Fokustema
Krönika
Läs senare

Argumenten från ST:s ledning är patetiskt dåliga

Svensk Travsports motiveringar och argument för att behålla V75-starten på lördagar klockan 16:20 är patetiskt dåliga. Som väl är går denna tävlingsteknikalitet lätt att ändra, i princip med ett penndrag. Gör det. Snarast.
Av
Lars G Dahlgren

Det kom faktiskt som något av en överraskning, måndagens besked att starttiden för V75 på lördagar till klockan 16:20 behålls även nästa år. Allt talade för en återgång till någonstans 14:30-15:00, en tid som passar bättre än sen eftermiddag för alla inblandade. Spelarna, banorna, de aktiva.

Lutfi Kolgjini och Ulf Stenströmer kritiserade detta stenhårt när de intervjuades av trav365.se. Sociala mediernas travbubblor svämmade över av indignation och missnöjesyttringar.

Det finns heller inte en, säger en, endaste anledning att ha denna sena starttid.

Omsättningssiffrorna, att de skulle bli bättre än med den tidigare starttiden, har av ATG och vd:n Hasse Lord-Skarplöth aldrig på riktigt visats att de är. Bara påståtts att de är. Första gången Lord-Skarplöth skulle motivera att den senare starttiden var bättre, det var i Jägersros pressrum Derbyhelgen 2016, ett år efter att nyordningen infördes i augusti 2015. Han hade med sig ett sifferunderlag som ATG:s analysavdelning tagits fram. Samma material presenterades i banornas förtroenderåd.

Det tog mindre än tio minuter att smula sönder det när man började detaljläsa powerpointsidorna. Underlaget var bland annat inte jackpotkorrigerat och därför överhuvudtaget inte relevant och användbart.

Ungefär där någonstans slängde ATG-vd:n också in pokalåret i potten och lät alla förstå att om inte ATG fick köra på som Lord-Skarplöth tyckte och ville, då skulle det kanske inte bli något pokalårsutfall 2018 med 300 miljoner kronor mer till sporten. Så blev löftet om pokalåret plötsligt något som tog hela sporten, alla banor och aktiva, som gisslan av sportens egets spelbolags önskemål och krav.

Så där har det hållit på. INGEN har kunnat visa att 16:20 på lördagar är bättre för vare sig sport eller spel än den starttid som gällde tidigare. Snarast pekar allt på att det är sämre.

Jag nöjer mig med att som inspel rent stickprovsmässigt titta på de två senaste V75-omgångarna som jämförelse. Kalmars midsommar-V75:a och lördagens E3-finaler:

Kalmars midsommar-V75:a 2014 (starttid lopp 1 kl 12:45). Här väljs 2014 som jämförelseår eftersom det var jackpot på V75 denna tävlingsdag 2015:
Publik: 7.477
Dagsomsättning: 101.531.055 kr
V75-omsättning: 72.989.381 kr
13 lopp

Kalmars midsommar-V75:a 2019 (starttid lopp 1 kl 14:45).
Publik: 4.876
Dagsomsättning: 99.196.676 kr
V75-omsättning: 70.775.387 kr
12 lopp

E3-finalerna, Färjestad 27 juni 2015:
Publik: 5.786
Dagsomsättning: 109.625.388 kr
V75-omsättning: 75.143.886 kr
13 lopp

E3-finalerna, Eskilstuna 29 juni 2019:
Publik: 3.080
Dagsomsättning: 102.172.052 kr
V75-omsättning: 74.912.195 kr
12 lopp

Precis varenda här vald parameter är SÄMRE med starttid 16:20 än den var med den gamla starttiden. Låt vara att det inte går att jämföra omsättningssiffror rakt av; de internationella partnerskapen för ATG har förändrats sedan 2014-2015 (då det fanns ”rakebackpengar” i poolen), å andra sidan har sedan dess Tillsammans-varianten utvecklats våldsamt för den svenska delen av V75-spelet. Men att hänföra dessa två saker till vilken tid på eftermiddagen loppen startar går ju inte, de förändringarna finns där ändå.

