Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

Tre chanser till SM-guld

Efter fjolårets succé som utmynnade i nominering till Årets Komet har Agnes Larsson lyckats bättra på sina siffror ytterligare.
Under lördagseftermiddagen är hon rejält i hetluften på Åby då 24-åringen tävlar i tre klasser under SM-dagen.
Av
Emil Persson
Upplåst för dig som är prenumerant
Agnes Larsson har tre chanser att bärga SM-guld under lördagens SM-dag på Åby. Foto Adam Ström/Stalltz.se
Agnes Larsson har tre chanser att bärga SM-guld under lördagens SM-dag på Åby. Foto Adam Ström/Stalltz.se
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 79 kronor/månad till 799 kronor per år.

Det går fort i travsportens värld. Efter att gått segerlös genom år 2019 på 23 försök noterades Agnes Larsson för en seger efterföljande säsong följt av fem år 2021.
Ifjol kom genombrottet med elva segrar på 82 försök och i år har siffrorna snyggats ytterligare med 17 segrar på 106 försök.
– Att jag skulle rida Montéryttar-SM har jag vetat om länge, men Monté-SM var inget jag hade förväntat mig och i Ungdoms-SM kom jag med efter att tagit sista platsen, säger Agnes Larsson.

Att hon haft ett bra år skriver hon under på, men…
– Jag har kämpat på och fått rida och köra fortsatt mycket åt Svante (Ericsson, red.anm.), men kanske inte riktigt fått samma förtroende från andra. Jag tycker att jag har tagit till vara på de chanser jag fått och att det gått väldigt bra.

Utan travbakgrund

I en travvärld där väldigt många är uppvuxna i branschen har Agnes Larsson haft en annan väg in.
– Min familj har ingen anknytning alls till travet, men däremot gick jag på ridskola när jag var liten. Jag fick en egen häst som 14-åring som jag höll på mycket med, men kände mig väldigt skoltrött inför gymnasiet och sökte efter en utbildning med så lite skolgång som möjligt och så mycket praktik som bara gick.

Agnes Larsson vid seger med Comes With Age i uttagningslopp till Dam-SM förra året. Foto Adam Ström/Stalltz.se

De tankarna ledde in Agnes Larsson på vägen som stavades Solvalla Travgymnasium.
– Jag sommarjobbade hos Henrik Larsson ute på Erikssund och var fortsatt så pass skoltrött att jag hoppade av efter ett år. Sedan har jag jobbat hos Svante Ericsson, Hans-Owe Sundberg och en kort period hos Petter Lundberg. Jag trivs och just nu är det travet jag vill hålla på med.

Beslutet att satsa fullt ut på travet och avsluta skolan i förtid medger hon inte var något som föräldrarna var helt tillfreds med.
– I början var de skeptiska. Det är ett tungt och hårt jobb – det är inget man gör 7 till 16 – men de har förstått att det här är vad jag vill göra och hjälper till och stöttar. Nu när det går bra är det extra enkelt även om det givetvis finns dagar som är tyngre än andra.

”Stor och rejäl”

En dag som har alla förutsättningar att bli allt annat än tung är lördagen. Agnes Larsson är i farten redan i det inledande loppet då hon sitter upp på sadeldebutanten Haitkin Am (e. Muscle Hill) i Montéryttar-SM.
– Han är stor och rejäl så jag tror det ska passa. Hästen har ju alltid visat hög kapacitet och har gått bra sedan han kom hit. Skötaren har ridit på honom här hemma ett par gånger och tyckt det verkat bra så det blir spännande. Motståndet kanske inte är det allra tuffaste heller.

Agnes Larsson. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

I Monté-SM med en kvarts miljon till vinnare får Larsson förtroende på Fredrik Wallins Orlando (e. Classic Photo).
– Jag har ingen jättekoll på henne, men vet att hon vann ett montélopp i Sverige i våras och är en bra häst. Det är dock många bra hästar med i det här loppet och den som får bästa loppet lär stå som vinnare.

