Fokustema
Fokus: Från Sulkysport nr 6-2017
Exklusivt för dig som prenumerant
Läs senare

”Min bästa tid är nu”

UMEÅ. En nystart vid 71 års ålder är få förunnat.
Men Jan Norberg är ingen vanlig folkpensionär.
Numera nyttjas hans tjänster av en av Sveriges främsta tränare.
– Ett tag till ska de få dras med mig. Ännu är jag inte färdig med det här. Jag är fortfarande pigg, säger Jan Norberg.
Av
Claes Freidenvall
För en tid sedan meddelade Jan Norberg att han avslutar sin aktiva karriär. Igår avtackades han på Umåkers travgala Foto Simon Hagen/Stalltz.se
För en tid sedan meddelade Jan Norberg att han avslutar sin aktiva karriär. Igår avtackades han på Umåkers travgala Foto Simon Hagen/Stalltz.se

Umåkerkusken Jan Norberg beslutade förra veckan att sluta köra lopp. Här är Sulkysports reportage om Norberg som publicerades i tidningen i april 2017:

***

Tränarlicensen lämnade Jan Norberg in vid årsskiftet 2014-2015, men ett liv som pensionär lockade inte alls.

– Att sitta vid köksbordet och kanske gå en kort promenad? Nej, det har aldrig varit någonting för mig.

Även om tränarlicensen är ett minne blott har Jan Norberg inte släppt hästarna. Dessutom kör han inte bara i norra delen av Sverige, utan numera är nästan hela landet hans spelplan tack vare Robert Bergh. Det finns också en vardag och den tillbringar Jan för det mesta hos Stefan Johansson på Umåker.

– Stefan arbetade för mig i sju-åtta år och vi pratade många gånger om att han skulle ta över när jag slutade som tränare. Idag har jag tre hästar i träning hos honom och jag hjälper till i stallet.

Jan Norberg trivs med sin nya tillvaro.

– Jag har nog aldrig haft det bättre än jag har det idag. Som egen tränare hade jag ett stort ansvar. Jag skulle se till att personalen hade lön och för egen del slipper jag alla räkningar i min brevlåda. För mig är det fantastiska dagar och jag gör precis som jag själv vill. Jag kommer till stallet vid halv åtta-tiden och på eftermiddagen åker jag och guldklimpen hem.

Jag tappade orken och kunde inte gå tio meter med hunden innan jag fick sätta mig och vila

Guldklimpen är hunden Danne av rasen chevalier.

– Janne och Danne…han är alltid med mig i bilen när jag åker på trav.

Jan Norberg och hunden Danne av rasen chevalier. Foto Simon Hagen/Stalltz.se

För ett år sedan höll dock karriären på att rinna ut i sanden. Jan Norberg blev sjuk och tvingades uppsöka läkarvård.

– Jag tappade orken och kunde inte gå tio meter med hunden innan jag var tvungen att sätta mig och vila. För första gången i mitt liv tog jag mig till en vårdcentral. Alla möjliga prover togs, men det hittades inga fel, utan sjuksköterskan ville att jag skulle åka hem och komma tillbaka om en månad. De borde väl förstått att det var något allvarligt, de hade ju inte ens en journal på mig…

Jan Norberg kom tillbaka en månad senare till vårdcentralen, men han fick samma svar.

– Då gav jag upp och det enda besöken på vårdcentralen innebar var att jag blev lite fattigare på blod. Som tur var blev jag bättre och bättre, men jag har förstås funderat flera gånger varför det blev så här. Förmodligen hade jag inte varit snäll mot kroppen. På hösten råkade jag ut för en förkylning  och körde lopp på Bergsåker med feber. Det var nog inte så lyckat…

Nu syns inte ett spår av detta, Jan Norberg är en pigg ”pensionär” och det är svårt att tro att han passerat 70 år.

– Hästarna har gjort mig pigg och jag har aldrig haft något annat än hästar i huvudet, förutom tjejer då… När polarna drog till badstranden åkte jag och tränade våra hästar. Sju år i folkskola plus söndagsskola och sedan var det trav för hela slanten.

Fadern Helge var lantbrukare till professionen och det fanns flera kallblod hemma på gården i Nordingrå i Kramfors kommun.

– Precis som alla andra bönder använde vi hästarna i jordbruket, men till skillnad från många andra så tränade vi dem rationellt. Vi var lite före vår tid i det avseendet.

