns inte så, säger Lindgren.

trav, travsport, sulkysport, intervju
Åke Lindgren. Foto Urban Kihlman/ALN

Då ska man veta att Lindgren sannerligen inte är ny i ”gamet”. Hästintresset har han medfött då hans far var bonde och kontakten med arbetshästarna i skogen kom tidigt.
– Jag började köra timmer i skogen och köpte en travhäst i början av 70-talet som hette Bestar. En son till Steggbest som vi var uppe i Östersund och hämtade efter att lagt upp 6.000 kronor. Hästen var helt slutkörd och travade inget alls i det skedet, men jag fick ordning på honom efter flitigt tränande i skogen. Han vann en del lopp och sen såldes han till en hotellägare i Skellefteå för 17.500 kronor. Det var mycket pengar på den tiden!

Tvåa i Oaks

En period med varmblodshästar följde där resultaten var blandade.
– Jag fick dem att gå hyggligt och vann en del lopp, men det var ändå inte min grej. Jag for till Norge och köpte Riga Mollyn (e. Alm Rigel) vilket blev väldigt lyckat. Hon är stammodern till mina hästar, har lämnat tio avkommor och hennes ättlingar har sprungit in över fyra miljoner kronor. Det är hon som lagt grunden för alltihop, säger Lindgren.

Främst av dem alla har Lix Mollyn (e. Skaffer Brunen) 1.21,9/1.533.174 kr varit, men hans tidighet och talang hade också sitt pris.
– Jag matchade hästen tufft och han fick en gaffelbandsskada. Han sprang förvisso en 1.21-tid som sjuåring och hade en fin karriär, men det har ändå gjort att jag valt att matcha hästarna lite försiktigt efter det. Som med Orvar Mollyn, det är först i kväll jag låter honom testa på något lite tuffare.

Ur syskonskaran går även nämna Mia Mollyn (e. Moe Odin) 1.27,9/318.394 kr som vann Rommes Treåringsstjärna och Moa Mollyn (e. Moe Odin) 1.24,5/509.769 kr som var tvåa i Norskt Trav-Oaks bakom Eldsiri (e. Järvsöfaks) år 2009.
– Och det är ju Moa Mollyn som är mamma till Orvar Mollyn, poängterar Lindgren.

Tränar på gym

Orvar Mollyn inledde karriären med två raka segrar i september som treåring, men har totalt sett bara gjort 16 starter i karriären. Åke Lindgren har skyndat långsamt och fått resultat därefter.
Inför kvällens elddop står hästen med fyra raka segrar och ser ut att bli favorit i jakten på de 100.000 kronor som vinnaren belönas med.
– Han har har ofta varit med där framme i fältet vid segrarna och i kvällen kan det bli lite annorlunda. Jag tror nämligen inte att han är startsnabb nog för att ta sig förbi Stumne Fyr (e. Lome Kongen) direkt så ja, det kanske blir en position i tredje utvändigt eller något liknande. Hästen är jämnstark hela vägen och inte så speedig än så länge, men det kommer säkert med tiden det också. Jag blir inte alls besviken om han inte skulle vinna i kväll utan är han med bland de tre främsta så är jag fullt nöjd, säger Lindgren som tvingats till en utrustningsändring:
– Vi har kört med ett pullnät, men det fick vi inte ha senast på Romme. Det gick bra ändå och jag har tränat hästen utan det hemmavid så han vänjer sig ännu mer och det går bra nu så det är inget som oroar.

trav, travsport, sulkysport, intervju
Orvar Mollyn med Dagfinn Aarum och Åke Lindgren. Foto Micke Gustafsson/ALN

På tal om träning, hur tränar du?
– Jag kör hästarna i pullertvagn. Vi arrenderar en gammal järnvägssträcka på 1.700 meter av Stora Enzo där vi lagt stenmjöl som vi kör på, det går jättebra. Jag har en dialog med Dagfinn Aarum också som kör mina hästar uteslutande i lopp numera. Vi har en väldigt god relation och samarbetet fungerar jättebra. Det är inte utan anledning som han har vunnit så många lopp som han gjort i karriären.

Lindgren själv har också kört flitigt med lopp och tror sig vunnit någonstans mellan 100-150 stycken även om han själv lanserar sig som en duktig kappsläde-kusk!
– Jag körde kappsläde ihop med Lydia Capolicchio på isen i Torsby på 90-talet som ju var i ropet på den tiden då hon jobbade med travsändningarna. Hon sade att hon vill åka ihop med vinnaren varpå jag tog ett steg fram och sade ”då ska du åka med mig!”.

Det är en pigg och alert 79-åring som Sulkysport samtalar med som inte tänker överge travet trots att han börjar komma upp i ålder.
– Men då gäller det att hålla igång. Jag tränar två dagar i veckan på gym så jag ska orka med, säger Lindgren innan det börjar bli hög tid att fokusera inför kvällen och resan mot Borlänge.