Agnes Larssons tredje hopp är Jacara du Pont (e. Traders) som drog nitlotten med spår tolv i Ungdoms-SM.
– Jag har ingen aning om vilken form hästen är i och dessutom har han ju fått ett trist läge. Det blir nog svårt att vinna så jag får sikta in mig på att köra snällt och försöka fixa en peng.

Vad skulle en seger i något av de här loppen betyda för dig?
– Det skulle vara jättestort och det största jag vunnit i min karriär. Det är ju i de här loppen man vill tävla så jag ser fram emot lördagen, avslutar Agnes Larsson.

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

Succé i första försöket?

Med en obesegrad häst i form av Romulus Tooma tar Diederik Meilink för första gången plats i Svensk Uppfödningslöpning.
– Mycket pengar står på spel och visst är det lite anspänning, medger Solvallatränaren.
Av
Emil Persson
Upplåst för dig som är prenumerant
Romulus Tooma vid sin försöksvinst till Svensk Uppfödningslöpning. Foto Adam Ström/StallTZ
Romulus Tooma vid sin försöksvinst till Svensk Uppfödningslöpning. Foto Adam Ström/StallTZ
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 79 kronor/månad till 799 kronor per år.

Kombinationen Diederik Melink och Mats Gabrielssons Stall Oxalis är måhända inte den kombination som man förknippar allra starkast, men duon har en historia tillsammans.
– Vi har känt varandra i många år. Jag har både haft häst i träning hos Mats och köpt Tooma-uppfödningar av honom så det är inget nytt i sig, säger Diederik Meilink.

Gabrielsson är känd för att bjuda in svenska tränare till att provköra hans ynglingar som tränas upp – och stundtals även inleder tävlingskarriären – på estländsk mark och det var i ett sådant sammanhang som Meilink och Romulus Toomas vägar korsades.
– Jag fastnade för den här. Han var väldigt liten, men rörde sig fint och var så trevlig att köra att jag ville ha honom i träning, säger Meilink.

Själv köpte han även jämngamle River Tooma (e. Donato Hanover) i samma skede som han hela tiden hållit högre, men…
– River Tooma har nog rentav varit bäst av dem alla i min tvååringskull. Han har dock stoppats upp av att ha vuxit, blivit sjuk och förkyld. Hästen har kvalat och lär starta i december, men sedan siktas mot tidiga treåringsstarter.

Banrekord i debuten

Att Romulus Tooma skulle tillhöra favoritskaran i årets upplaga av Svensk Uppfödningslöpning var en större överraskning även om träningen flutit på enligt plan.
– Han kom till mig första veckan i maj i år och fick mycket mängdträning som mina tvååringar får. Han var inte den som låg längst fram i kullen, men skötte sig och det blev inga avbrott i träningen. Jag testar däremot inte hästarna hemma något speciellt, men sedan frågade Mats om jag inte kunde ta in hästen till Solvalla så han fick titta på honom.

Diederik Meilink. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

Sagt, gjort och intrycket var gångart.
– Vi fick sällskap av Claes Sjöströms hästar och det blev ett bra banjobb där han skötte sig fint. Då bestämde vi oss för att kvala och gå för tvåringsstart för hästen uppträde så moget och bra.

Tävlingskarriären inledde den 15 oktober med dödensseger på nya banrekordet 1.17,2a/2.140 meter på Hagmyren.
– Han var väldigt bra då; klart bättre än vad jag hade förväntat mig. Han fick ett tufft lopp på utsidan om ledaren, men löste det ändå och avgjorde sedan på ett jättebra vis med rygglopp i uttagningen. Hästen har visat mer på tävlingsbanan än vad han har gjort i träningen.

Första chansen

Under den tidiga lördagsmorgonen startas resan mot Malmö för karriärens hittills största prövning.
– Han är otroligt grön alltjämt och jag vill inte att det ska prövas för någon ledning. Han får gärna vara med lite mer från början än vad han var senast, men jag vill inte se honom i tät även om många sprinterlopp vinns från den positionen.