Under den här perioden hade Helge Norberg ett kallblodssto vid namn Elsana (e. Elsass-Banopärla). Hon vann många lopp under 1950-1960-talet och tjänade 73.745 kronor.

– Men hon tävlade mot flera fuskbyggen, hästar som Kvisslebrun, Remvikson och Solpatrik. Oj, vad hon fick slita hårt och det var en jäkla soppa innan dessa hästar slogs ut. Det var mycket pengar som dessa hästar stal från Elsana.

Kallblod har alltid legat Jan Norberg varmt om hjärtat och de fyra hästar som han äger idag är alla av den rasen. Även hans första häst var en nordsvensk.

– Jag fick Figge som föl av pappa och med honom vann jag mitt första lopp.

Den kusk som var värsta hotet på finaldagen undrade hur gammal ”den där pojkdjäveln egentligen var

Platsen var isbanan Skog den 10 februari 1963.

– Men jag hade inte åldern inne. Jag ville förstås köra den hästen själv, men var bara 17 år. Som tur gick det bra för banans ordförande och jag löste licensen för fem kronor.

På den tiden hade Skog istrav fyra gånger om året. Jan Norberg var trea första dagen med Figge, tvåa den andra och sedan vann Figge.

– Det stod många fina hederspriser på spel och den kusk som var värsta hotet på finaldagen undrade hur gammal ”den där pojkdjäveln egentligen var”, men Skogs ordförande stod på sig och avslöjade inte min rätta ålder. Konkurrenten vann sitt lopp och jag var tvungen att vara minst tvåa med Figge för att ta hem alla priser, vilket vi klarade av.

Det var på Skog och Nylands is som det tävlades på i Jan Norbergs hembygder innan Dannero travbana invigdes i februari 1958. Numera är istravet ett minne blott, men det var på isen som Norberg tog sin första seger. Första landmarksvinsten togs drygt fyra år senare på Dannero, även då bakom nordsvensken Figge.

Fyra syskon fanns det i familjen Norberg, men det var bara Jan som fattade tycke för travet.

– När det gällde hästarna fick jag allt. Ingen av mina syskon har varit intresserad. Däremot var det inte så lätt att arbeta med pappa. Sällan kunde vi jobba tillsammans, utan vi råkade nästan alltid i luven på varandra om allting.

Jan Norberg är känd för sitt humör…

– Det har jag från pappa. Men jag är inte lika arg som tidigare, även om jag fortfarande har tävlingsdjävulen i mig när jag kör lopp.

Första championatet tog han 1973 på Dannerotravet, men hans professionella bana fick ett snabbt slut. Efter några år lämnade Jan Norberg in licensen.

– Jag höll faktiskt uppe som proffs i tio år och körde buss, mest mellan Ö-vik och Stockholm. Trots att det gick bra för mig på tävlingsbanan tvingades jag låna pengar av min pappa för att hålla igång rörelsen och jag skämdes som en hund varje gång jag frågade om mer.

Foto Simon Hagen/Stalltz.se

Och proffs hade han egentligen inte tänkt bli, men efter ha vunnit ett lopp på Bergsåker med King Fiore den 19 november 1972 blev det stort rabalder.

– På den tiden byttes amatör mot amatör och proffs mot proffs när det skedde körsvensbyte och jag var väl något mittemellan. Jag hade hästar i träning utan att vara proffs. Vi hade köpt en häst från Ingemar Rindestad en onsdag och hästen var redan anmäld för att starta på Bergsåker fyra dagar senare. Jag körde loppet och vann och det blev jäkla liv i pressen. När jag kom tillbaka till Dannero dagen efter sade Bosse Sahlén (sekreterare, reds. anm.), att nu måste vi ordna med din proffslicens.

Jan Norberg började om som proffstränare 1985.

– Det har jag TDS att tacka för. STC hade mycket lättare att driva in pengar än jag och det var många tränare som fastnat i ekorrhjulet innan tränardebiteringssystemet infördes.

När Jan Noberg gjorde omstart hade han lämnat Dannero. Han flyttade sin rörelse till den nya ”mellanbanan” Umeå och den har han varit trogen i alla år sedan dess.

– Jag hatar isbana och var faktiskt på väg att flytta en gång till Bergsåker av den anledningen, men det rann snabbt ut i sanden.

På Umåker växte Jan Norbergs verksamhet och han hade – som han uttrycker saken – hästar över hela stallbacken.

– När jag var som störst hade jag 50-60 hästar.

