Fokustema
Fokus: Från Sulkysport nr 6-2017
Exklusivt för dig som prenumerant
Läs senare

”Min bästa tid är nu”

UMEÅ. En nystart vid 71 års ålder är få förunnat.
Men Jan Norberg är ingen vanlig folkpensionär.
Numera nyttjas hans tjänster av en av Sveriges främsta tränare.
– Ett tag till ska de få dras med mig. Ännu är jag inte färdig med det här. Jag är fortfarande pigg, säger Jan Norberg.
Av
Claes Freidenvall
För en tid sedan meddelade Jan Norberg att han avslutar sin aktiva karriär. Igår avtackades han på Umåkers travgala Foto Simon Hagen/Stalltz.se
För en tid sedan meddelade Jan Norberg att han avslutar sin aktiva karriär. Igår avtackades han på Umåkers travgala Foto Simon Hagen/Stalltz.se

Umåkerkusken Jan Norberg beslutade förra veckan att sluta köra lopp. Här är Sulkysports reportage om Norberg som publicerades i tidningen i april 2017:

***

Tränarlicensen lämnade Jan Norberg in vid årsskiftet 2014-2015, men ett liv som pensionär lockade inte alls.

– Att sitta vid köksbordet och kanske gå en kort promenad? Nej, det har aldrig varit någonting för mig.

Även om tränarlicensen är ett minne blott har Jan Norberg inte släppt hästarna. Dessutom kör han inte bara i norra delen av Sverige, utan numera är nästan hela landet hans spelplan tack vare Robert Bergh. Det finns också en vardag och den tillbringar Jan för det mesta hos Stefan Johansson på Umåker.

– Stefan arbetade för mig i sju-åtta år och vi pratade många gånger om att han skulle ta över när jag slutade som tränare. Idag har jag tre hästar i träning hos honom och jag hjälper till i stallet.

Jan Norberg trivs med sin nya tillvaro.

– Jag har nog aldrig haft det bättre än jag har det idag. Som egen tränare hade jag ett stort ansvar. Jag skulle se till att personalen hade lön och för egen del slipper jag alla räkningar i min brevlåda. För mig är det fantastiska dagar och jag gör precis som jag själv vill. Jag kommer till stallet vid halv åtta-tiden och på eftermiddagen åker jag och guldklimpen hem.

Jag tappade orken och kunde inte gå tio meter med hunden innan jag fick sätta mig och vila

Guldklimpen är hunden Danne av rasen chevalier.

– Janne och Danne…han är alltid med mig i bilen när jag åker på trav.

Jan Norberg och hunden Danne av rasen chevalier. Foto Simon Hagen/Stalltz.se

För ett år sedan höll dock karriären på att rinna ut i sanden. Jan Norberg blev sjuk och tvingades uppsöka läkarvård.

– Jag tappade orken och kunde inte gå tio meter med hunden innan jag var tvungen att sätta mig och vila. För första gången i mitt liv tog jag mig till en vårdcentral. Alla möjliga prover togs, men det hittades inga fel, utan sjuksköterskan ville att jag skulle åka hem och komma tillbaka om en månad. De borde väl förstått att det var något allvarligt, de hade ju inte ens en journal på mig…

Jan Norberg kom tillbaka en månad senare till vårdcentralen, men han fick samma svar.

– Då gav jag upp och det enda besöken på vårdcentralen innebar var att jag blev lite fattigare på blod. Som tur var blev jag bättre och bättre, men jag har förstås funderat flera gånger varför det blev så här. Förmodligen hade jag inte varit snäll mot kroppen. På hösten råkade jag ut för en förkylning  och körde lopp på Bergsåker med feber. Det var nog inte så lyckat…

Nu syns inte ett spår av detta, Jan Norberg är en pigg ”pensionär” och det är svårt att tro att han passerat 70 år.

– Hästarna har gjort mig pigg och jag har aldrig haft något annat än hästar i huvudet, förutom tjejer då… När polarna drog till badstranden åkte jag och tränade våra hästar. Sju år i folkskola plus söndagsskola och sedan var det trav för hela slanten.

Fadern Helge var lantbrukare till professionen och det fanns flera kallblod hemma på gården i Nordingrå i Kramfors kommun.

– Precis som alla andra bönder använde vi hästarna i jordbruket, men till skillnad från många andra så tränade vi dem rationellt. Vi var lite före vår tid i det avseendet.

Under den här perioden hade Helge Norberg ett kallblodssto vid namn Elsana (e. Elsass-Banopärla). Hon vann många lopp under 1950-1960-talet och tjänade 73.745 kronor.

– Men hon tävlade mot flera fuskbyggen, hästar som Kvisslebrun, Remvikson och Solpatrik. Oj, vad hon fick slita hårt och det var en jäkla soppa innan dessa hästar slogs ut. Det var mycket pengar som dessa hästar stal från Elsana.

Kallblod har alltid legat Jan Norberg varmt om hjärtat och de fyra hästar som han äger idag är alla av den rasen. Även hans första häst var en nordsvensk.

– Jag fick Figge som föl av pappa och med honom vann jag mitt första lopp.

Den kusk som var värsta hotet på finaldagen undrade hur gammal ”den där pojkdjäveln egentligen var

Platsen var isbanan Skog den 10 februari 1963.

– Men jag hade inte åldern inne. Jag ville förstås köra den hästen själv, men var bara 17 år. Som tur gick det bra för banans ordförande och jag löste licensen för fem kronor.

På den tiden hade Skog istrav fyra gånger om året. Jan Norberg var trea första dagen med Figge, tvåa den andra och sedan vann Figge.