För Meilink är det första finalisten i Svensk Uppfödningslöpning. Två gånger tidigare har han haft hästar som prövat lyckan i uttagningsloppen.
– Vi var nära att kvala in Maisie Leejs år 2014 som det såg bra ut för med spets och släpp, men sedan stannade den betrodda ledaren och hon blev bara fyra samtidigt som de tre första gick till final.

Känns det speciellt?
– Visst är det lite anspänning. Det står mycket pengar på spel, men även ära och berömmelse. Sedan kan jag inte säga att jag aktivt liksom siktar mot Svensk Uppfödningslöpning utan drömmer mer om de stora tre- och fyraåringsloppen, men ser samtidigt detta som att vårt unghästupplägg fungerar.

Hästar som spelar en framträdande roll i de stora tvååringsloppen har på svensk mark en tendens att få en stämpel på sig – inte sällan felaktigt – att bara vara tidiga. Hur Romulus Toomas utvecklingskurva kommer bli står skrivet i stjärnorna, men Meilink tycker sig ha anledning att tro att den ska bli av det positiva slaget.
– Han är inte tränad för tvååringsstart utan har bara blivit såhär bra ändå. Jag tror det kan bära en bit till och att han kan utvecklas. Dessutom har han psyket med sig och det är oftast A och O, avslutar Diederik Meilink.

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

Bäst i elfte timmen?

Efter en andraplats i Sprintermästaren och en tredje dito i UET Grand Prix kan det nu vara Staro Mack Crowes tur att få sätta nosen först när Breeders Crown-finalen är kommen i säsongens elfte timme.
– Hästen har inte gjort en enda dålig insats det här året, men det saknas inte motstånd i den här finalen, säger delägaren Staffan Nilsson.
Av
Emil Persson
Upplåst för dig som är prenumerant
Staffan Nilsson längst till höger är på plats på Sundbyholmstravet när Staro Mack Crowe jagar finalvinst i Breeders Crown. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport
Staffan Nilsson längst till höger är på plats på Sundbyholmstravet när Staro Mack Crowe jagar finalvinst i Breeders Crown. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 79 kronor/månad till 799 kronor per år.

Mannen bakom Staro International i Ramkvilla gjorde ett undantag i slutet av år 2020 som han inte fått anledning att ångra.
Då köptes Staro Mack Crowe av sin uppfödare Petri Puro som hade mängder av spekulanter på sin Bold Eagle-hingst vars syster Cash Crowe (e. Ready Cash) vann dubbla Grupp I-lopp samt Sto-SM.

Fakta

Visste du att...

…54 hästar som tjänat över en miljon kronor har tagit sina första steg på Staro Internationals gård i Ramkvilla.
Toppnamnet är självaste Commander Crowe (e. Juliano Star) 1.08,9ak/34.345.097 kr och bland Staros egna uppfödningar är det Staro Miami (e. S.J.'s Caviar) 1.10,2ak/5.069.719 kr som nått längst.

– Jag har haft mycket med Petri Puro att göra under årens lopp och han är en nära vän. Petri var i ett läge då han ville sälja och flera av landets ledande travtränare ville köpa hästen, berättar Staffan Nilsson och fortsätter:
– Normalt sett så köper inte jag några dyra ettåringar. Tvärtom så föder jag upp hästar, men jag fick samtalet från Petri när jag var i Thailand och kände mig lite sugen när han pratade om hästens stam. Jag är ju inte uppfödare till hästen, men förstod att det fanns ett marknadsvärde i att namnge hästen med Staro utifrån ett eventuellt avelsperspektiv.

Lyckat regibyte

Det dröjde dock inte lång tid innan han fick en delägare till sitt häftiga förvärv.
– När jag berättade detta för Hans Sköld (Väsby Häst, red.anm.) som jag haft mycket att göra med under 40 års tid så frågade han mig om han fick gå med på hästen vilket jag inte hade något emot.

