Fokustema
Öppet brev till Svensk Travsport
Läs senare

Värna svenskfött och svenskproducerat

Producera svenska bananer i Brasilien eller föda upp svenskt kött eller svenska grönsaker i Italien!
Är det inte lika självklart att svenskfödda och svenskproducerade hästar ska vara producerade i Sverige?
Det skriver arbetsgruppen ”Vi som värnar svenskfött” i ett öppet brev till Svensk Travsport.
Av
Arbetsgruppen
Arbetsgruppen ”Vi som värnar svenskfött” skriver ett öppet brev till Svensk Travsport. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Arbetsgruppen ”Vi som värnar svenskfött” skriver ett öppet brev till Svensk Travsport. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Om någon försökt producera svenska bananer i Brasilien, så kan man vara säker på att vare sig det svenska folket eller svenska myndigheter accepterat det. Särskilt om man inte efterlever några svenska regler överhuvudtaget avseende hur produktionen bedrivs eller under vilka villkor som människorna arbetar med bananodlingen. Ännu mer omöjligt hade det varit om någon försökt producera svenskt kött eller grönsaker i Italien och försökt sälja dem med det blågula svenskmärket. Det hade med garanti skapat stora rubriker och kraftiga åtgärder från landets myndigheter om någon ens vågat prova!

Är det inte lika självklart att svenskfödda och svenskproducerade hästar ska vara producerade i Sverige?  Det är ju vad orden betyder! Att producera sporthästar och travhästar är en viktig del av den sport som ska förse oss med de hästar vi ska dyrka. Om hästen är född i Sverige ger det inte bara fansen något att beundra, det kan ge hela samhällen och bygder något att vara stolt över, känna samhörighet med lokalt och som gör att man känner samhörighet med travsporten. Det är också ett skäl till att man besöker travbanorna.  Vi vill bara ge några exempel – On Track Piraten, Ina Scot, Fridhems Ambra, Legolas och inte minst Ego Boy som var den som förde in travsporten i svenska TV-rum.

Än mera självklart är att uppfödningen av både svenskt kött, svenska grönsaker och svenska travhästar ska ske på lika villkor och under svensk lagstiftning med svenska legala löner samt arbetsvillkor. I EU och Europa är det fortfarande en MYCKET stor spännvidd i djurskyddslagstiftningen och hur djur får behandlas och med vad de får medicineras.

Sverige har den bästa och mest djupgående djurskyddslagstiftningen samt regler kring doping och medicinering i världen tillsammans med Norge. I Sverige har vi också en tydlig lagstiftning om hur man får behandla och avlöna personer som arbetar inom djurhållning och travhästuppfödning.

I EU röstade man nyligen om att införa minimilöner och bättre arbetsvillkor för att man därtill var nödd och tvungen, för att det är så illa! Även de nya föreslagna EU-reglerna är långt ifrån svenska regler och kostnader för att ha anställda. Det borde vara en självklarhet för statligt ägda ATG och alla ansvarstagande styrelseledamöter och tjänstepersoner i ST samt landets travsällskap att trav- och galoppsporten skall följa dessa regler. För svensk travsport ska väl leva upp till svenska värderingar och lagar?

En annan självklarhet är att om uppfödningen av svenska travhästar sker i Sverige så skapar det svenska arbetstillfällen med svenska löner och arbetsmiljölagar, hästarna konsumerar svenskt foder, håller våra landskap öppna och är inte minst en viktig del för att inte avfolka landsbygden samt öka attraktiviteten hos unga att bo och leva på landet.

Anders Källström ordförande i ST, f.d. vd på LRF och politiskt aktiv i ett parti som tidigare värnat om landsbygden. Vi frågar dig:

– Är inte det ett väldigt viktigt argument att man ska leva som man lär och att det förhoppningsvis fortfarande är din övertygelse eller har du förlorat dina tidigare värderingar i din nya maktposition?

Vi ställer också frågan till styrelsen i ST och ATG:

– Ska man kunna odla svenska grönsaker och hästar i Italien? Ska Svensk Travsport och ATG efterleva svensk djurskyddslagstiftning och svensk arbetsmiljölagstiftning? Ska Svensk Travsport och uppfödning finnas i hela Sverige på lika villkor?

Med hälsning till Sveriges travsällskap, ST- och ATG:s styrelse och tjänstepersoner samt alla aktiva i Trav-Sverige från:

Arbetsgruppen ”Vi som värnar svenskfött och svenskproducerat”

Fokustema
Insändare
Läs senare

Förödande för travsporten

Styrelsens ovilja att bilda en koncern är förödande för den svenska travsporten. En koncern mellan travsällskapen, ST och ATG borde ha funnits på plats den 1 januari 2019.
Det skriver Ruth Riekola i en insändare idag.
Av
Ruth Riekola
Ruth Riekola skriver en insändare idag om bland annat alla pengar som går travsporten förlorad.
Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Ruth Riekola skriver en insändare idag om bland annat alla pengar som går travsporten förlorad. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Uppfödare och hästägare äger och är medlemmar i travsällskapen. Reglerna ändrades – på 1990-talet? – så att medlemmar i nuvarande BAS­-organisationer, travtränare med flera kunde bli medlemmar, inte ägare.

