Anders Erikssons utveckling de senaste åren har varit remarkabel då han gått från att vara anonym lärling till att räknas som en av de största kusklöftena vi har i landet. Förra veckan tog han sin 100:e seger i sulkyn – ikväll har han fyra intressanta uppsittningar inom V86.
Men vi backar bandet. Anders Eriksson är verkligen född in i travet. Red ut släktbegreppen!
– Min pappa är tränaren och kusken Ulf Eriksson, mamma Helen har jobbat som hästskötare i över 30 år, bland annat hos Stig H Johansson och jobbar nu på svensk travsports avelsavdelning. Farbror Peter är tränare i Bollnäs, faster Katrin jobbar på Menhammar.
Anders pausar lite, funderar och fortsätter:
– Farfar Kjell var tränare i Bollnäs. Min farmor är syster med Sonja Kilström, mamma till Örjan, som alltså är kusin med min pappa. Även Örjans pappa Ivar var ju travtränare. Egentligen börjar väl allt med farfars far, han hade arbetshästar, jag tror att själva hästbiten tog sin början där.

När jag kör lopp tänker man inte ett dugg på vilka man är släkt eller för den delen kompis med

Anders flyttade till Stig H Johanssons gård Stora Alby som fyraåring med mamma och pappa.
– Båda jobbade ju med trav, men jag gavs alla möjligheter att skaffa andra intressen. Det var hockey, innebandy och fotboll. Även om jag körde lite ponny så var det ingen självklarhet att börja med trav.
Förrän Anders gick ut gymnasiet.
– Jag var så trött på att sitta inomhus och kände att jag aldrig ville ha ett jobb ”inomhus”. Jag ville vara ute och då var hästarna ett lätt val.
Sommarjobbet som 14-åring hos Stig H följdes av anställning, några år i USA/Kanada, ett år på Stefan Hultmans unghästfilial, tillbaka på Stora Alby innan han nu sedan fyra år tillbaka jobbar hos Svante Båth i Knivsta.
– Jag har fyra passhästar, skor en del och sedan försöker jag hinna med att köra lopp. Jag trivs med tillvaron, men har förstås sneglat mot en karriär som egen.
Anders har gått den förberedande kursen, men har kvar själva slututbildningen på Wången för att kunna kalla sig proffstränare.
– Jag skyndar långsamt, men har väl planerat att genomföra den under nästa år.

När upptäckte du att du hade talang för det här?
– Talang? Jag vet inte. Med den släkt jag har så har jag ju varit med och analyserat travlopp så länge jag kan minnas. Jag har sett väldigt många lopp och hört diskussionerna efteråt. Jag tror att jag haft nytta där. Jag känner ju att jag utvecklats med åren, faktum är att jag började ju köra lopp ”seriöst” ganska sent, utvecklingen de senaste åren har kommit snabbt.
Är du och Ulf lika på något sätt under/efter tävlingar?
– Alltså, pappa var dålig förlorare förr, men har blivit bättre. Jag tycker själv att jag har klarat förluster på vettigt sätt tidigare. Nu försöker jag göra en analys, men släpper det när tävlingsdagen är slut. Det är bättre att vara rejält påläst före loppen än att grubbla en massa efteråt.