– Det stod många fina hederspriser på spel och den kusk som var värsta hotet på finaldagen undrade hur gammal ”den där pojkdjäveln egentligen var”, men Skogs ordförande stod på sig och avslöjade inte min rätta ålder. Konkurrenten vann sitt lopp och jag var tvungen att vara minst tvåa med Figge för att ta hem alla priser, vilket vi klarade av.

Det var på Skog och Nylands is som det tävlades på i Jan Norbergs hembygder innan Dannero travbana invigdes i februari 1958. Numera är istravet ett minne blott, men det var på isen som Norberg tog sin första seger. Första landmarksvinsten togs drygt fyra år senare på Dannero, även då bakom nordsvensken Figge.

Fyra syskon fanns det i familjen Norberg, men det var bara Jan som fattade tycke för travet.

– När det gällde hästarna fick jag allt. Ingen av mina syskon har varit intresserad. Däremot var det inte så lätt att arbeta med pappa. Sällan kunde vi jobba tillsammans, utan vi råkade nästan alltid i luven på varandra om allting.

Jan Norberg är känd för sitt humör…

– Det har jag från pappa. Men jag är inte lika arg som tidigare, även om jag fortfarande har tävlingsdjävulen i mig när jag kör lopp.

Första championatet tog han 1973 på Dannerotravet, men hans professionella bana fick ett snabbt slut. Efter några år lämnade Jan Norberg in licensen.

– Jag höll faktiskt uppe som proffs i tio år och körde buss, mest mellan Ö-vik och Stockholm. Trots att det gick bra för mig på tävlingsbanan tvingades jag låna pengar av min pappa för att hålla igång rörelsen och jag skämdes som en hund varje gång jag frågade om mer.

Foto Simon Hagen/Stalltz.se

Och proffs hade han egentligen inte tänkt bli, men efter ha vunnit ett lopp på Bergsåker med King Fiore den 19 november 1972 blev det stort rabalder.

– På den tiden byttes amatör mot amatör och proffs mot proffs när det skedde körsvensbyte och jag var väl något mittemellan. Jag hade hästar i träning utan att vara proffs. Vi hade köpt en häst från Ingemar Rindestad en onsdag och hästen var redan anmäld för att starta på Bergsåker fyra dagar senare. Jag körde loppet och vann och det blev jäkla liv i pressen. När jag kom tillbaka till Dannero dagen efter sade Bosse Sahlén (sekreterare, reds. anm.), att nu måste vi ordna med din proffslicens.

Jan Norberg började om som proffstränare 1985.

– Det har jag TDS att tacka för. STC hade mycket lättare att driva in pengar än jag och det var många tränare som fastnat i ekorrhjulet innan tränardebiteringssystemet infördes.

När Jan Noberg gjorde omstart hade han lämnat Dannero. Han flyttade sin rörelse till den nya ”mellanbanan” Umeå och den har han varit trogen i alla år sedan dess.

– Jag hatar isbana och var faktiskt på väg att flytta en gång till Bergsåker av den anledningen, men det rann snabbt ut i sanden.

På Umåker växte Jan Norbergs verksamhet och han hade – som han uttrycker saken – hästar över hela stallbacken.

– När jag var som störst hade jag 50-60 hästar.

Även om det aldrig blev Bergsåker som hemmaplan för Jan Norberg är Sundsvallsbanan hans favorit.

– Jag har alltid gillat Bergsåker skarpt och förr i tiden var det också stort att åka till Solvalla. Så är det inte idag, de stora pengarna är borta och charmen också.

På senare år har också Jan Norberg fått pricka av några nya banor i Sverige. Detta genom samarbetet med Robert Bergh.

– Jag har ju fått lite av en ny karriär tack vare Robert. Även när han bodde i Sundsvall körde jag en del åt honom. Egentligen har vi inte snackat så mycket genom årens lopp, men kemin fungerar oss emellan och jag tror att vi har samma tankesätt. Han är en fantastisk människa som dessutom valt rätt yrke i livet. Få har den blicken för hästar som Robert har.

Mantorp, Visby och Örebro var tre banor som Jan Norberg besökte för första gången ifjol.

– Extra roligt var det att komma till Mantorp. Jag fick träffa Lennart ”Foppa” Forsberg som jag gjorde lumpen med i Sollefteå. Honom hade jag inte sett sedan jag muckade 1965. Han hade med sig bilder från den tiden och vi hade en rolig stund tillsammans.

Säkert tjänar de på Volvofabriken bättre än vad jag gör, men de är nog inte lika glada som jag är

Jan Norberg har mest tävlat norr om Dalälven, några besök har det också blivit i Finland och Norge. Han har vunnit drygt 2.300 lopp under sin karriär.

– Det är inte så dåligt med tanke på att det bara var söndagar som det tävlades på när jag började med det här. Sedan kom Bergsåker med sina torsdagar och idag tävlas det ju flera gånger om dagen. Förr var det lugnare på alla plan och det kan jag sakna många gånger. Tempot är helt annat idag, men det är lika roligt att varje morgon få möta glada och pigga hästar i stallet. Jag tänker ofta på alla de människor som arbetar på Volvofabriken i Umeå när jag passerar den varje morgon. Säkert tjänar de bättre än vad jag gör, men de är nog inte lika glada som jag är. Utan att veta, men jag tror att det är en helt annan tillfredsställelse att få vara i närheten av hästar, säger Jan Norberg.

Några storsegrar har det också blivit genom årens lopp och det är med kallbloden som de största triumferna tagits. Två vinster i Kriteriet och en i Derbyt finns i meritbältet.

– Det har alltid varit en pojkdröm att få vinna Derbyt eller Kriteriet och första segern i Kallblodskriteriet på hemmaplan (Dannero, reds. anm.) väger tyngst känslomässigt. Dessutom hade jag turen att få vinna de här loppen med avkommor till samma fölsto.

