En i allra högsta grad berättigad fråga som många ställer sig:
Hur kan sex intresseföreningar/BAS-förbund utan tillgångar i form av egna travbaneanläggningar ha stadgeenlig rätt till 50 röster vardera, vilket är mer än 30 ägande travsällskap innehar och totalt 300 röster.
Därutöver råder en märklig ordning att varje ST-styrelsemedlem i sin tur har tio röster vardera, totalt 70 röster. Kan vara att något matematiskt snille räknade ut att det var vad som krävdes för att upprätthålla obalans till styrelsens och de mindre banornas fördel för att neutralisera storbanornas röststyrka. Obalansen i röstkraft underhålls därefter av samma ST-styrelse med årliga bidrag till BAS.
Operation ”rädda ST”
ST:s styrelse har lagt ett förslag till travets fullmäktige, emot alla äganderättens principer inom svensk lag och EU-rätt. Förslaget kräver övertagande av travsällskapens egna balansräkningar och ekonomiska tillgångar.
Detta är gjort av samma styrelse som beslutat om pokalöverenskommelsen vilken kört ST:s ekonomi i botten som tappat all ägarstyrning i ATG genom ett nytt spelavtal som inte tillsåg ägarna majoritet i sitt eget ägda spelbolag samt suttit ansvariga under Estlands-affären, Gocciadoro-eran och Proppen-gate. Samma ST-styrelsemedlemmar har även tillsatt våra styrelseposter i ATG.
Nu är samma styrelseindividers lösning att emot lagstadgad äganderätt överta alla sällskaps tillgångar för att lösa travsportens ekonomiska kris. På så sätt vill man lösa det egna kapitalminuset, lösa travsportens lån till ATG, lösa betalningen av förskotterade prismedel och inte minst lösa det enorma underhållsbehovet på de flesta banor som ej har hästägarunderlag för fortsatt kostym.
Hur dessa förslag ens kan uppkomma samt diskuteras, efter att regeringen tydligt i sin riksdagsproposition fastslagit att svensk travsport ägs av travbanorna, är helt oförklarligt för alla som är insatta i svensk travsports framtid.
Det knäpptysta travfolket
Varför hörs inga krav från Trav-Sverige på att de förtroendemässigt förbrukade ledamöterna i ST:s styrelse, inklusive valberedningen, ställer sina platser till förfogande och avgår?
Inte en enda gång sedan Denninger-rapporten publicerades har ST frågat ägarna – travsällskapen – hur och vad de vill ska göras. Istället har ST lämnat egna färdiga lösningsförslag som gynnar centralförbundets egen tjänstemannakaders överlevnad tills banornas kapital är förbrukat i ren nordkoreansk anda.
Ingen kan vara omedveten om att svensk travsport under de senaste 20 åren har halverats avseende hästägare och antal hästar. Miljökrav kommer att tvinga vår sport till att begränsa transporterna av hästar för att hålla travtävlingar vid banor där det finns ett begränsat eget hästunderlag.
Dagens tävlingsprogram genererar drygt 300 miljoner i transport- och tävlingskostnader (träningskostnader oräknade) i förhållande till en prismedelspott om 900 miljoner. En tredjedel av prispotten är redan förbrukad innan ekipagen har kört upp till start!
Vilken av dagens travpolitiker känner sig manad att försvara denna garanterade ”Greta-diskussion” inför myndigheter, massmedia, miljöaktivister med flera och inte minst hästägarna, som betalar det av ST godkända och av ATG styrda tävlingsprogrammet?
”Måste visa handlingskraft”
Självklart innebär dessa realiteter att dagens tävlingsprogram, samt antal banor, måste justeras för att skapa en hållbar och balanserad travsport där någon form av sunda återavkastningskrav gäller. Detta för att nya och befintliga hästägare ska fortsätta att investera i framtida sportunderlag.