Även om det aldrig blev Bergsåker som hemmaplan för Jan Norberg är Sundsvallsbanan hans favorit.

– Jag har alltid gillat Bergsåker skarpt och förr i tiden var det också stort att åka till Solvalla. Så är det inte idag, de stora pengarna är borta och charmen också.

På senare år har också Jan Norberg fått pricka av några nya banor i Sverige. Detta genom samarbetet med Robert Bergh.

– Jag har ju fått lite av en ny karriär tack vare Robert. Även när han bodde i Sundsvall körde jag en del åt honom. Egentligen har vi inte snackat så mycket genom årens lopp, men kemin fungerar oss emellan och jag tror att vi har samma tankesätt. Han är en fantastisk människa som dessutom valt rätt yrke i livet. Få har den blicken för hästar som Robert har.

Mantorp, Visby och Örebro var tre banor som Jan Norberg besökte för första gången ifjol.

– Extra roligt var det att komma till Mantorp. Jag fick träffa Lennart ”Foppa” Forsberg som jag gjorde lumpen med i Sollefteå. Honom hade jag inte sett sedan jag muckade 1965. Han hade med sig bilder från den tiden och vi hade en rolig stund tillsammans.

Säkert tjänar de på Volvofabriken bättre än vad jag gör, men de är nog inte lika glada som jag är

Jan Norberg har mest tävlat norr om Dalälven, några besök har det också blivit i Finland och Norge. Han har vunnit drygt 2.300 lopp under sin karriär.

– Det är inte så dåligt med tanke på att det bara var söndagar som det tävlades på när jag började med det här. Sedan kom Bergsåker med sina torsdagar och idag tävlas det ju flera gånger om dagen. Förr var det lugnare på alla plan och det kan jag sakna många gånger. Tempot är helt annat idag, men det är lika roligt att varje morgon få möta glada och pigga hästar i stallet. Jag tänker ofta på alla de människor som arbetar på Volvofabriken i Umeå när jag passerar den varje morgon. Säkert tjänar de bättre än vad jag gör, men de är nog inte lika glada som jag är. Utan att veta, men jag tror att det är en helt annan tillfredsställelse att få vara i närheten av hästar, säger Jan Norberg.

Några storsegrar har det också blivit genom årens lopp och det är med kallbloden som de största triumferna tagits. Två vinster i Kriteriet och en i Derbyt finns i meritbältet.

– Det har alltid varit en pojkdröm att få vinna Derbyt eller Kriteriet och första segern i Kallblodskriteriet på hemmaplan (Dannero, reds. anm.) väger tyngst känslomässigt. Dessutom hade jag turen att få vinna de här loppen med avkommor till samma fölsto.

Gudsonen Kevin Bäckström var delägare i Troll Kevin och hoppade upp på hästens rygg efter Derbysegern i Östersund 2003. Foto Martin Langels/ALN

Att fölstoet Farmesona – mor till Troll Kevin och Eld Kevin – hamnade i Jan Norbergs ägo var mest en tillfällighet.

– Jag var på jippotrav i Malå och på kvällen var det bankett. Där träffade jag Arne Hellsten och han tyckte att jag skulle köpa en häst av honom. När vi kom ut i stallet var det en häst som tittade ut ur sin box med väldigt fint huvud. Den är inget att ha sa Arne, du ska titta på den här efter Viggo Best. Jag öppnade inte ens boxdörren till den hästen, utan det var Farmesona som jag ville ha.

Fakta

Jan Norberg

Bor: Umeå.

Ålder: 71 år.

Familj: Ensamstående, dotter och hunden Danne.

Segrar: 2.337.

Antal V65/V75-segrar: 31.

Första segern: Figge 10 februari 1963 på isbanan Skog.

1.000:e segern: Orriman 22 maj 1998 på Umåker.

2.000:e segern: Nice Way 25 maj 2012 i Skellefteå.

Antal championat: 39 (Lycksele 11, Solänget 8, Hoting 6, Dannero 5, Umåker 5, Skellefteå 4).

Största segrarna: Kallblodsderbyt (Troll Kevin 2003), Kallblodskriteriet (Troll Kevin 2002, Eld Kevin 2007).

Hobby: Fiske. Jag brukar åka iväg två gånger om året till Tärna med två travintresserade kompisar. Det är bara röding som gäller och ifjol tog jag en på fem kilo och det hör inte till vanligheterna med så stora fiskar. Det tog lång tid innan jag fick upp den i båten.