Gudsonen Kevin Bäckström var delägare i Troll Kevin och hoppade upp på hästens rygg efter Derbysegern i Östersund 2003. Foto Martin Langels/ALN

Att fölstoet Farmesona – mor till Troll Kevin och Eld Kevin – hamnade i Jan Norbergs ägo var mest en tillfällighet.

– Jag var på jippotrav i Malå och på kvällen var det bankett. Där träffade jag Arne Hellsten och han tyckte att jag skulle köpa en häst av honom. När vi kom ut i stallet var det en häst som tittade ut ur sin box med väldigt fint huvud. Den är inget att ha sa Arne, du ska titta på den här efter Viggo Best. Jag öppnade inte ens boxdörren till den hästen, utan det var Farmesona som jag ville ha.

Fakta

Jan Norberg

Bor: Umeå.

Ålder: 71 år.

Familj: Ensamstående, dotter och hunden Danne.

Segrar: 2.337.

Antal V65/V75-segrar: 31.

Första segern: Figge 10 februari 1963 på isbanan Skog.

1.000:e segern: Orriman 22 maj 1998 på Umåker.

2.000:e segern: Nice Way 25 maj 2012 i Skellefteå.

Antal championat: 39 (Lycksele 11, Solänget 8, Hoting 6, Dannero 5, Umåker 5, Skellefteå 4).

Största segrarna: Kallblodsderbyt (Troll Kevin 2003), Kallblodskriteriet (Troll Kevin 2002, Eld Kevin 2007).

Hobby: Fiske. Jag brukar åka iväg två gånger om året till Tärna med två travintresserade kompisar. Det är bara röding som gäller och ifjol tog jag en på fem kilo och det hör inte till vanligheterna med så stora fiskar. Det tog lång tid innan jag fick upp den i båten.

Expandera

Farmesona (e. Barrison- Lill Pella), 1.37,6m/13.350 kr, gjorde bara fyra starter och vann ett lopp innan hon skadade ett kotsesamben. Eld Kevin (e. Elding), 1.24,4m/1.523.955 kr, och Troll Kevin (e. Troll Jahn), 1.25,1m/1.133.500 kr, blev hennes två främsta avkommor.

– Troll Kevin vann både Kriteriet och Derbyt. Eld Kevin segrade i Kriteriet, men i Derbyt fick han stryk med huvud av Järvsöviking.

Varken Eld Kevin eller Troll Kevin finns längre i livet.

– Ska du ha hingstar i aveln ska det vara toppklass. Eld Kevin, efter Elding, borde ha varit intressant, men han blev tokig av att betäcka och drog på sig en gaffelbandsskada. Även om det inte slutade som jag hoppades med dessa två hästar kan jag ha fortfarande glädja mig åt att haft två sådana toppar i stallet. Det är ju ett mål som alla i den här branschen strävar emot. Att få fram den ultimata stjärnan och jag gläds alltid med dem som lyckas.

Kallbloden har legat Jan Norberg mest varmt om hjärtat, men hans tre mestvinnande travare är varmblod: Oki Smoke, Yankee Slugger J:r och Shing Noon.

– Oki Smoke vann 44 lopp, men den värste är nog ändå Shing Noon. Shing Noon fanns i träning hos Stig H Johansson och ägdes av Gotte Byberg, som jag körde buss åt i två år. På den tiden skulle det alltid plockas bort lösa benbitar i hästarna som ettåringar även om de inte störde dem. Shing Noon hade under hela sin karriär en bakkota som spökade och jag fick köpa honom av Gotte Byberg. Hästen kunde vara två grader halt när vi gjorde böjprov, men han sprang ändå. Shing Noon var stenhård.

Shing Noon och Jan Norberg. Foto Stefan Melander/Stalltz.se

Jan Norberg minns speciellt ett V65-lopp med honom i Boden.

– Shing Noon var stor, men smidig som en katt. Vi ”tjuvade” i den första starten, jag laddade lika hårt i den andra, men då lät de starten gå. Efter loppet kom Kjell P Dahlström fram till mig och sa att det var det fräckaste han varit med om; ”det är inte tennis vi håller på med och du gjorde dubbelfel”. Jag kan sakna Kjell P och den typen av färgstarka profiler. Idag finns det inte utrymme för dem i travsporten.

Oki Smoke var den stora segermaskinen hos Jan Norberg, men hästen började sin karriär hos ägaren och amatören Gösta Carlsson.

– Jag såg Oki Smoke träna mycket på Umåker och som treåring galopperade han ofta. Då sade jag till Gösta att jag tar honom i träning en månad och det tyckte han var okej. Vi började ridträna Oki Smoke, plockade av mycket vikt och han inledde med sju raka segrar.

En gång var jag på Teneriffa, men jag fick gåshud efter någon timme av att gå på stranden

Idag är det fortsatt kallblod som gäller för Jan Norberg och den stora stjärnan är Faks Kevin (e. Moe Odin), 1.25,3k*/278.500 kr, som han själv fött upp och äger. Modern Faksanna (e. Järvsöfaks) är halvsyster med Eld Kevin och Troll Kevin.

– Det är min Nuncio! Likt Tarzans stjärna springer han snett med huvudet utan att hänga töm. Jag har provat med murphybländare, men det spelar ingen roll. Att få en sådan häst i slutet av karriären är helt fantastiskt och det är verkligen roligt att aveln gått fram som den gjort på kallblodssidan, säger Norberg, och fortsätter:

– När jag började skulle kallbloden köras in som tvååringar. Det var ofta väldigt hårda hästar och mycket svåra att ha att göra med. Inte heller var det lätt att få dem trava, det var mycket arbete med balansen, men också en tillfredsställelse att få till dem. Att aveln har gjort sitt är jag glad för idag.