Speciellt graverande är förstås publiksiffrorna vilka framstår som en smärre katastrof; V75 är de viktigaste tävlingsdagarna på hela året för majoriteten av banorna och inte heller totalomsättningen på ATG:s spelformer matchar siffrorna för fyra-fem år sedan.

Speciellt graverande är förstås publiksiffrorna vilka framstår som en smärre katastrof

 

Att klockan18-sändningen i TV4 är viktig för intresset för travsporten, ja det stämmer, och det är många andra travländers chefer som säkert gärna skulle offra någon liten kroppsdel för att få ha ett sådant bra fönster mot allmänheten som klockan 18:00-19:00 på lördagar i en av de största tv-kanalerna.

Men Hasse Lord-Skarplöth och svensk travsports ordförande Marjaana Alaviuhkola, som här tyvärr lyssnat alldeles för mycket på en spelbolagschef och alldeles för lite på de hon företräder, banorna och sportens aktiva, gör ett direkt och stort tankefel då de (och även Svensk Travsports sportchef Petter Johansson här) i detta hävdar att de två sista V75-loppen behöver vara direktsända.

stort tankefel då de i detta hävdar att de två sista V75-loppen behöver vara direktsända

Det finns ett väldigt enkelt och bra sätt att mäta detta. Dagens Dubbel-omsättningen. Vi tar samma tävlingsdagar som används ovan som exempel:

Kalmars midsommar-V75:a 2014: 8.826.165 kr
Kalmars midsommar-V75:a 2019: 8.623.281 kr

E3-finalerna Färjestad 2015: 10.917.510 kr
E3-finalerna Eskilstuna 2019: 9.061.387 kr

Sifforna behöver väl knappast ens kommenteras – med mer än att det som påstås från Hästsportens Hus om ”de direktsända loppens betydelse i 18-sändningen” inte stämmer.

Det spelar inte den minsta roll för de som använder klockan 18-sändningen i TV4 för att följa hur det gått i V75-loppen om de är direktsända eller visas i efterhand. De fem första loppen efterhandssänds ju redan nu i 18-sändningen. Det handlar faktiskt bara om en sak: paketering, innehåll, att ändra till att göra en bra journalistisk produkt, en sammanfattning av omgången, med höga tittarsiffror, utifrån förutsättningen efterhandssändning av alla loppen istället för fem i efterhand och två i direktsändning. Att denna tv-innehållstekniska detalj får styra hur hela tävlingsdagen är upplagd är obegripligt, när det nu inte ens går att visa på några konkreta positiva effekter av upplägget för vare sig sport, spel, eller banornas arrangemang.

Och…det går ju faktiskt ibland alldeles utmärkt att köra V75 med annan starttid än 16:20. Elitloppslördagen är ett exempel. Bodens midnattstrav ett annat.

En annan liten återblick över hur det gick till när sen starttid infördes: Det var då en ren tävlingsteknisk sak som beslutades på kanslinivån. Det skrevs därför en motion till ST:s fullmäktige (med Jägersro som drivande) som flera banor skrev under, där det ifrågasattes hur ett sådant genomgripande beslut för de viktigaste tävlingsdagarna kunde tas ”över huvudet” på de banor som ändringen i högsta grad var viktig för. ST:s dåvarande ordförande Hans Ljungkvist svarade att detta var ren tävlingsteknik fråga och sådant hanteras inte på den (strategiska) styrelsenivån utan på (den operativa) tjänstemannanivån.

Nu 2019, är det dock tydligen en fråga av helt annan dignitet eftersom ST:s styrelse står som avsändare till behållandet av 16:20-tiden.