Expandera

Farmesona (e. Barrison- Lill Pella), 1.37,6m/13.350 kr, gjorde bara fyra starter och vann ett lopp innan hon skadade ett kotsesamben. Eld Kevin (e. Elding), 1.24,4m/1.523.955 kr, och Troll Kevin (e. Troll Jahn), 1.25,1m/1.133.500 kr, blev hennes två främsta avkommor.

– Troll Kevin vann både Kriteriet och Derbyt. Eld Kevin segrade i Kriteriet, men i Derbyt fick han stryk med huvud av Järvsöviking.

Varken Eld Kevin eller Troll Kevin finns längre i livet.

– Ska du ha hingstar i aveln ska det vara toppklass. Eld Kevin, efter Elding, borde ha varit intressant, men han blev tokig av att betäcka och drog på sig en gaffelbandsskada. Även om det inte slutade som jag hoppades med dessa två hästar kan jag ha fortfarande glädja mig åt att haft två sådana toppar i stallet. Det är ju ett mål som alla i den här branschen strävar emot. Att få fram den ultimata stjärnan och jag gläds alltid med dem som lyckas.

Kallbloden har legat Jan Norberg mest varmt om hjärtat, men hans tre mestvinnande travare är varmblod: Oki Smoke, Yankee Slugger J:r och Shing Noon.

– Oki Smoke vann 44 lopp, men den värste är nog ändå Shing Noon. Shing Noon fanns i träning hos Stig H Johansson och ägdes av Gotte Byberg, som jag körde buss åt i två år. På den tiden skulle det alltid plockas bort lösa benbitar i hästarna som ettåringar även om de inte störde dem. Shing Noon hade under hela sin karriär en bakkota som spökade och jag fick köpa honom av Gotte Byberg. Hästen kunde vara två grader halt när vi gjorde böjprov, men han sprang ändå. Shing Noon var stenhård.

Shing Noon och Jan Norberg. Foto Stefan Melander/Stalltz.se

Jan Norberg minns speciellt ett V65-lopp med honom i Boden.

– Shing Noon var stor, men smidig som en katt. Vi ”tjuvade” i den första starten, jag laddade lika hårt i den andra, men då lät de starten gå. Efter loppet kom Kjell P Dahlström fram till mig och sa att det var det fräckaste han varit med om; ”det är inte tennis vi håller på med och du gjorde dubbelfel”. Jag kan sakna Kjell P och den typen av färgstarka profiler. Idag finns det inte utrymme för dem i travsporten.

Oki Smoke var den stora segermaskinen hos Jan Norberg, men hästen började sin karriär hos ägaren och amatören Gösta Carlsson.

– Jag såg Oki Smoke träna mycket på Umåker och som treåring galopperade han ofta. Då sade jag till Gösta att jag tar honom i träning en månad och det tyckte han var okej. Vi började ridträna Oki Smoke, plockade av mycket vikt och han inledde med sju raka segrar.

En gång var jag på Teneriffa, men jag fick gåshud efter någon timme av att gå på stranden

Idag är det fortsatt kallblod som gäller för Jan Norberg och den stora stjärnan är Faks Kevin (e. Moe Odin), 1.25,3k*/278.500 kr, som han själv fött upp och äger. Modern Faksanna (e. Järvsöfaks) är halvsyster med Eld Kevin och Troll Kevin.

– Det är min Nuncio! Likt Tarzans stjärna springer han snett med huvudet utan att hänga töm. Jag har provat med murphybländare, men det spelar ingen roll. Att få en sådan häst i slutet av karriären är helt fantastiskt och det är verkligen roligt att aveln gått fram som den gjort på kallblodssidan, säger Norberg, och fortsätter:

– När jag började skulle kallbloden köras in som tvååringar. Det var ofta väldigt hårda hästar och mycket svåra att ha att göra med. Inte heller var det lätt att få dem trava, det var mycket arbete med balansen, men också en tillfredsställelse att få till dem. Att aveln har gjort sitt är jag glad för idag.

Jan Norberg han äger fyra kallblod och deltar dagligen i Umåkertränaren Stefan Johanssons verksamhet. Här är Janne och Faks Kevin. Foto Simon Hagen/Stalltz.se

En lång karriär börjar snart lida mot sitt slut, men Jan Norberg tänker inte ge upp i första taget.

– Men den dag jag känner att jag inte hänger med slutar jag direkt att köra lopp.

Hästarna och travet är hans morot här i livet.

