Fokustema
Insändare
Läs senare

Förödande för travsporten

Styrelsens ovilja att bilda en koncern är förödande för den svenska travsporten. En koncern mellan travsällskapen, ST och ATG borde ha funnits på plats den 1 januari 2019.
Det skriver Ruth Riekola i en insändare idag.
Av
Ruth Riekola
Rekordmycket pengar blir det i Sverige 2025. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Rekordmycket pengar blir det i Sverige 2025. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Uppfödare och hästägare äger och är medlemmar i travsällskapen. Reglerna ändrades – på 1990-talet? – så att medlemmar i nuvarande BAS­-organisationer, travtränare med flera kunde bli medlemmar, inte ägare.

Normal svensk skattelagstiftning började att gälla för trav- och galoppsporten den 1 januari 2019. En koncern mellan travsällskapen, ST och ATG borde då ha funnits på plats.

Svensk Travsports styrelse nekar att bilda en koncern trots att detta möjliggjorts då ST övertog en aktie från Svensk Galopp (SG). Se det pm som ankom till finansdepartementet den 2 juni 2020, signerad för ST av Marjaana Alaviuhkola och den ändrade bolagsordningen för ATG, vilken godkändes av regeringen den 22 juni 2022.

Bolagsordningen strider mot en överenskommelse då ATG bildades 1974 och avtal med regeringen, daterad den 29 november 2018, även det signerat av Marjaana Alaviuhkola för ST. Se även bifogad intervju med dåvarande generalsekreterare Johan Lindberg i Sulkysport den 23 november 2017.

Styrelsens ovilja att bilda en koncern är förödande för den svenska travsporten. Enligt uppgift fakturerar Svensk Travsport ATG för ljud- och bildrättigheter. Fakturan överstiger 500 miljoner/år. För att lättare åskådliggöra använder jag värdena 500 respektive 600 miljoner.

500 plus moms 125 = 625 miljoner, 600 plus moms 150 = 750 miljoner.

Momsen blir en kostnad för ATG och travsportens intäkter minskar med motsvarande belopp.

Jan Kleerup, anlitad expert av ST i skatte- och momsfrågor, skriver i mail den 12 februari 2021 att detta blir följden eftersom ATG inte bedriver momspliktig verksamhet.

ST och Travsällskapen har en mängd kostnader som är avdragsgilla för ATG innan bolagsskatt. Har dessa kostnader fakturerats ATG? Hur stor har den årliga momsen varit som minskat sportens intäkter?

ATG gör en årlig vinst på cirka två miljarder. ST fakturerar, om jag förstått rätt, en mängd kostnader till ATG som inte kunnat dra av momsen. Momsen har blivit en minskad intäkt för ATG och hela travsporten. Om ST hade bildat en koncern från den 1 januari 2019 hade intäkterna för sporten varit enormt mycket större.

Uppfödarna och hästägarna, ägarna till travsällskapen ställer idag gratis sina hästar till ATG:s förfogande, 0 kronor i ersättning. En rättvis och förutsägbar fördelning av tillgängliga medel måste även komma oss tillgodo innan ATG betalar bolagsskatt.

Vi, ägarna till travsällskapen, har genom beslut den 27 april 2022 förpassats från att vara ägare till att bli en ideell förening som ska anordna av ST godkända travtävlingar med prispengar. Hur har ST:s tjänstemän lyckats få de som representerar oss uppfödare och hästägare att fatta ett sådant beslut?

Varför väljer ST:s tjänstemän, trots utlåtande från expert i organisations- och skattefrågor, att medvetet minska sportens intäkter genom att inte bilda en koncern?

Att berika sig själva och andra genom att få förtur till att köpa ATG aktier billigt, enligt det Johan Lindberg säger i bifogade intervju? Kan man inte kalla det för stöld? Trolöshet mot huvudman?