Jan Norberg han äger fyra kallblod och deltar dagligen i Umåkertränaren Stefan Johanssons verksamhet. Här är Janne och Faks Kevin. Foto Simon Hagen/Stalltz.se

En lång karriär börjar snart lida mot sitt slut, men Jan Norberg tänker inte ge upp i första taget.

– Men den dag jag känner att jag inte hänger med slutar jag direkt att köra lopp.

Hästarna och travet är hans morot här i livet.

– Jag har fått ut så mycket av mitt jobb, att jag aldrig känt för att åka ut och resa eller göra något annat. En gång var jag på Teneriffa, men jag fick gåshud efter någon timme av att gå på stranden. Det är helt enkelt inte min grej. Genom travet har jag fått vänner från Malmö i söder till Haparanda i norr och det räcker för mig.

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

”Starten blir väldigt avgörande”

Björn Goop har sitt scenario klart över hur årets Prix d’Amérique kommer att arta sig.
– Det är ett så jämnt lopp att starten blir väldigt avgörande. Det kommer förmodligen att bli väldigt tufft där uppe i startområdet innan vi är iväg.
Av
Lars G Dahlgren
Björn Goop, under fjolårets presskonferens efter Prix d'Amérique. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Björn Goop, under fjolårets presskonferens efter Prix d'Amérique. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Senast en femåring vann Prix d’Amérique var Bold Eagle 2016; Face Time Bourbons stallkamrat hos Sébastien Guarato, och även Bold Eagle var då sin ungdom till trots i favoritposition. Bold Eagle hade varit sin kulls suverän från mitten på treåringssäsongen och motsvarade direkt förtroendet när han kom upp i äldre eliten.

Fakta

Face Time Bourbon

hingst fem år e. Ready Cash – Vita Bourbon e. Love You
21 st: 18–2–0
Rekord: 1.10,8m* – 1.10,6am*
Insprunget: 1.068.550 euro
Uppfödare: S.A.R.L. Haras Saint Martin
Ägare: Scuceria Bivans SRL
Tränare: Sébastien Guarato
Körsven: Björn Goop

Största segrar:
Grand Prix de l’U.E.T. 2019
Criterium des 3 Ans 2018
Cruterium Continental 2019
Prix de Sélection 2019
Championnat des 3 Ans 2018

Expandera

Face Time Bourbon har också gått fram som kullens bästa häst och jämförelsen mellan Bold Eagle och Face Time Bourbon är ofrånkomlig – de är dessutom båda Ready Cash-söner – och Sébastien Guarato har inte aktat sig för att själv jämföra hästarna när han fått frågor i ämnet.

– Face Time Bourbon är min nya Bold Eagle, sade han tidigt, och tillade direkt:

– Men lite snabbare!

Just snabbheten, speeden och tempoväxlingen, har varit Bold Eagles stora signum på väg upp till att nu stå vid tröskeln att bli vinstrikaste franskfödda häst någonsin (han har 50.000 euro kvar till Timoko och Bold Eagle passerar denne om han är fyra eller bättre på söndag). Face Time Bourbons uppfödare Rainer Engelke har sagt, i en intervju som återgavs på sulkysport.se igår, att Face Time Bourbon egentligen inte är som en fransk häst utan de ”amerikanska kromosomer” som finns i hans stamtavla har slagit igenom till hundra procent: ”Kanske ska man se Face Time Bourbon som en avvikelse!”

Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Björn Goop vill inte ge sig in på några sådana diskussioner men konstaterar:

– Face Time Bourbon kan ses som amerikansk i typen på det sättet att han är en naturtravare. Rund i gången och en enorm talang. Han är komplett egenskapsmässigt, går bra i alla positioner, både i ledningen och bakifrån och på olika bantyper och underlag. För mig har det varit en fantastisk resa att få vara och känna den utveckling denna topphäst haft sedan jag börjande köra honom när han gjort några starter som treåring, säger Björn Goop och kommer sedan in på något som kanske motsäger uppfödaren Engelkes tes om Face Time Bourbons hundraprocentiga amerikanska egenskaper: USA-hästar har inte så ofta utveckling kvar när de blivit fem-sex år, men det anser Björn Goop att Face Time Bourbon har.

Till nästa vintermeeting kommer hästen att lägga på sig ännu mer muskler

– Till nästa vintermeeting kommer hästen att lägga på sig ännu mer muskler, utvecklas, och förhoppningsvis är han då ännu bättre än han är nu.

 

Face Time Bourbon har känts väldigt fin i träningen, enligt tränare Guarato. Foto JLL/LeTrot

Egentligen har Face Time Bourbon redan bevisat att han kan allt; han är bra på lång distans på Vincennes och vann Grand Prix de l’U.E.T. på tusenmetersbana i Finland. Grand Prix de l’U.E.T., då det handlade om en enorm uppvisningsseger med en avslutning – åkandes – i 1.07-tempo sedan Goop satt in attacken 700 kvar, är ett av de hittills blott två tillfällen Face Time Bourbon varit toppad.

– Ja, i Finland och Criterium des 3 Ans är de två gånger htitills som hästen förberetts med toppningsupplägg inför loppen. Nu i Prix d’Amérique är det tredje gången hästen toppas. Jag har pratat med Guarato om hur hästen känns i träningen efter Criterium Continental och han har varit mycket nöjd, säger Björn Goop.

Pratat med Guarato om hur hästen känns i träningen efter Criterium Continental och han har varit mycket nöjd

I det sistnämnda loppet, genrepet inför Prix d’Amérique, var det nära att Face Time Bourbon åkt på sin blott fjärde förlust i karriären. Det är en öppen fråga hur det gått om inte Campo Bahia galopperat i ledningen vid upploppets början, även om Björn trodde att Face Time Bourbon skulle hunnit fram med den 1.07-avslutning som han ånyo var på väg att iscensätta.