– Jag har fått ut så mycket av mitt jobb, att jag aldrig känt för att åka ut och resa eller göra något annat. En gång var jag på Teneriffa, men jag fick gåshud efter någon timme av att gå på stranden. Det är helt enkelt inte min grej. Genom travet har jag fått vänner från Malmö i söder till Haparanda i norr och det räcker för mig.

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

Tillbaka efter 871 dagar

Två och ett halvt års väntan är över.
I morgon gör Åbys bästa kallblod Raggmunken comeback på hemmaplan.
– Han älskar att träna och tävla, annars hade vi aldrig tagit ut honom på tävlingsbanan igen, säger tränaren Tord Gustafsson.
Av
Emil Persson
Raggmunken och Conny Gustafsson stormar fram mot segern i dubbelcupens final på Bergsåker 2012. I morgon gör han comeback på Åby. Foto Micke Gustafsson/ALN
Raggmunken och Conny Gustafsson stormar fram mot segern i dubbelcupens final på Bergsåker 2012. I morgon gör han comeback på Åby. Foto Micke Gustafsson/ALN

Tiden går fort och det är lätt att glömma bort hur bra Raggmunken (e. Järvsöfaks) var när han stod på toppen av sin karriär. Det var han som pressade fram skiljeheat mot Hallsta Lotus i Svensk-Nordiska loppet år 2013, dubbla V75-lopp och ett större lopp på Vermo i slutet av nioåringssäsongen.

Fakta

RAGGMUNKEN

15-årig hingst e. Järvsöfaks-Granlitrolla e. Troll Jahn

115 starter: 25-13-15
Intjänat/rekord: 1.846.675 kronor, 1.23,3k *1.22,4m 1.26,0l, 1.23,6ak, 1.22,4am
Största segrar: Dubbelcupen final 2012 – Bergsåker (200.000 kr), Vermo 2013 (15.000€), Svensk-Nordiska loppet 2013 – Romme (100.000 kr), Erik Perssons Memorial 2013 – Årjäng (100.000 kr).

Expandera
Ständigt med tränare Tord Gustafsson vid sin sida och i de allra flesta fallen med sonen Conny eller dottern Janette som kusk efter att Tord själv lämnat över körsysslan år 2010.
Senaste gången Raggmunken syntes i tävlingssammanhang var på Momarken den 27 december år 2016. Därefter var det knäpptyst fram tills hästen genomförde ett godkänt kvallopp på 1.30,4/2.180 meter den 21 mars.
Så… vad hände egentligen, kan man fråga sig.
– Oj, det har varit flera skador och mycket otur. Det började med en senskada efter heatloppet på Romme år 2014. Efter det har han haft en gaffelbandsskada, men när det sånär var läkt så blev han skrämd när vi körde honom här hemma på väggarna. Han blev rädd och knäckte ett hovben, säger Tord Gustafsson.

Femte försöket

Tiden har gått och det är säkert en och annan som reagerar över att Raggmunken nu gör comeback som 15-åring.
– Han verkar väldigt bra igen och det har läkt ut fint. Hästen är pigg och alert, tycker om att komma ut och träna. Sen är han givetvis inte maximalt förberedd inför det här loppet, men allt går åt rätt håll. Efter kvalet har han gått ett provlopp där han gick 1.28 första varvet och lär ha landat på 1.26-1.27. Det gjorde han väldigt fint och var nere i 1.20-fart på sista bortre långsdidan. Man är ju alltid orolig för hur han ska ta de här jobben när han varit nere i farter, men tvärtom så har han bara blivit bättre, säger Tord.

trav, travsport, sulkysport, V75, kallblod, åby, bergsåker, årjäng, olympiatravet
Raggmunken med Conny Gustafsson efter segern i Erik Perssons Memorial i Årjäng 2013. Foto Hanold/ALN

Några direkta förhoppningar inför lördagens lopp har han inte. Raggmunken har förresten startat i Solos lopp fyra gånger tidigare med en tredjeplats som bäst från år 2012.
– Hästen har ju en väldigt fin speed om han kommer igen och får ett lopp på väntan. Han kommer säkert ta många de sista 150-200 meterna, men han står väldigt tufft inne i det här loppet. Ja, helt fel inne rentav då han passerar tilläggsgränsen med 100.000 kronor. Vi har dock bara en kvart till banan och hade givetvis inte valt det här som comebacklopp om vi hade haft 50 mil att köra till banan.