Stora pengar finns att hämta till sporten från 2019 om ST: styrelse och höga tjänstemän styr med transparens, utan särintressen och dolda agendor:

  • En koncern är ett måste enligt Professional Managements skatteutredning daterad den 12 december 2018 och utlåtande i Denningers rapport år 2019. Grunden till rådslagen har med facit i hand varit ”ett spel för gallerierna.”
  • ATG:s aktier är sportens och ska inte avyttras till fördel för ett fåtal, till nackdel för sporten som helhet. Sportens årliga intäkter minskar.
  • Om SG vill avyttra aktier i ATG, som tillhör sporten, ska travsporten ta över dessa. Hänsyn ska tas till hur SG blev ägare till tio procent av aktierna. Hänsyn ska även tas till att SG:s avel i Sverige numera är försumbar.
  • För att uppfylla skatterättsliga krav måste travsällskapen bilda två aktiebolag, ett för icke avdragsgilla kostnader och ett för avdragsgilla kostnader. Sistnämnda AB är ägare till ATG.
  • ATG:s årsredovisningar för 2019 och framöver ska ändras. Deklarationer kan ändras under sex år.
  • Ledamot i styrelser måste ha erforderlig kompetens.
  • Hembudsklausuler måste finnas bland annat så att vissa travsällskap ”inte ska kunna slängas ut med badvattnet.”
  • Likvärdiga lopp måste ha samma prispengar över hela landet. Tänk poängdifferens.
  • Hästar vars ursprung inte är svenskt ska inte ta del av uppfödarmedel, dubbla uppfödarmedel och dubbla prispengar i premiechansen. År 2013 var premiechansen 23,0 miljoner år 2020 beräknad till 54,8 miljoner. Dags att skrota premiechansen?

Ruth Riekola

***

PM till finansdepartementet den 2 juni 2020
Ändrad bolagsordning
Intervju med Johan Lindberg i Sulkysport

Fokustema
Insändare
Läs senare

Sänk prispengarna för kallblod

ST gör likhetstecken mellan varm- och kallblod och att båda raserna ska debutera som treåringar.
Men verkligheten är en helt annan, skriver Roland Nordström i en insändare idag som anser att prispengarna för treåriga kallblod ska minska till samma nivå som tvååriga varmblod tävlar om.
Av
Roland Nordström

Våra varmblod är så mycket tidigare utvecklade än kallbloden. Skillnaden är cirka ett år, men det visar inte tävlingsprogrammet. Prispengar och tävlingsprogram samt lopp på hemmabanan och i närområdet för kallbloden är i god relation till den hästens utveckling och därför är avhoppen få bland dessa hästägare.

Det stora antalet avhopp är bland hästägarna till varmblodiga hästar. Debutera som tvåååringar borde vara det naturliga med en så tidigt utvecklad häst. Men med små prispengar och få starttillfällen på hemmaplan, så sker debuten som treåringar tio-tolv månader senare.

Nu vill jag att vi minskar prispengarna för kallblodiga treåriga hästar till en nivå som motsvarar antalet hästar i träning som motsvarar vad tvååriga varmblodiga hästar har att tävla om.

Idag är 97 procent av de som lämnar sporten de som var ägare till varmblodiga hästar. Kallblodsägare sitter ganska nöjda.

Debutåret för varmblod och nordsvenskar:

  • Varmblodiga 2-åriga hästar i träning 15 oktober 2024. 2.105 hästar, prispengar att tävla om cirka 12.500.000 kronor, eller 5.938 kr/häst
  • Nordsvenska 3-åriga hästar i träning 15 oktober 2024. 334 hästar, prispengar att tävla om cirka 12.500.000 kronor, eller 37.425 kr/häst.

Sänk kallblodens del till 5.938 kr/häst, eller höj de tvååriga varmblodens förtjänstmöjligheter till 37.425 kr/häst = 78.800.000 kronor.

Då minskar antalet avhopp som hästägare och då ökar dessutom antalet som vill köpa en varmblodig unghäst.

