Anders Källström säger till förbundstidningen:
I sitt svar säger Johan Arneng bland annat:
– Vår styrmodell syftar till att fördela inflytandet proportionerligt utifrån det faktiska bidraget till sporten. Källströms tal om demokrati kontra köpa sig inflytande är kanske bra retorik, men inte relevant för de problem och utmaningar som den svenska travsporten står inför. Vi måste ha modeller som bättre speglar den börda som dagens hästägare bär och de investeringar som de gör. Att ge varje tävlingshäst en röst är inte att köpa sig makt – det är att skapa balans mellan ansvar och inflytande i den svenska travsporten, säger Arneng.
”Skapa balans mellan ansvar och inflytande”
Nedan kan du läsa hela pressmeddelandet från ”En häst En röst under rubriken ”Vår modell är mer relevant för travsportens framtid.”
I en intervju med Travronden (25/4) uttrycker Svensk Travsports ordförande Anders Källström kritik angående styrningsmodellen i den nystartade föreningen En Häst En Röst (1H1R), där varje travhäst som registreras ger en röst i föreningen.
Källström kontrasterar den modell som råder, som i hans utsaga ”bygger på demokrati” med att 1H1R:s modell vilken enligt honom ”skulle innebära att man kan köpa sig makt och inflytande”.
1H1R:s ordförande Johan Arneng bemöter kritiken och förklarar varför modellen är mer anpassad till verkligheten inom travsporten.
”Kanske bra retorik, men inte relevant…”
– Källströms tal om demokrati kontra köpa sig inflytande är kanske bra retorik, men inte relevant för de problem och utmaningar som den svenska travsporten står inför. Vi måste ha modeller som bättre speglar den börda som dagens hästägare bär och de investeringar som de gör. Att ge varje tävlingshäst en röst är inte att köpa sig makt – det är att skapa balans mellan ansvar och inflytande i den svenska travsporten, säger Arneng.
Arneng betonar att 1H1R:s styrmodell syftar till att fördela inflytandet proportionerligt utifrån det faktiska bidraget till sporten:
– Om en medlem företräder 40 hästar när 1H1R till exempel innehar 4.000 rösträttsregistreringar, innebär det ett röstvärde på 1 procent. Det kommer man inte särskilt långt med på egen hand utan man kommer i demokratisk ordning att behöva samverka med andra, säger Arneng.
Skev maktbalans
Enligt Arneng är styrmodellen också ett svar på bristerna i dagens struktur inom många travsällskap.
– I nuvarande sällskapsstruktur ges ofta rösträtt till medlemmar som inte ens är hästägare. Det skapar en skev maktbalans, där de som faktiskt bär sporten ekonomiskt får begränsat inflytande. Vi menar att det är dags att ansvar och inflytande är mer jämlikt fördelad, säger han.
Arneng lyfter fram att föreningens modell inte bara handlar om representation, utan också om ansvar för sportens framtidsfrågor:
– Hästens röst, förmedlad av dess ägare eller företrädare, är mer relevant i centrala frågor som doping, djurvälfärd och reglemente. De som investerar, tävlar och följer regelverken bör också ha ett större inflytande över dem. Vi vill bidra till ett modernare, mer relevant och rättvist styrsystem för svensk travsport. Det handlar inte om makt – det handlar om ansvar och framtid, säger Johan Arneng.