Det alltså utan att hans häst då var toppad?!

– Face Time Bourbon var inte vässad inför Criterium Continental utan gick ut i det grundjobbad, säger Björn Goop.

Face Time Bourbon tränar på Sebastién Guaratos kurviga rakbana. Foto Jean Luc Lamaere/LeTrot

Den saken vidimerar väl också Sébastien Guaratos fokus på Prix d’Amérique för den nyblivne femåringen, ett fokus han haft sedan tidigt på fyraåringssäsongen. Normalt är Criterium Continental den viktigaste uppgiften under vintermeetinget för franska fyraåringar. Så var det nu alltså inte för Face Time Bourbon. Man hade toppningsplanen en månad längre fram i tiden.

De senaste två åren har Prix d’Amérique vunnits på 1.11,2/2.700 meter, en tid som Face Time Bourbon noterade redan som fyraåring då han i augusti vann grupp II-loppet Prix Jules Thibault. Att favoritskapet i Prix d’Amérique hamnar på den nyblivna femåringens manke är naturligt om man ser till vad han gjort, men Björn Goop ser inte loppet på söndag riktigt så.

– Alltså, jag ser ju positivt på uppgiften och vet att jag kan lita på min häst. Jag vet att Face Time Bourbon har fysik, speed och mentalitet för att kunna vinna. Men samtidigt är det ett jämnt lopp i år. Starten är alltid ett viktigt moment i Prix d’Amérique och just den här gången känns starten väldigt avgörande. Detta för att det är många som vet att deras chans att sluta långt framme ligger i att komma bra till från början.

Jag vet att Face Time Bourbon har fysik, speed och mentalitet för att kunna vinna

Det är väl lite ungefär samma läge som fjol, då du körde Readly Express med bra vinstchans mot ett ”helt batteri” Jean-Michel Bazire-hästar?

– Ja…och det är en av de saker som har att göra med att starten blir så avgörande. Kommer alla Bazirehästarna bra till blir det svårare för oss andra göra saker under loppet. Men det är en av förutsättningarna och jag tar mig mycket hellre an det med en bra häst som har egenskaperna som krävs för att vinna än med en som räknas med liten chans!

Som svåraste motståndaren räknar Björn just Bazires Davidson du Pont, och det har delvis att göra med storloppet Prix de Selection förra vintern. Då vann Face Time Bourbon med Davidson du Pont som raketspurtande tvåa.

– Då hade Face Time Bourbon 25 meters försprång på Davidson du Pont i starten. Nu är det lika start. Visst, Face Time Bourbon har utvecklats sedan dess och är bättre nu än för ett år sedan, men det kanske Davidson du Pont är också. Belina Josselyn måste man förstås räkna med bra chans att vinna när hon i Prix de Belgique visade att hon hittat toppformen igen. Dessutom har jag respekt för Delia de Pommereux. Hon ska också nämnas tidigt, säger Björn Goop.

Readly Express vid vinsten i Prix d’Amérique. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Björn Goop vann Prix d’Amérique 2018 med Readly Express; ett lopp där just starten blev ett kritiskt moment och där till slut huvudstartern tappade kontrollen över vad kuskarna gjorde. Björn Goop var en av de som ”tänjde på reglerna” och fick vidkännas 700 euro i böter och två dagars avstängning för det som hände innan starten till slut äntligen gick.

Som en konsekvens korrigerades reglerna så att det nu är väldigt dyrt att orsaka omstart i Prix d’Amérique: en procent av förstapriset (4.500 euro!) och avstängning, som dessutom acceleras om kusken har omstarter ”i bagaget” och dessutom kanske råkar bryta mot flera av startreglerna.

Samtidigt har en viktig justering skett allra senare tiden av hur startproceduren går till.

– Sedan ett par veckor tillbaka är det huvudstartern som bestämmer när kommandot ”30 sekunder till start” ska komma. Tidigare var det automatiskt 30 sekunder efter en omstart, säger Björn Goop.

Fakta

Björn Goops facit i Prix d’Amérique

9 st: 1–1–2

2006 Scarlet Knight (tränare: Stefan Melander) – 0
2007 Conny Nobell (Olle Goop) – d
2012 Iceland (Stefan Melander) – 0
2013 Quarcio du Chene (Björn Goop) – 0
2015 Timoko (Richard Westerink) – 3
2016 Timoko (Richard Westerink) – 2
2017 Timoko (Richard Westerink ) – 0
2018 Readly Express (Timo Nurmos) – 1
2019 Readly Express (Timo Nurmos) – 3
2020 Face Time Bourbon (Sébastien Guarato) – ?

Expandera

Det gjorde hela startproceduren mer chansartad och stressad än vad fallet är när huvudstartern kan ta hänsyn till ”hur det ser ut” efter en en eventuell omstart. För de (ofta fältets bästa) hästar som vill komma iväg fritt och ostört vill gärna vara långt ut i ytterkant av banan och alltså gå ut från startområdet som de första när skylten som visar sekundnedräkningen (från tio sekunder) tänds. De hästarna har haft längst väg tillbaka in i startområdet och sedan trafikproblem att hantera om de vill komma till samma framskjutna läge i ”startkriget” igen. Det var en viktig orsak till att startproceduren halvt om halvt bröt samman för två år sedan. Nu kan huvudstartern hålla kommoandot ”30 sekunder” tills han ser att det verkar vara (åtminstone någorlunda) ordning och reda bland ekipagen.

– Det här är väldigt nytt ännu, men jag har i alla fall upplevt det som en bra justering av reglerna, säger Björn Goop.