Kall- och varmblod i träning:

Kategori – 2000 – 2024 – Förändring/antal – Förändring/procent

  • Kallblod i träning (3 år) –  361 hästar – 334 hästar – -27 hästar – -7%
  • Varmblod i träning (2 år) –   3.894 hästar – 2.105 hästar – -1.779 hästar – -45,7%

– Roland Nordström

Fokustema
Öppet brev
Läs senare

”Oförskämt och olämpligt”

”Chansen att pokalåret inte infrias är lika stor som om månen skulle ramla ner i huvudet”.
Känner du igen rubriken, Johan Lindberg?
Detta undrar Lutfi Kolgjini i ett öppet brev till ST:s tidigare generalsekreterare.
Av
Lutfi Kolgjini
Lutfi Kolgjini skriver ett öppet brev tiil ST:s  tidigare generalsekreterare och mångsysslaren Johan Lindberg. Foto Mia Törnberg
Lutfi Kolgjini skriver ett öppet brev tiil ST:s tidigare generalsekreterare och mångsysslaren Johan Lindberg. Foto Mia Törnberg

2014 behövde ATG låna pengar av travsporten för att bland annat utveckla virtuella hästar, positioneringssystem och för bygget av en splitter ny tv-studio etc.

Totalt handlade det om ett lån på 300 miljoner kronor av sporten, vilket innebar att sporten inte skulle få förhöjda utdelningar under fyra års tid och det skulle utmynna i det så kallade ”Pokalåret.”

BAS-organisationerna samlades ihop och gick med på uppgörelsen, men blev rejält grundlurade. Johan Lindberg, då generalsekreterare i Svensk Travsport, och hans dåvarande ordförande var de mest drivande personerna i detta. Bland annat skulle uppgörelsen innebära att sporten skulle få mellan 400 och 500 miljoner i nivåhöjning.

Jag kommer väl ihåg alla rubriker och tänkte, att det här är totalt vansinne. Travsporten sattes i någon form av limbo. I fyra år fick travsporten vänta på Pokalåret. Det arrangerades till och med breddlopp på ordinarie tävlingsdagar på de stora banorna med 15.000 kronor i förstapris.

Mina krönikor i Aftonbladet var alltid negativa till det här. Så hur gick det med Pokalåret? Inte blev det utlovade 270 miljoner till travet utan en nivåhöjning år ett (1) med 139 miljoner och detta med pengar som givetvis inte fanns. Man trodde att virtuella hästar skulle omsätta två miljarder, men omsatte i princip ingenting.

Fakta

Prispengar

År – Prispengar

  • 2017 – 761,1 miljoner
  • 2018 – 900,3 miljoner
  • 2019 – 899,6 miljoner
  • 2020 – 867,4 miljoner
Expandera

Pengarna togs från ”fonden” – en fond som Svensk Travsport har om det skulle bli en riktig kris, till exempel vid krig. Fonden tömdes.

Vi var 41 personer som gjorde ett upprop till Svensk Travsports styrelse för någon vecka sedan och där vi bland annat nämnde att vi inte var nöjda med den valberedning som utsetts. Vi som skrev under uppropet representerar i dagsläget 2.700 hästar.

Vi hade tagit hjälp av Marjaana Alaviuhkola som samordnare eftersom hon som före detta ordförande i Svensk Travsport vet hur själva processen går till.

I travpodden Hansson & Lindberg i Travronden i förra veckan raljerade Johan Lindberg att vår skrivelse egentligen var en hämnd från Marjaana Alaviuhkola mot nuvarande ST-ordförande Anders Källström.

Att på det sättet som du gör, Johan, att dumgöra representanter för 2.700 hästar och ärligt påstå att det handlar om en schism mellan Alaviuhkola och Källström är inte bara oförskämt mot oss som skrivit under utropet utan direkt olämpligt. I det här fallet behöver man inte ens gått ut grundskolan för att förstå vems ärende du springer eftersom du fakturerar ST-delägda bolaget TR-media miljonbelopp.