Vår travsport måste visa handlingskraft och balansresultat så att staten kan se att vi har en fungerande verksamhet i enlighet med gällande modern lagstiftning, vilket även med automatik gör att staten med förtroende kan överlämna ansvaret för vårt ägda ATG till ägarna.
Ett återinförande av hobbyhästen i skattesystemet skulle ge möjlighet för fler travintresserade att återuppta sitt tävlingsintresse igen.
Ett omhändertagande av våra betalande hästägares ekonomi sker troligen bäst genom att de banors antal hästar som ej ger underlag för egna tävlingar erhåller transportersättning av sporten till de banor som kan upprätthålla tävlingar med plusresultat för sporten. Ej som idag där vi har tävlingar där upp till 90 procent består av transporterade hästar samt 70 procent i genomsnitt per travdag. Detta löser även en del av ”Greta-diskussionen” som kommer att komma.
”Bra med tydlighet”
Detta kan ses som en lösning från insidan och ej skrik från utsidan som vår före detta generalsekreterare i ST Johan Lindberg efterfrågar den 12 juli i sitt debattinlägg på ST-ägda TR- medias Travronden.
Min personliga reflektion är att det är intressant att analysera hur alla dessa tjänstemän ständigt återkommer i travlönebaserad tjänst, vilken endast kan uppbäras om grunden finns genom att hästar ägs av hästägare som grundat våra sällskap.
Jag har även noterat att detta ST-ägda mediebolaget ej har kontaktat mig såsom Åby Travhästägarförenings ordförande för en kommentar efter vår uteslutning ur BAS-organisationen Travhästägarna.
Den konspiratoriske kan se ett sammanhang i att BAS Travhästägarna får bidrag av Svensk Travsport – ST:s styrelse erhåller BAS-Travhästägarnas röster i fullmäktige. ST äger TR-media som äger Travronden.
Men detta vill jag ju som travälskande hästägare ej tro så därför står jag till medias förfogande för live-debatt när som eller intervju rörande travrelaterade viktiga händelser – kan vara bra med tydlighet i stället för tystnad för Trav-Sverige.
Personlig konklusion av mjölkbaren:
”Finns inte hästägare villiga att betala till grunden för allas tjänster behövs inte dessa tjänster.”
Avgå – byt ut – gör rätt!
Om inte ovan genomgångna skäl anses tillräckliga för ST:s styrelse och valberednings omedelbara avgång ber jag Trav-Sverige notera att i protokollet från ST:s fullmäktige möte den 24 juni 20 föreslog valberedningen omval av styrelsemedlemmar som orsakat ovan beskriven situation.
Valberedningen föreslog även höjning av deras arvoden i en tid av ekonomisk kris för vår älskade travsport – ingen styrelseledamot ansåg detta väl magstarkt och tackade nej.
I samma anda har även centrala bidragstagande BAS-förbund begärt egna höjningar av dagsersättningar med hänvisning till att ST gjort det. Lättgjort med sammanlagda bidrag på 2,9 miljoner kronor för BASförbunden – detta är medel som kunnat gå till ägda hästars prismedel.
Hästägarna tvingas dra åt svångremmen, medan våra valda företrädare skålar med höjda arvoden i mjölkbaren. De tillsatta styrelseledamöterna kan genom en snedvriden röstfördelning och oheliga köpta bidragsallianser i ST:s fullmäktige fortsätta att klamra sig fast i tomteverkstadens mjölkbar.
Detta tills kossan har sinat helt – om Trav-Sverige ej låter ropet skalla – avgå – byt ut – gör rätt!
Med vänliga och tydliga hälsningar
Tony Löfqvist,
hästägare (grund för hela travnäringens möjlighet till förtjänstmöjlighet, vilket man måste vara såsom uppfödare, B- tränare och glad amatörkusk med blynävar, har även häst i A-träning med), ordförande i Åby Travhästägarförenings styrelse, ledamot i Åby Travsällskaps styrelse och representant NÄT.