Fokustema
Fokus: Face Time Bourbons uppfödare:
Exklusivt för dig som prenumerant
Läs senare

”Det blir svårare än vad folk tror”

I söndags hade uppfödarens Rainer Engelke Fleche Bourbon chansen att vinna Prix de Cornulier. Nu har han en ännu fetare möjlighet i ett ännu större lopp. Face Time Bourbon i Prix d’Amérique.
– Det kommer att bli svårare än vad folk tror, säger Engelke.
Av
Lars G Dahlgren
Kretsen runt Face Time Bourbon efter segern i Criterium Continental. Rainer Engelke står till vänster om hästen, som tvåa från Face Time Bourbons huvud. Foto: Gerard Forni
Kretsen runt Face Time Bourbon efter segern i Criterium Continental. Rainer Engelke står till vänster om hästen, som tvåa från Face Time Bourbons huvud. Foto: Gerard Forni

Pensionären Rainer Engelke är tyskfödd och har varit verksam som bankir. Hans travintresse har odlats tillsammans med bästa tänkbara läromästare, Jean-Pierre Dubois. Första stjärnhästen blev Best Bourbon (e. High Echelon – Star de Corneville) född 1989. Denne var efter Jean-Pierre Dubois Prix d’Amérique-vinnare High Echelon. Främsta meriten blev andraplatsen i grupp I-loppet Prix de Selection.

Fakta

Face Time Bourbon

hingst fem år e. Ready Cash – Vita Bourbon e. Love You
21 st: 18–2–0
Rekord: 1.10,8m* – 1.10,6am*
Insprunget: 1.068.550 euro
Uppfödare: S.A.R.L. Haras Saint Martin
Ägare: Scuceria Bivans SRL
Tränare: Sébastien Guarato
Körsven: Björn Goop

Största segrar:
Grand Prix de l’U.E.T. 2019
Criterium des 3 Ans 2018
Cruterium Continental 2019
Prix de Sélection 2019
Championnat des 3 Ans 2018

Expandera

Dubois var under andra halvan av 1980-talet, när den franska stamboken hade en dörr på glänt för amerikanskt blod, den som använde den möjligheten bäst och Rainer Engelke var med på vagnen. Med den av svensken Gösta Valentin uppfödda Florestan-dottern Etta Extra, med Speedy Crown som morfar, och stammande från toppstoet Dimitrias mödernelinje, fick Rainer Engelke tillsammans med Jean-Pierre Dubois tag i det fölsto som kom att göra hans lycka som uppfödare av Bourbon-hästarna.

Etta Extra lämnade storstjärnorna Mara Bourbon (e. And Arifant – Etta Extra), Jean-Pierre Dubois stod dock som uppfödare till henne, och Maras syster Qualita Bourbon (e. Love You). Mara Bourbon gick världsrekord och vann bland annat Oslo Grand Prix och Qualita Bourbon var klar kulletta. Ytterligare ett syskon är avelshingsten Sam Bourbon (e. Goetmals Wood).

Rainer Engelke håller inte igen på lovorden gällande läromästaren Jean-Pierre Dubois:

– Med Jean-Pierre spelade du med travsportens motsvarighet till fotbollens Zidane varje dag. Alec Wildenstein (en annan av Dubois stora samarbetspartners gällande hästägandet, reds.anm.) sade en gång att Jean-Pierre är den sista centauren i världen, menande fabeldjuret som till hälften är människa, till hälften häst. Att möta Dubois öppnar dina ögon, gör dig smartare.

Med Jean-Pierre spelade du med travsportens motsvarighet till fotbollens Zidane varje dag

Rainer Engelke fortsätter:

– Jean-Pierre Dubois såg helheten. Sébastien Guarato, som jag samarbetar med nu, är en fantastisk tränare, men han är just tränare, till hundra procent fokuserad på att vinna lopp. Dubois såg längre än till de enskilda loppen, det handlade för honom också om framtida avelsvärde och om hästens värde om man skulle vilja sälja den. Jean-Pierre var och är en ”systemman”, dessutom med ett globalt tankesätt som han varit ensam om i Frankrike.

Rainer Engelke hade ett fantastiskt 2019 som uppfödare med sina två stora ”F-stjärnor” Face Time Bourbon och Fleche Bourbon. Den förstnämnde har varit etta i sin kull sedan treåringssäsongen. De andra jämnåriga har egentligen inte varit nära att börja komma ifatt honom utan Face Time Bourbon har snarast stärkt sin position för varje storlopp och månad.

Fleche Bourbon. Foto: Scoopdyga

Stoet Fleche Bourbon, som Engelke fortfarande äger, inledde med sju raka segrar för sulky som treåring varav fem på Vincennes. Men det var när hon hamnade under sadel de verkligt imponerande sakerna hände. Hon vann montéderbyt Prix du President de la Republique på 1.12,5/2.850 meter, grupp I-loppet Prix des Elites på 1.11,7/2.200 och ett grupp II-lopp på 1.10,9/2.175! Men i söndags i Grand Prix de Cornulier blev hon för het i ledningen, pullade bort sig.

– Fem grupp I-segrar på en säsong…Att föda upp travhästar handlar till 99,99 procent om drömmar som aldrig går i uppfyllelse. Men du fortsätter att drömma vidare, ler och livet fortsätter. Med tanke på storleken på min uppfödning (som mest uppåt tio hästar per kull, reds.anm.) vann vi ”för mycket” 2019. Vi måste förbli ödmjuka och får inte bli besvikna om framtiden behandlar oss mindre bra, säger Rainer Engelke.