Ur tidningen Travhästen, nummer 1 2025.

Fick se ovanstående rubrik i ASVT:s tidning ”Travhästen” och blev oerhört förvånad. Här påstår alltså LRF Häst att de har vunnit striden mot Skatteverket. Jag har följt den här processen mycket noga eftersom ett par hästägare hos oss har problem med momsen.

Jag vet att LRF Häst inte haft med detta att göra utan det är något som Svensk Travsport och skattejuristen Jan Kleerup drivit stenhårt och som kostat mycket av travhästägarnas pengar.

Vad vill då LRF Häst med ett sådant påstående. Det kan man förstås undra…

Fokustema
Läs senare

Upprop: Säkra kompetent styrelse för ATG

Affärsmässighet och professionalism måste prägla ATG:s verksamhet för att slå vakt om travsportens ekonomi och sportens framtid och inte lägga pengar på att finansiera projekt utanför sporten.
Det är uppropet till ATG:s valberedning för bolagets nya styrelse från 14 stora uppfödare/hästägare, 16 proffstränare och två tidigare ordföranden i Svensk Travsport.
Av
Öppet brev
Marjaana Alaviuhkola, Anders Ström, Daniel Redén, Lennart Ågren och Daniel Wäjersten är fem av ett 30-tal tunga travprofiler som skrivit ett öppet brev till ATG:s valberedning. Foto Sulkysport
Marjaana Alaviuhkola, Anders Ström, Daniel Redén, Lennart Ågren och Daniel Wäjersten är fem av ett 30-tal tunga travprofiler som skrivit ett öppet brev till ATG:s valberedning. Foto Sulkysport

Vi som undertecknat denna artikel bärs fram av två fasta övertygelser:

  • Vi drivs alla av en vision om att den svenska travsporten också ska vara världens bästa travsport, attraktiv för alla och med travhästen i centrum.
  • Vi är också förvissade om att ATG som travsportens ekonomiska motor måste få gå på högsta möjliga varvtal, utan förhinder.

Visionen om världens bästa travsport och med travhästen i centrum, i förening med ATG:s roll för travsportens ekonomi, innebär att ATG:s valberedning inför bolagets årsstämma i maj står vid ett avgörande vägskäl.

Ska valberedningen föreslå en styrelse som består av individer med samtida affärskunnande och erfarenheter från spelbranschen, som agerar professionellt för att slå vakt om travsportens ekonomi och ytterst sportens framtid i Sverige?

Eller ska styrelsen bli ett forum för företrädare från olika intresseorganisationer vilka sätter Svensk Travsports, ST, eller Svensk Galopps, SG, organisatoriska agendor i första hand, än de för travet nödvändiga ekonomiska prioriteringarna?

Det får inte bli så att ATG:s styrelse framöver söker använda ATG:s starka ekonomi för att finansiera diverse projekt som blir avsteg från investeringar i travsportens kommersiella utveckling. Detta skulle leda till ekonomisk stagnation och skulle slå hårt mot hela travnäringen.

Risk att organisatoriska intressen får företräde

Vi som undertecknat denna artikel representerar travsporten över hela fältet, och vi vill att vår sport ska vara öppen för alla hästägare, små som stora, och företräda såväl en stor bredd med folklig förankring som en elit på världsnivå. Vi ser dock en tydlig risk att ATG:s styrelse i och med bolagets frigörelse från statsmakten, kan förvandlas till en instans där organisatoriska intressen får företräde framför affärsmässiga överväganden.

Valberedningens instruktioner för ATG-styrelsens sammansättning framhåller att styrelsens ledamöter ska ha ”dokumenterad erfarenhet av styrelsearbete i kommersiell verksamhet på hög nationell nivå”, samt ”kunskaper och erfarenheter inom områden väsentliga för bolagets affärsidé” så som bland annat affärsutveckling, IT/AI och spelbranschen.