”Som en hund”

Att Raggmunken är populär kring Åbyregionen med omnejd råder ingen tvekan om. Ja, över hela landet, bör nog tilläggas. Med sin utstrålning och fyndiga namn är han lätt att ta till sig för många. Det faktum att det rakt igenom är amatörer som jobbar med hästen gör givetvis sitt till.

trav, travsport, sulkysport, V75, kallblod, åby, bergsåker, årjäng, olympiatravet
Raggmunken och Tord Gustafsson. Foto Micke Gustafsson/ALN

– Jo då, visst känner man att han är populär och det är en fantastiskt snäll häst att jobba med, han är som en hund. Det var någon som sade till mig att det kom 50 personer extra till kvalet bara för att han var ute den dagen.
Bristen på kallblod- och framförallt kallblodsuppfödning i regionen har gjort att man inte valt att aktivt jaga intressenter för att betäcka med Raggmunken. Däremot har man en egen avkomma till Raggmunken i treåriga stoet Majors Stella undan Moe Odin-dottern Moa.
– Vi passade på att kvala henne samtidigt som Raggmunken. Det är en väldigt fin häst, men då var hon så spänd att hon precis klarade av kvalgränsen. Vi tror i vilket fall på henne och tycker hon har en fantastisk stam med Järvsöfaks som farfar och Moe Odin som morfar. Bättre kan det väl inte bli? Det är en kvick häst som inte alls ser ut som en kallblodshäst och hon har faktiskt tränat ihop med Raggmunken.

För egen del kommer han dock missa lördagens comebacklopp. En sedan långt tidigare inplanerad semesterresa till södra Spanien gör att han befinner sig utrikes i solen. Frågan är dock om den värmer lika mycket som en toppcomeback av Raggmunken skulle göra?
– Datorn är nerpackad och givetvis följer vi loppen i morgon med största spänning. Ja, jag säger loppen för vi har Majors Estelle i lopp 1 också som Conny kör. Hon har inte vunnit lopp ännu, men växer mer och mer för varje lopp. Hon är en bättre chans än Raggmunken, avslutar Tord Gustafsson.

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

Körtelfeber försenar Brages proffsplan

Brage Hansen skulle egentligen varit proffstränare nu. Men en släng av körtelfeber kom i vägen.
– Släng och släng, jag blev helt utslagen i flera veckor. Det är först nu jag kommit igång ordentligt med att jobba igen, säger han.
Av
Lars G Dahlgren
Brage Hansen och Millie Millionaire. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Brage Hansen och Millie Millionaire. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

30-åringen började i höstas på proffstränarkursen och skulle ha tillhört det gäng som blev behöriga att ta ut A-licens från 1 december. Men Brage Hansen tvingades hoppa av kursen.

– Jag var med på de första kursdagarna i Stockholm. Men sedan blev jag sjuk och kunde inte fullfölja. Jag bad Svensk Travsport att kunna få examen ändå, med att jag skulle tentera kursen på något sätt, men det blev väldigt svag respons på det. Så jag får helt enkelt vänta ett år och gå om proffstränarkursen i höst. Det känns surt så klart, som att jag tappar ett år, men när man blir sjuk är det ju inte så mycket att göra.

Fakta

Brage Hansen

Tränarstatistik:

2015:    36 st: 1–1–3          70.450 kr
2016:    58 st: 2–4–6        159.100 kr
2017:    40 st: 6–1–1        250.100 kr
2018:    39 st: 6–6–4        771.300 kr
2019:    16 st: 4–2–0        113.100 kr

Kuskstatistik:

2015:    57 st: 1–2–4         94.050 kr
2016:    85 st: 2–4–6       170.400 kr
2017:    84 st: 7–2–1       302.900 kr
2018:    90 st: 4–6–6       438.000 kr
2019:    28 st: 4–1–0       131.700 kr

Expandera

Brage Hansen jobbar som hovslagare och har utöver det haft några travhästar tillsammans med sambon Elin Saloniemi. Det blev en tuff vinter när Brage var utslagen av barnsjukdomen körtelfeber och han inte riktigt hade tänkt på vad det innebär att vara egen företagare när sjukförsäkringen ska träda in.

– Det var inte bra…en månad fick jag endast ut 420 kronor från försäkringskassan.

en månad fick jag endast ut 420 kronor

Körtelfeber är inte så farligt att få när man är barn, men när viruset (som man är immun mot efter att en gång ha haft sjukdomen) drabbar vuxna kan det bli både långvarigt och tufft att härda ut. ”Symtomen går oftast över på två till tre veckor men det är vanligt att känna sig trött under en längre tid, ibland i flera månader efteråt”, står det på vårdguiden.se och det vet nu Brage Hansen allt om.

trav, travsport, sulkysport, amatör, romme, v75, intervju
Brage Hansen. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

– Ja, det fanns inte en chans att orka jobba, i varje fall inte att sko hästar.