Vi måste förbli ödmjuka och får inte bli besvikna om framtiden behandlar oss mindre bra

Face Time Bourbon stammar från den ovan nämnda Etta Extra (denna är mormor). Om man skärskådar hans stamtavla är hästen en spännande brygd av franskt och amerikanskt toppblod. Ready Cash pappa. Love You morfar, de två ledande franska avelshingstarna de senaste generationerna på de mest framträdande platserna i hingstsidan i stamtavlan. Längre bak finns Speedy Crown tre gånger (genom Workaholic, Armbro Goal och Dimitria-dottern Une Crown). Topphingsten Florestan (e. Star’s Pride – Roquepine) finns också tre gånger, genom Ready Cash farmorsmor Morgaflore, hingsten Quito de Talonay och som mamma till Etta Extra.

– De amerikanska kromosomerna har slagit igenom till hundra procent i Face Time Bourbon. Han är inte som en fransk travare, utan som en amerikansk. Kanske ska man se Face Time Bourbon som en avvikelse! Hur det kunnat bli så? Jag vet inte. Det är så naturen fungerar, och vi människor kan bara anpassa oss till naturen. Naturen bestämmer i slutändan hur det blir oavsett vad du vill och försöker uppnå när du korsar ett sto med en viss hingst, säger Rainer Engelke.

Stilstudie av Face Time Bourbon när han vann utttagningsloppet till Grand Prix de l’ U.E.T. Foto: Gerard Forni

Att Rainer Engelke är djupt Jean-Pierre Dubois-inspirerad framgår av hans resonemang om att lyckas som uppfödare av travhästar:

– Det är alltid en turfaktor om minst 50 procent. Det jag försöker göra är att öka mina chanser. Naturen, och många års vetenskapliga studier, har visat att du ska följa ”raschefslinjerna”. Vad det är som gör att hingstar som till exempel Ready Cash och Speedy Crown kommer fram som ”raschefer” kan ingen förklara, men som uppfödare ska du vara rationell och följa raschefslinjerna. Det, och att ha bra marker för uppfödningen där unghästarna har generösa beten och böljande fält som gör dem starka när de rör sig, tillsammans med duktig och rutinerad personal, är att öka chanserna. Jag har förmånen att ha ett fantastiskt bra team av människor som tar hand om hästarna hela vägen upp på tävlingsbanan.

Rainer Engelke har Ecurie du Haras de Saint Martin beläget nära just Jean-Pierre Dubois ”basläger” i Echauffor, i Normandie: ”120 hektar till 20 hästar!”, säger han

Att han är noga med hur man korsar behöver ingen tveka om. Face Time Bourbons sällsamt starka stamtavla redogörs det för ovan och kullsystern Fleche Bourbon fanns det också en bärande tanke med när Saxo de Vandel korsades med Uzara Josselyn:

– Jag gjorde en affär med Pascal Bernard (Josselyn-uppfödaren reds.anm.), för jag ville gärna ha ett sto från hans toppstos Queziras linje, den som gett till exempel både Belina Josselyn och Uza Josselyn som också är med i Prix d’Amérique. Uzara Josselyn vann bara ett lopp på gräs. Men genom att korsa henne med Saxo de Vandel fick avkomman Quezira 4+3 i stamtavlan.

Det var det Engelke ville komma åt. Resultatet blev alltså Fleche Bourbon…

När det gäller Face Time Bourbons chanser att vinna Prix d’Amérique delar inte hästens uppfödare Rainer Engelke riktigt den stora majoritetens uppfattning att femåringen är rätt så klar favorit.

– Det blir svårt…Davidson du Pont är min favorit. Face Time Bourbon har mött honom en gång, i Prix de Selection. Då stod Davidson du Pont 25 meter bakom och Face Time Bourbon höll undan och vann med en dryg längd. Nu står de lika start.

Face Time Bourbon vid segern, på banrekordet 1.10,8/2.175 i Prix de Selection. Skymd bakom denne är Davidson du Pont. Foto: Scoopdyga

Face Time Bourbon travade fantastiska 1.10,8/2.175 i det loppet, i mars som fyraåring, och den två år äldre Davidson du Pont toppsurtade in till 1.10,1…Rainer Engelke skulle kunna säga att det är ett år sedan och Face Time Bourbon blivit bättre sedan dess, men å andra sidan verkar Davidson du Pont också bättre nu än han var förra vintern.

Om inte Face Time Bourbon infriar favoritförtroendet tar Engelke det med jämnmod.

– Då åker jag hem och fortsätter drömma. Travsporten handlar inte bara om att vinna lopp.

Källa: En intervju med Rainer Engelke publicerad i franska internettidningen Province-Courses.fr 17 januari.

Fakta

Rainer Engelkes/Haras de Saint Martins vinstrikaste uppfödningar

Mara Bourbon (sto e. And Arifant – Etta Extra) 1.10,4ak/1.657.405 euro
Qualita Bourbon (sto e. Love You – Etta Extra) 1.12,3am*/1.538.050 euro
Face Time Bourbon (hingst e. Ready Cash – Vita Bourbon) 1.10,6am*/1.068.550 euro
Othello Bourbon (hingst e. Coktai Jet – Ulrika Speed) 1.11,6am/579.780 euro
Scala Bourbon (sto e. Love You – Kamera Bourbon) 1.10,5ak/556.608 euro
Best Bourbon (hingst e. High Echelon – Star de Cornevile) 1.13,6ak/549.464 euro
Fleche Bourbon (sto e. Saxo de Vandel – Uzara Josselyn) m1.10,9m*/504.050 euro
Herba Bourbon (sto e. And Arifant – Cartinoa) 1.12,1am/488.957 euro
Sam Bourbon (hingst e. Goetmals Wood – Etta Extra) 1.11,6m/373.430 euro
Maestro Bourbon (valack e. And Arifant – Ocre et Verte) 1.12,8ak/368.005 euro

Expandera

 

Fokustema
Fokus: Vincennes
Exklusivt för dig som prenumerant
Läs senare

Prix d’Amérique i siffror

På söndags smäller det! Prix d'Amérique kördes första gången den 1 februari 1920 och då segrade Pro Patria. Han vann också 1921 och på söndag avgörs årets upplaga på Vincennes. Nedan sammanfattas Prix d'Amérique i siffror!
Av
Claes Freidenvall

100 år är det sedan den första upplagan av Prix d’Amérique kördes, men något jubileum handlar det inte om eftersom loppet bytte namn åren 1942, 1943 och 1944 till Grand Prix d’Hiver. När namnet Prix d’Amérique väcktes till liv igen 1945 avgjordes loppet på Enghien. Ytterligare två upplagor hölls på Enghien innan skådeplatsen blev Vincennes igen och sedan 1948 har loppet körts på Paris huvudstadsbana.