Härutöver sägs att tre av styrelsens sju ledamöter ska ”inneha ledande förtroendeuppdrag eller likvärdig ställning inom ST och SG”. Därtill fastslås att enligt aktieägaravtalet har ST möjlighet att nominera sex av sju kandidater och SG den sjunde kandidaten till styrelsen.

Det är självklart att ST och SG som aktieägare har rätten att tillsätta den styrelse som de anser bäst tjänar ATG:s syften. Formuleringen att tre av styrelsens sju ledamöter ska inneha förtroendeuppdrag eller liknande ställning i organisationer som ST och SG är likväl olycklig.

ATG:s årsstämma bör tolka denna skrivning som ”upp till tre” och söka begränsa den organisatoriska inblandningen. Därtill bör årsstämman och aktieägarna hålla i minne att det finns åtskilliga engagerade personer inom trav- och galopp-Sverige som har väldigt goda insikter i frågeställningar som berör hästsporterna och de utmaningar som vi står inför, utan att nödvändigtvis ha förtroendeuppdrag i ST eller SG eller deras underliggande organisationer. Det utslagsgivande måste vara affärsmässig kompetens och inte vilka förtroendeposter man innehar i olika föreningar.

Attraktiva tävlingsprogram och kommersiell spelutveckling

Vi tror därför att rollen för ST och SG relativt ATG ska vara att ge ägardirektiv baserade på attraktiva tävlingsprogram och kommersiell spelutveckling. ST och SG bör sålunda agera tydligt för att lämna affärsdriften av trav- och galoppspel till ATG och fokusera på det sportsliga kärnuppdraget såsom tävling, fair play, avel och att öka det generella intresset för trav och galopp som centrala hästsporter.

Valberedningens arbete bör präglas av följande hållningar:

  1. Affärsmässighet i fokus – Samtliga kandidater till styrelsen ska ha erfarenhet från affärslivet eller från spelmarknaden eller av att driva framgångsrika bolag.
  2. Professionell rekrytering – Inte anlita tidigare involverade aktörer, utan professionella rekryterare för att säkerställa en objektiv nomineringsprocess.

ATG har tack vare sin kommersiella strategi lyckats med att skapa nya intäkter och positionerat sig väl på spelmarknaden. Det finns fortfarande mycket att göra som ett spelbolag – både i Sverige och internationellt för att säkra de ekonomiska förutsättningarna för travsporten. Därför är det avgörande att den kommersiellt mest kompetenta styrelsen tillsätts, fri från organisatoriska intressen och fokuserad på affärsmässig tillväxt.

Travsportens framtid står på spel.

Undertecknare:

Rune Andersson, hästägare Mellby Gård
Johan Arneng, Stall Zet
Hans Backe, Hasse Lasse Häst
John Bootsman, Boko Stables
Mats Gabrielsson, Tooma
Stefan Granath, Olof Brodin Chartering
Lutfi Kolgjini, Vombs Nygård
Robert Lindström, Broline och Offspring Int.
Stefan Lundborg, Stall SoFo
Hans Nelén, Global Farm
Anders & Stefan Ström, Stall Courant
Calle Wihlborg, Ecurie Diocles
Barbro och Ulf Wihlborg, Snogarps Gård
Lennart Ågren, SRF stable

Mattias Djuse
Björn Goop
Adrian Kolgjini
Conrad Lugauer
Hanna Lähdekorpi
Joakim Lövgren
Stefan Melander
Per Nordström
Timo Nurmos
Daniel Redén
Markus B Svedberg
Maria Törnqvist
Johan Untersteiner
Peter Untersteiner
Roger Walmann
Jörgen Westholm
Daniel Wäjersten

Patrik Sandin, ordförande Svensk Travsports Centralförbund 2002-2010
Marjaana Alaviuhkola, ordförande Svensk Travsport 2019-2022