Jerry Riordan tränade hingsten under den treåringssäsong som gav 375.500 kronor i intjänade prispengar och två segrar på 13 starter.
— Jag tycker hästen var bra även som treåring, men vi visste att vi hade en häst som kund tillhöra de bästa i kullen och då tycker jag personligen att det är bäst att utgå från Stockholmstrakten. Det var Petri Puro som rekommenderade Katja Melkko som tränare och det har ju blivit väldigt rätt.

Staro Mack Crowe och Rikard N Skoglund vid segern i Prix Readly Express i juni. Foto: Adam Ström/stalltz.se

För ett knappt år sedan anslöt hästen till Melkkos stall och därefter har framgångarna varit massiva. Efter seger i Prix Readly Express under midsommarveckan har Staro Mack Crowe slutat tvåa i Sprintermästaren och trea i UET Grand Prix.

– Jag tror hästen var omogen som treåring. Nu har han mognat. Han har en enorm fysik, blir aldrig trött och har inte gjort ett enda dåligt lopp i år. Däremot tycker jag att vi haft en del stolpe ut med väldigt dåliga startspår i flera av starterna.

Ägde E3-vinnare

Det har däremot inte Staro Mack Crowe i lördagens final. Någon startraket är han sannerligen inte, men att slippa börja loppet från ett av de yttersta startspåren eller bakspår som så ofta varit fallet för Staro Mack Crowe kan i alla fall ha viss betydelse.
– Det är sista chansen att vinna ett Grupp I-lopp på svensk mark under det här året och det är klart att det skulle betyda mycket. Avelsbiten ligger mitt hjärta närmast och hästen avelsvärderades nyligen med mycket gott omdöme. Det fanns inga veterinära anmärkningar på honom alls.

För Staffan Nilsson skulle en seger i Breeders Crown slå högt även om det inte saknas framgångar som hästägare rent historiskt.
– Jag ägde Staro Azazell som vann korta E3-finalen på just Sundbyholm som treåring. Han var även tvåa i Kriteriet och trea i Orsi Mangelli, men blir det seger här så skulle det vara ännu större.

Inte mindre än 550 hästar har han fött upp under årens lopp, men sedan slutet av år 2019 ser livet en smula annorlunda ut då Pernilla Svensson och Joakim Lindqvist som driver Stuteri PWR köpte stuteriverksamheten.
– Jag har kvar flera fastigheter på gården och är nere på sex fölston. Jag har levt på det här i 35 år och tycker fortsatt det är roligt, men kommer nog dra ner och spara mina bättre fölston. Tidigare har jag haft avelshingstar uppstallade hos mig och varit styrd av det i mina hingstval, men idag behöver jag inte ta någon hänsyn till det utan kan välja fritt helt utan styrning, säger Staffan Nilsson.

Studsar saker och ting Staro Mack Crowes väg under lördagen har han även en Grupp I-vinnare i egen ägo att kunna nyttja som hingst till sina ston.

Det går tveklöst att argumentera för att mer än de 1,6 miljoner kronorna som premiechansade Staro Mack Crowe tävlar om står på spel i lördagens Breeders Crown-final!

Staro Mack Crowes stamtavla på BreedersBible.com.
Fokustema
Fokus: Historia
Läs senare

Galopp-VM gav travets Breeders Crown

Upplägget var hämtat från USA och var inget som skulle få en plats i svenskt travsport, enligt travförbundet 1985.
Sex år senare gjorde ändå Breeders Crown entré.
Ett nytt storlopp var fött.
Av
Claes Freidenvall
Upplåst för dig som är prenumerant
Här är historien om hur Breeders Crown kom till Sverige. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Här är historien om hur Breeders Crown kom till Sverige. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 79 kronor/månad till 799 kronor per år.

Breeders Crown är ett amerikanskt påfund. Galoppen (Breeders’ Cup) var först ut 1984 och senare samma år var det sulkysportens tur att ta rygg. I Sverige tog det ytterligare några år innan centralbyråkratins kvarnar hade malt klart. 