Travträneriet är dock nu på väg att ta större plats i hans verksamhet. Från att tidigare ha haft några hästar på den egna gården i Sollefteå och stallets stjärna Millie Millionare hemma hos uppfödaren Eva-Maria Frånlund har man nu stall inne på Dannerotravet.

– Tio boxar, och säkert möjlighet att få fler om och när jag vill ha det. Några hästar har tillkommit de senaste månaderna, och jag har förfrågningar om att ta fler. Jättekul förstås, och det är väl ett resultat av dels Millie Millionaire, men också att jag haft flera vinnare (läs: Missya Degato och Moddelina, reds.anm.) senaste tiden.

Fakta

Millie Millionaire

sto sex år e. Jocose – Mellby Tempo e. Varenne
32 st: 14–4–5
Rekord: 1.12,5k* – 1.11,6ak*
Insprunget: 1.024.600 kr
Uppfödare: Magnus Hamberg & Eva-Maria Frånlund
Ägare: Brage Hansen, Sollefteå
Tränare: Brage Hansen (a), Dannero
Meriter: Tre segar i rikstotostolopp, andraplats i Diamantstofinal

Expandera

Millie Millionaire ja, hon har nu blivit just miljonär och tillhör favoriterna i stoloppet i V75 på Romme på söndag, där hon står med 40 meters tillägg. Brage har lagt ner ett stort och tålmodigt jobb på Millie Millionaire, som är som det heter lite ”speciell”. Det avspeglar sig bland annat i att hennes vagnkonto genom åren belastats hårdare än för travhästar i allmänhet.

– Fast hon har blivit bättre och bättre på att sköta sig, poängterar Brage Hansen.

Han blev travintresserad på allvar som tonåring, efter att ha behövt börja hjälpa till med sin pappas Lars Strandberg hästar i samband med att denne fick hjärtproblem. Brage jobbade en period hos Per Engblom när denne var tränare hos Stall Tilly, men hade sedan en paus från travet några år. Återstarten blev kallblodet Lien Best som sambon Elin köpte från Finland som ridhäst. Kort efter det bestämde sig Brage Hansen för att gå tränaraspirantkursen på Wången. Sedan dess har han och Elin alltså haft några hästar samtidigt som Brage varit hovslagare.

trav, travsport, sulkysport, amatör, romme, v75, intervju
Brage Hansen masserar och stretchar Millie Millionaire. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

 

– Men nu blir det nog mer fokus på att vara travtränare. Utöver att Elin och jag jobbar i stallet så har vihjälp av både Henrik Engblom och William Strand, kanonkillar, de har varit ovärderliga medan jag varit sjuk i vinter, säger Brage Hansen.

 

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

Min andra hemmabana

Tone Merete Pettersen har 18 mil till sin hemmabana Harstad.
Men amatörtränaren älskar att åka till Sverige med sin stjärna Myr Faksen och till Umeå är det över 90 mil enkel väg.
– Umåker är nästan som min andra hemmabana, säger Pettersen.
Av
Pär Gustafsson
Tone Merete Pettersen stjärna Myr Faksen gör elfte starten på Umåker på lördag. Foto Micke Gustafsson/ALN
Tone Merete Pettersen stjärna Myr Faksen gör elfte starten på Umåker på lördag. Foto Micke Gustafsson/ALN

Norska amatörtränaren Tone Merete Pettersen håller till i Bröstadbotn som ligger i höjd med Sveriges nordligaste punkt Treriksröset. Hon har 16 hästar och det är både fölston, unghästar och starthästar.

trav, travsport, sulkysport, v75, umeå, umåker
Tone Merete Pettersen. Foto Hanold/ALN

– Vi har sex fölston och väntar oss tre föl i år. Jag både behåller och säljer uppfödningarna och för dagen har jag sex-sju hästar som jag tränar, berättar Pettersen.

Hennes stjärna är Myr Faksen (e. Åsajerven), som tjänat över fyra miljoner kronor. Tioåringen tillhörde de bästa som unghäst och slutade tvåa i Kallblodskriteriet både i Sverige och Norge. Som fyraåring var han tvåa i Derbyt i Sverige och nådde tredjepriset i födelselandet.
– Han vann ett par uttagningslopp och var med i alla klassiska finaler. Myr Faksen var mycket duktig som ung.