Vincennes i tidernas begynnelse.

***

4 segrar ståtar Ourasi med. Uranie, Roquepine och Bellino II har tre triumfer vardera.

***

5 vinnare har burit Henri Levesques färger. Därefter följer Orsi Mangelli (4), Maurice Macheret (4), Raoul Ostheimer (4), Freddy Vanackère (3) och Hervé Céran-Maillard (3).

1946 är det enda året som Prix d’Amérique haft ”testlopp”. Dessa kördes den 20 januari och finalen den 3 februari.

***

5 hästar har deltagit sex gånger i Prix d´Amérique. Amazone B, Passeport, Pharaon, Tony M och Une de Mai.

Einars bild av Une de Mai som Salvador Dali ”lånade”.

***

15 hästar har startat fem gånger i Prix d´Amérique. Fakir du Vivier, General du Pommeau, Hazleton, Ideal du Gazeau, Jag de Bellouet, Mon Tourbillon, Oscar R.L, Ouistiti, Ourasi, Ready Cash, Scotch Thistle, Tilly, Timoko, Tornese och Uranie.

***

4 svenskfödda hästar har gjort fyra starter i Prix d´Amérique: Gigant Neo, Maharajah, Queen L. och Super Light. De tre förstnämnda lyckades dessutom vinna Prix d’Amérique, medan Super Light slutade fyra som bäst.

Maharajah. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

***

1.11,2 över distansen 2.700 meter är löpningsrekordet och den tiden travade Bold Eagle 2017 och det var en förbättring av has eget rekord från året innan.

***

5 tränarsegrar har Alexander Finn, amatören Henri Levesque och Jean-René Gougeon. Charlie Mills kom upp i fyra triumfer.

***

Passeport och Alexander FInn, som tog fem tränarsegrar i Prix d’Amérique.

8 kuskvinster har Jean-René Gougeon, följd av Alexander Finn (5), Franck Nivard (4) Jos Verbeeck (4) och Jean-Michel Bazire (4).

***

24 ston har vunnit Prix d´Amérique. Först ut var Uranie 1926 senast Belina Josselyn ifjol. Innan henne toppade Jimmy Takters Moni Maker 1999.

***

4-åringar som vunnit – Muscletone (1935) och De Sota (1938) – och 4-åringar som startat: Great Lullwater (8) 1959, Elmsford (0) 1978, Lass Quick (10) 1984, Ruanito d´Arc (0) 1987, Embassy Lobell (diskad) 1991, Return Money (8) 2009 och Vanika du Ruel (0) 2013.

***

5-åringar som vunnit: Pro Patria 1920, Reynolds 1922, Javari 1936, De Sota 1939, Feu Follet X 1954, Jamin 1958, Masina 1961, Newstar 1962, Ozo 1963, Roquepine 1966, Upsalin 1969, Delmonica Hanover 1974, Verdict Gede 1992, Offshore Dream 2007 och Bold Eagle 2016.

***

Franck Nivard och Bold Eagle. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

1 häst har blivid diskad etta för doping. Jag de Bellouet fråntogs segern 2006 och Stefan Melanders Gigant Neo flyttades upp som etta.

***

30:e raka segern tog Tenor de Baune när han vann Prix d´Amérique 1991.

***

10 hästar har vunnit Criterium des 5 ans & Prix d´Amérique. Fortunato II (1955) var först ut, och senast att klara av dubbeln var Bold Eagle 2016.

***

4 vinnare har Greyhound lämnat (Ourasi) och han följs av Atus II (Roquepine), Boum III (Bellino II), Intermede (Uranie) och Passeport (Amazone B och Nebuleuse V) med tre segrar vardera.

***

4 fäder har lämnat två olika vinnande avkommor. Passeport (Amazone B 1930, 1933 och Nebuleuse V 1943), Kerjacques (Toscan 1970 och Eleazar 1980), Ready Cash (Bold Eagle 2016, 2017 och Readly Express 2018) och Love You (Royal Dream 2013 och Belina Josselyn 2019).

***

7 sju gånger har det blivit dubbelseger för ston. 1930 (Amazone B/Uranie), 1956 (Gelinotte/Hortansia VII), 1962 (Newstar/Masina), 1965 (Ozo/Elaine Rodney), 1966 (Roquepine/Elma), 1995 (Ina Scot/Vourasie), 1999 (Moni Maker/Lovely Godiva).

***

1och tvåa samt femma är det bästa storesultatet i Prix d’Amérique under ett och samma år. 1930 vann Amazone B före Uranie och femma slutade Capucine X.

***

8 ston startade i Prix d’Amérique 2011 och det är rekord för loppet. Lana del Rio, Nouba du Saptel, Nuit Torride, Oasis Gede, Olga du Biwetz, Premiere Steed, Private Love och Quarla. Bara en av dessa lyckades tjäna pengar; Olga du Biwetz slutade trea. Åren 1922, 1923 och 1925 fanns inga ston alls med på startlinjen i Prix d’Amérique.