Det tråkiga är att denna detaljfråga tar enormt fokus och kraft i debatten när nästa års tävlingsprogram diskuteras. Där är huvudfrågan vad banorna ska göra, och kan göra, för att vända den negativa utvecklingen av alla sportsliga nyckeltal, för aktiva och hästar. Där är 16:20-frågan en detalj som är lätt att ompröva och ändra, stuva undan i historieböckerna.

16:20 för V75 på lördagar är skit. Men består. Saxade V86:or på onsdagarna är också skit, för de inblandade storbanorna. Men består, åtminstone ett år till.

Ännu ett förlorat år, med fortsatt sjunkande nyckeltal för alla väsentliga sportsliga parametrar och för banorna är därmed att vänta. Pratet om att 2020 göra om tävlingskalendern utifrån ett ”vitt papper”, då sportsliga (mjuka) värden skulle kunna få ta mer plats var bara ett tomt löfte. Det vita papperet var i själva verket ett kalkerpapper.

Jag avslutar med att saxa ur det offentliggjorda protokollet från banornas förtroenderåd i mars i år, punkten 11, utredningar inför 2020, tävlingskalender:

”Förtroenderådet diskuterade frågan och gav följande inspel till Sportkontoret för kommande planeringsarbete, där grundprinciperna ska beslutas före midsommar:
Regionalt perspektiv är viktigt.
Anpassa antalet lopp till antalet hästar.
XPress-modellen innebär att storbanorna tävlar mot varandra. Så kan vi inte ha det. Det krävs en stor utredning som verkligen går på djupet.
Utred möjligheten att en bana arrangerar Xpress.
Gå tillbaka till tidigare starttid på lördagar, situationen är ohållbar.
Utred 16:20 som starttid för STL/V75 på lördagar grundligt.
Se över och aktivera utredningen Banornas uppdrag.
Idén med fyra navbanor (S, Å, J, B) som sattes utanför fördelningsmodellen och flera tilldelades fler dagar. Hur är utfallet? Kan dagar flyttas tillbaka till de banor som blivit av med dagar?
Ett grönt perspektiv är viktigt. Hästarna transporteras för mycket idag.
Mer flexibilitet kring hur en tävlingsdag kan se ut.
Tävlingsprogrammet ska utgå från Pegasus.
Hänsyn ska tas till lopp med nationellt intresse.”

Halvfetningarna i texten ovan är mina. Jag har gjort dem för att markera vad som sades gällande de delar som nu beslutats. Det är bara att konstatera att Svensk Travsports ledning struntar i vad förtroenderådets ledamöter säger och tycker. Eller kanske snarare, det är ändå inte Svensk Travsports ledning och styrelse som egentligen bestämmer hur saker och ting ska vara i travsporten. Utan ATG och de krav och specifikationer som ställs därifrån och av hur Kanal75 vill  att travsport visas i media.

Lars G Dahlgren på twitter:

Stallkamraten, den heta segerkandidaten Face Time Bourbon, laddar mer i lugn och ro. pic.twitter.com/PQTGzTdFrg
@larsgdahlgren - 26 jan
Även om Bold Eagle inte är favorit när han startar i sitt femte Prix d’Amerique är det folksamling vid hans box. Ha… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 26 jan
Jag gillar inte detta nya i travprogrammen att det inte längre framgår vilka som har proffslicens och vilka som int… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 17 jan
Nog för att det är bra att gamla hjältar - i detta fall Zoogin - uppmärksammas med egna lopp, men detta ser ju fakt… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 2 jan
Greenshoe infriade favoritskapet i Kentucky Futurity, enkelt, på 1.09,1. pic.twitter.com/k0csUCIROl
@larsgdahlgren - 6 okt 2019
Fokustema
Krönika
Exklusivt för dig som prenumerant
Läs senare

Styrelse-schism tvingar fram sänkta prispengar?