Normal svensk skattelagstiftning började att gälla för trav- och galoppsporten den 1 januari 2019. En koncern mellan travsällskapen, ST och ATG borde då ha funnits på plats.

Svensk Travsports styrelse nekar att bilda en koncern trots att detta möjliggjorts då ST övertog en aktie från Svensk Galopp (SG). Se det pm som ankom till finansdepartementet den 2 juni 2020, signerad för ST av Marjaana Alaviuhkola och den ändrade bolagsordningen för ATG, vilken godkändes av regeringen den 22 juni 2022.

Bolagsordningen strider mot en överenskommelse då ATG bildades 1974 och avtal med regeringen, daterad den 29 november 2018, även det signerat av Marjaana Alaviuhkola för ST. Se även bifogad intervju med dåvarande generalsekreterare Johan Lindberg i Sulkysport den 23 november 2017.

Styrelsens ovilja att bilda en koncern är förödande för den svenska travsporten. Enligt uppgift fakturerar Svensk Travsport ATG för ljud- och bildrättigheter. Fakturan överstiger 500 miljoner/år. För att lättare åskådliggöra använder jag värdena 500 respektive 600 miljoner.

500 plus moms 125 = 625 miljoner, 600 plus moms 150 = 750 miljoner.

Momsen blir en kostnad för ATG och travsportens intäkter minskar med motsvarande belopp.

Jan Kleerup, anlitad expert av ST i skatte- och momsfrågor, skriver i mail den 12 februari 2021 att detta blir följden eftersom ATG inte bedriver momspliktig verksamhet.

ST och Travsällskapen har en mängd kostnader som är avdragsgilla för ATG innan bolagsskatt. Har dessa kostnader fakturerats ATG? Hur stor har den årliga momsen varit som minskat sportens intäkter?

ATG gör en årlig vinst på cirka två miljarder. ST fakturerar, om jag förstått rätt, en mängd kostnader till ATG som inte kunnat dra av momsen. Momsen har blivit en minskad intäkt för ATG och hela travsporten. Om ST hade bildat en koncern från den 1 januari 2019 hade intäkterna för sporten varit enormt mycket större.

Uppfödarna och hästägarna, ägarna till travsällskapen ställer idag gratis sina hästar till ATG:s förfogande, 0 kronor i ersättning. En rättvis och förutsägbar fördelning av tillgängliga medel måste även komma oss tillgodo innan ATG betalar bolagsskatt.

Vi, ägarna till travsällskapen, har genom beslut den 27 april 2022 förpassats från att vara ägare till att bli en ideell förening som ska anordna av ST godkända travtävlingar med prispengar. Hur har ST:s tjänstemän lyckats få de som representerar oss uppfödare och hästägare att fatta ett sådant beslut?

Varför väljer ST:s tjänstemän, trots utlåtande från expert i organisations- och skattefrågor, att medvetet minska sportens intäkter genom att inte bilda en koncern?

Att berika sig själva och andra genom att få förtur till att köpa ATG aktier billigt, enligt det Johan Lindberg säger i bifogade intervju? Kan man inte kalla det för stöld? Trolöshet mot huvudman?

Stora pengar finns att hämta till sporten från 2019 om ST: styrelse och höga tjänstemän styr med transparens, utan särintressen och dolda agendor:

  • En koncern är ett måste enligt Professional Managements skatteutredning daterad den 12 december 2018 och utlåtande i Denningers rapport år 2019. Grunden till rådslagen har med facit i hand varit ”ett spel för gallerierna.”
  • ATG:s aktier är sportens och ska inte avyttras till fördel för ett fåtal, till nackdel för sporten som helhet. Sportens årliga intäkter minskar.
  • Om SG vill avyttra aktier i ATG, som tillhör sporten, ska travsporten ta över dessa. Hänsyn ska tas till hur SG blev ägare till tio procent av aktierna. Hänsyn ska även tas till att SG:s avel i Sverige numera är försumbar.
  • För att uppfylla skatterättsliga krav måste travsällskapen bilda två aktiebolag, ett för icke avdragsgilla kostnader och ett för avdragsgilla kostnader. Sistnämnda AB är ägare till ATG.
  • ATG:s årsredovisningar för 2019 och framöver ska ändras. Deklarationer kan ändras under sex år.
  • Ledamot i styrelser måste ha erforderlig kompetens.
  • Hembudsklausuler måste finnas bland annat så att vissa travsällskap ”inte ska kunna slängas ut med badvattnet.”
  • Likvärdiga lopp måste ha samma prispengar över hela landet. Tänk poängdifferens.
  • Hästar vars ursprung inte är svenskt ska inte ta del av uppfödarmedel, dubbla uppfödarmedel och dubbla prispengar i premiechansen. År 2013 var premiechansen 23,0 miljoner år 2020 beräknad till 54,8 miljoner. Dags att skrota premiechansen?