Idén till Breeders’ Cup i USA kläcktes vid en lunch i samband med Kentucky Derby 1982 av John R. Gaines (1928-2005) som ville skapa ett slags mästerskap i slutet av året för nordamerikanska galoppörer, men också locka topphästar från andra delar av jordklotet till Nordamerika.  

Mannen bakom Breeders Crown: John R Gaines.

John R. Gaines tankar väckte från början motstånd, men med stort stöd av den legendariske fullblodstränaren John Nerud lyckades de göra verklighet av Breeders’ Cup. 

Prissumman skulle finansieras genom nomineringsavgiter som betalades av hingstägarna. En årlig avgift för avelshingsten (fölavgift) plus ett tilläggsbelopp om hingsten fick fler än 50 föl under angivet år. En engångsavgift skulle också uppfödaren stå för om det resulterade i ett föl. 

John R. Gaines kom från en trav- och galoppfamilj, men valde senare bort travet när han tog över Gainesway Farm från sin farfar Thomas och far Clarence 1962. Året efter köpte han sitt första fullblod.

Åter tillbaka till travet… John R. Gaines var arkitekten bakom syndikeringen av 1948 års Hambletonian-vinnare Demon Hanover. Hela 500.000 dollar syndikerades Dean Hanover-sonen för efter avslutad karriär ($187.344) i oktober 1957, vilket var det högsta belopp vid den tidpunkten för en travare i världen. 

Gaines födde också upp Hambletonian-vinnaren Kerry Way (1966) och delägde 1967 års Hambletonian-etta Speedy Streak.

Classical Way vid segern i VM-loppet 1980. Foto Stalltz.se

Det kan också nämnas att John R. Gaines var uppfödare till Classical Way, världsrekordhållare, vinnare av International Trot (VM), Kentucky Futurity och Prix de France. Classical Way kom senare i svensk ägo. 

Mantorps dåvarande ordförande och framlidne Arne Eriksson (pappa till Per) var den svensk som först av alla som såg möjligheterna med Breeders Crown i Sverige, men också för att placera Mantorp på travkartan. En formell ansökan lämnades in till STC med detaljerade förslag om utformingen av Breeders Crown. 

Redan 1985 började det diskuteras Breeders Crown i svensk travsport. Huvudlinjerna var att försöka hitta en ny form av finansieringskälla (läs hingstägarna), men också förlänga säsongen och ge hästar möjligheter till nya inkomster. 
Avelsföreningen tog upp Breeders Crown på sitt årsmöte 1984 och beslutade att arbeta vidare med frågan. Kort efteråt presenterade snabbfotade Håkan ”Lillis” Olsson ett förslag för STC med två finaler för treåringarna, uppdelade på ston och hingstar/valacker med höga prissummor.

Håkan ”Lillis” Olsson. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

En utredning tillsattes av travförbundet, men styrelsen i dåvarande STC fann i sin politiska utvärdering, att man inte skulle satsa på treåringarna och angav följande skäl: 
”Även om denna löpning förläggs i slutet av året så är treåringssäsongen ändå så mättad att ytterligare löpningar med höga prissummor ej gynnar den samlade svenska travsporten.”

Den ”svenska modellen” gällande äldre travare skulle försvaras till varje pris och styrelsen såg hellre att Breeders Crown skulle decentraliseras till ett antal banor samt att prissummorna per löpning sätts så att loppen skulle bli en färgklick i vardagslunken.

Den definitiva spiken i kistan för Breeders Crown slogs vid ett STC- och BAS-möte i mitten av april 1985. 

Men nya tider skulle komma…

Sex år senare kördes de första Breeders Crown-finalerna på Axevalla  för treåringar och numera finns det Breeders Crown-lopp för två- tre- och fyraåringar på svensk mark. Idag är det heller ingen som ifrågasätter Breeders Crown och ”den svenska modellen” talas det numera tyst om.