Har du någon ny stjärna i stallet?
– Jag har några fina unghästar och tvåårige Nordby Best (e. Myr Faksen – Norheim Frid) ser lovande ut.

Pettersen har 18 mil till hemmabanan Harstad.
– Bodö är banan i Norge som vi har näst närmast till och dit är det drygt 50 mil enkel väg.

Vi träffar mycket trevliga människor och resorna är fina upplevelser

Men hon har inget emot att vara ute på vägarna, snarare tvärtom. Efter hemmabanan Harstad är Umåker den banan Myr Faksen startat mest på. Kallblodstoppen har gjort tio starter i Umeå, vilket gett fyra vinster och två andrapris.

Fakta

Myr Faksen

Kön: svart hingst
Född: 2 juni 2009
Härstamning: Åsajerven-Findal Stjerna
Intjänat: 4.088.417 kronor
Resultat: 135 st: 58-14-13
Rekord: 1.20,1ak
Ägare: Tone Pettersen & Börre Ertzaas, Norge
Uppfödare: Rune Guttormsen & Tone Fauske
Tränare: Tone Merete Pettersen (a), Harstad

Expandera

– Vi har 92 mil till Umåker och började resan under torsdagen. Vi kom till Skellefteå på kvällen och stannar till lördag. Då har vi bara en kort resa till Umåker på lördag. Jag tycker att det är ”kjempefint” att åka på tävlingar. Vi träffar mycket trevliga människor och resorna är fina upplevelser. Jag har bara goda minnen av mina travresor och fått många vänner.

Startar i Vårbjörken

Ja, Tone och Myr Faksen är ute på turné igen. På lördag startar hingsten i Vårbjörken, ett lopp han slutade tvåa i 2017 och trea 2015.
– Det är en höjdpunkt varje gång vi kommer till Umåker och Vårbjörken vill jag väldigt gärna vinna. Vi har fortfarande massor av snö kvar hemma och träningsmöjligheterna har varit toppen i vinter, men nu har det börjat smälta och är lite lurigare underlag. Myr Faksen har långa brodd i skorna och nu ska vi sko om honom inför lördagens lopp.

Tioåringen har vunnit två av fem lopp i år och inte slutat sämre än trea, men nu ställs han inför årets tuffaste uppgift.
– Jag tror att han ska vara bättre än i de senaste starterna, men jag är ändå lite osäker på formen även om hästen känns fin i jobben. Ibland gillar Myr Faksen i ledningen, men dödens går inte alls och han ska absolut springa i ryggar på lördag. Därför är spår tio helt okej. Med tanke på att hästen inte har toppform är jag nöjd om vi slutar trea-fyra.

trav, travsport, sulkysport, v75, umeå, umåker
Myr Faksen trivs i Umeå – och har firat jul där flera gånger. Här vinner han kallblodsloppet på juldagen 2017 med Jenny Engfors. Foto Ola Westerberg / ALN

Myr Faksen har hittills i karriären vunnit vunnit 58 av 135 starter.
– Han är väldigt bra, men vi har gjort långa bilresor och hästen har starta i många lopp. Flera gånger gånger från tuffa tillägg och Myr Faksen får tävla så länge han har lust.

Påsk-tur till Dalarna?

Och presterar Myr Faksen bra på lördag väntar en ny start på Påskdagen.
– Hästen vann ett försök i Dubbelcupen i februari och han är inkvalad till finalen på Romme.

Till banan i Borlänge är det 140 mil. Enkel resa.

Fakta

Vårbjörken 2019

1.640 meter autostart
Förstapris: 125.000 kronor
Häst – Körsven

  1. Nordby Ask – Mats Gällerstedt
  2. Pireus – Mika Jauhola
  3. Norheim Svenn – Ulf Ohlsson
  4. Järvsö Pegasus – Örjan Kihlström
  5. Katla Kiro – Erik Adielsson
  6. Sjö Vinn – Per Linderoth
  7. Art Kjarvald – Ove A Lindqvist
  8. Tand Kraft – Jan-Olov Persson
  9. Smedsbo Faksen – Magnus A Djuse
  10. Myr Faksen – Krister Söderholm
  11. Smedheim Solan – Rikard N Skoglund
  12. Tangen Haap – Björn Karlsson
Expandera