Trav- och galoppsporten kan vara på väg mot ytterligare ett sparpaket, utöver de 80-100 miljoner kronor som dragits in jämfört med 2019. Sportens ekonomi gällande medel till banor och prispengar kan till och med kastas tillbaka till den nivå som gällde före pokalårets utfall 2018. Orsaken är oenighet mellan statens och sportens styrelseledamöter om hur ATG:s överskott från 2019 ska utdelas.
Av
Lars G Dahlgren
En talande bild för ATG:s 2019: En fotbollsspelare i strålkastarljuset i förgrunden och en häst som försöker hitta ut ur mörkret i bakgrunden. (Faksimil ur ATG:s ekonomiska rapport för 2019).
En talande bild för ATG:s 2019: En fotbollsspelare i strålkastarljuset i förgrunden och en häst som försöker hitta ut ur mörkret i bakgrunden. (Faksimil ur ATG:s ekonomiska rapport för 2019).

Sulkysport har källor som säger att orsaken till att balansräkningen saknades i ATG:s ekonomiska rapport för 2019 förra veckan (vilket går att läsa om här, här och här) är en djup spricka inom ATG:s styrelse mellan statens och sportens ledamöter om ATG:s resultat 2019 ska utdelas till Svensk Travsport och Svensk Galopp som koncernbidrag eller som aktieutdelning. Det handlar om storleksordningen 1,5 miljarder kronor som grovt uttryckt kan sägas finnas tillgängligt som möjligt att pytsa vidare till ST och SG.

På ägarsidan ST och SG finns i det ekonomiska systemet just nu ett lån från ATG på cirka 1,6 miljarder kronor. Det är pengar som sporten har fått låna för sin drift av banorna och till prispengar. Det är en teknikalitet som följt av den från 2019 nya spelregleringen. Samtidigt har ATG ”samlat resultat” vilket i klassisk aktiebolagsstil det ska beslutas om när ”verksamhetsåret stängs”.

Meningen är att när ATG:s bokslut fastställs och resultatdispositionen då samtidigt beslutas av ATG:s bolagsstämma – som endast är en formell historia med varsin representant för ST och SG – ska lån och utdelning till ägarna innebära en nollställning; lånet kvittas mot ATG:s resultat. Ja, i den bästa av världar kanske det till och med sedan skulle bli lite över, möjligt för ATG att fondera för framtiden.

Men nu förhåller det sig alltså tvärtom. De 1,6 miljarder kronor som sporten har lånat av ATG kommer inte att kunna nollställas med ATG:s resultat 2019. Vad differensen i slutändan blir är förstås av väldigt stor betydelse. Det är den saken som enligt Sulkysports källor verkar vara på väg att kunna orsaka den kanske största meningsskiljaktighet som funnits i ATG:s styrelse sedan bolaget skapades för 46 år sedan.

 

Om överföringen av ATG:s resultat till ägarna görs som koncernbidrag blir det ingen skatt på de pengarna. Det var för att skattelagstiftningsmässigt möjliggöra detta som ST förra året köpte en liten slatt av SG:s aktieinnehav i ATG så att ST kom över 90 procent i ägarandel i ATG.

Men om resultatet istället ska överföras som aktieutdelning blir det 21,4 procent i bolagsskatt! Då hamnar skatten på 320 miljoner kronor om det resultat som ska överföras är 1,5 miljarder. Kvar blir knappt 1,2 miljarder. Fjärran från de 1,6 miljarder ST och SG har lånat av ATG under 2019.

Sulkysports källor säger att det går en djup skiljelinje här mellan sportens och statens ledamöter i ATG:s styrelse. Att sportens representanter förespråkar koncernbidragsalternativet är av rent ekonomiska orsaker givet – även om man då samtidigt får krypa till korset och erkänna att allt ST och SG sagt och skrivit om att ST och SG skulle separeras från ATG i själva verket var tomt prat, för då är man ju fortfarande koncern och inte alls skilda åt när det kommer till väsentligheter.