Ruth Riekola

***

PM till finansdepartementet den 2 juni 2020
Ändrad bolagsordning
Intervju med Johan Lindberg i Sulkysport

Fokustema
Insändare
Läs senare

ST ”hånar” hästägare

Svensk Travsport ”hånar” hästägare som råkar illa ut i travlopp.
Det skriver Roland Nordström i en insändare idag.
Av
Roland Nordström

Min häst är med i loppets slutskede och sätter in slutstöten med chans till en framskjuten placering och kanske vinst? Då blir min häst påkörd av ett ekipage innanför och min häst förlorar chansen till en hygglig prischeck – 100.000 kronor i förstapris – och mister samtidigt startpoäng och blir borta en månad från tävling.

Dj-la vad surt, men det är bara början på eländet. Sedan kommer det stora hånet från ST. Körsvennen blir avstängd i några dagar och får ett antal tusenlappar i böter och det verkar okey.

Men det är ST som lidit skada av detta och som får pengarna, inte jag som hästägare. Vad har ST lidit för skada? Nu får någon förklara detta för alla hästägare. I samhället i övrigt betalar den som orsakat skadan ersättning till den som drabbas.

ST ge ett svar?

Fokustema
Insändare
Läs senare

”Sätt en bomb under skiten och börja på ny kula”

Snacka politik om lite mer än hästskit. Det behövs en rejäl organisationsutredning!
Av
Anders Darenius
Currier & Ives litografi från 1828: ”Fast trotters on Harlem Lane N.Y.”
Currier & Ives litografi från 1828: ”Fast trotters on Harlem Lane N.Y.”

Hästhållning var en gång storpolitik. Dagens bråk om kväveläckage från hästhagar ter sig futtigt i skenet från de miljöproblem som hästhållningen en gång orsakade storstäderna. År 1900 arbetade till exempel 130.000 hästar på Manhattan och New Yorks renhållning tvingades dagligen hantera 1.100 ton hästskit och 270.000 liter hästurin.

De stora frågorna drunknar som vanligt i de små och fenomenet har kallats cykelställsdebatt. De små och närliggande frågorna har de flesta personliga åsikter om och dessa kan debatteras i det oändliga. De stora frågorna förstår sig bara ett fåtal på och de kan klubbas igenom utan debatt.

Vad som därför bör diskuteras är hästsektorns organisation. Är den organiserad för de stora frågorna eller för cykelställsdebatter om småfrågor?

Jag lutar åt det senare.

Hästhållning var – till skillnad från hundhållning – av avgörande betydelse inte bara för äldre krigföring utan också för framväxten av det moderna samhället[1]  och detta avspeglas också i lagstiftningen. Medan hundsektorn fick utvecklas utan större statlig inblandning styrdes hästhållningen av statliga regler – av försvarspolitiska skäl fram till slutet av 1960-talet och därefter av spelpolitiska skäl.

Hundsektorn har en övergripande och demokratiskt uppbyggd organisation – Kennelklubben. Med den kan politiker och myndigheter kommunicera i vetskap om att den talar för hela hundsektorn.

En sådan saknar hästsektorn.

Med staten som övergripande kraft koncentrerade sig hästsektorns folk istället på det som skiljer, det vill säga samlade sig i  föreningar för att främja sin hästsport eller sin hästras.

När staten i slutet av 1980-talet drog sig tillbaka från den aktiva rollen som avelsledare  uppstod därför ett första maktvacuum. Detta ledde bland annat till att man 1992 och på politiskt initiativ tillskapade en stiftelse bildad  av ett spelbolag och en producentorganisation – Nationella Stiftelsen för hästhållningens främjande (NS) numera kallad Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS).

Den andra maktkällan – det statliga spelmonopolet – bestod dock intakt och med finansieringen ordnad behövde sektorn därför inte förändra sin organisation utan kunde fortsätta som förut.

Med den nya spellagen från 2019 föll dock det sista statliga regleringsmotivet och hästsektorns organisationer ställdes inför en ny verklighet.  Plötsligt skulle man likt hundsektorn utan statligt stöd ta ansvar för sin egen sektors utveckling och finansiering. Slagsmål om spelpengarna kan börja.

Detta duger inte. En organisationskonsult som tittat på hästsektorns struktur lär ha skakat på huvudet och yttrat:

”Sätt en bomb under skiten och börja på ny kula”.

Det är dags att staten sätter ner foten, apterar bomben och tillsätter en rejäl organisationsutredning samt gör den oberoende av dagens organisationer. De hittills gjorda statliga utredningarna har haft direktiv som föreskriver nära samverkan med organisationerna. Med sådana direktiv kan en utredning inte angripa grundproblemet  – den olämpliga organisationsstrukturen. Det är därför vi står kvar på perrongen när tåget går.

Anders Darenius
leg vet

Fotnot: [1] Raulff : Das letzte Jahrhundert der pferde