Statens ledamöter ser saken – föga förvånande egentligen och möjligen sekonderat av finansdepartementet som varje gång det blir ”skarpt läge” avslöjas med att mest se ATG som en bra mjölkko vad gäller spelskatteintäkter – mer ideologiskt och anser att ATG:s överskott ska fördelas som aktieutdelning. Vilket man ska ha full respekt för, eftersom den där aktieaffären mellan ST och SG om ägandet i ATG lätt kan ses som en oblyg och kanske till och med moraliskt diskutabel skatteplaneringsvariant.

Oklart är då fortfarande var den viktiga schackpjäsen Skatteverket står i denna fråga.

 

Sulkysport har bett ATG:s ordförande Bo Netz kommentera de uppgifter Sulkysport har om sprickan i ATG:s styrelse utifrån nedanstående frågor:

  • Har du några kommentarer runt detta?
  • Har Skatteverket lämnat några besked om hur det kommer att se på saken om ni ”provar” med att utdela ATG:s överskott till ägarna ST och SG som koncernbidrag?
  • Vad ser du för ekonomiska konsekvenser för hästsporten de närmaste åren om ni bestämmer er för aktieutdelning som utdelningsmetod?
  • Kan det bli aktuellt med att ha ett förslag till resultatdisposition där halva styrelsen (sportens ledamöter) i så fall reserverar sig mot förslaget aktieutdelning? Hur hanterar man som ordförande en sådan sak – går det ärligt talat ens att sitta kvar som ordförande om man har halva styrelsen uttalat emot sig i en så oerhört viktig fråga?

Bo Netz svarar kortfattat så här:

”Som du är inne på så har beslut om vinstdisposition inte fattats ännu utan kommer fattas på kommande styrelsemöte i ATG den 17/3. Innan dess vill jag inte närmare kommentera frågan, men beslut fattas förstås baserat på ett gediget underlag och vanligtvis i enighet.”

kommer fattas på kommande styrelsemöte i ATG den 17/3

Nu ger vi oss in på området spekulationer.

Det som kan hända om styrelsens majoritetsförslag till resultatdisposition, och mot vilket sportens ledamöter reserverar sig, blir aktieutdelning, är att bolagsstämman (ST och SG) underkänner denna. Ett sådant scenario torde innebära att förtroendet för ATG:s styrelse, i vart fall dess statliga ledamöter, i praktiken är förbrukat från ägarnas ST och SG sida.

Vad som kan våga förutspås är att om överföringen är närmare 1,2 än 1,5 miljarder, oavsett hur det tekniskt görs, är sannolikheten stor att det behövs ytterligare besparingsåtgärder i sporten – läs sänkta prispengar en gång till utöver de inför i år redan beslutade 50 miljonerna i travet – och mindre pengar för banorna att röra sig med. Vid 1,2 miljarder är sportens ekonomi nog tillbaka där den var 2016-17…före pokalåret 2018.

Vad konsekvenserna sedan skulle bli av det…ja, så långt drar vi inte spekulationerna denna gång. Vi emotser till att börja med med stor spänning hur förslaget till resultatdisposition av ATG:s tillgängliga ungefär 1,5 miljarder blir vid mötet den 17 mars, och hur den balansräkning som då styrelsen föreslår att bolagsstämman ska fastställa, ser ut.

 

Lars G Dahlgren på twitter:

Stallkamraten, den heta segerkandidaten Face Time Bourbon, laddar mer i lugn och ro. pic.twitter.com/PQTGzTdFrg
@larsgdahlgren - 26 jan
Även om Bold Eagle inte är favorit när han startar i sitt femte Prix d’Amerique är det folksamling vid hans box. Ha… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 26 jan
Jag gillar inte detta nya i travprogrammen att det inte längre framgår vilka som har proffslicens och vilka som int… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 17 jan
Nog för att det är bra att gamla hjältar - i detta fall Zoogin - uppmärksammas med egna lopp, men detta ser ju fakt… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 2 jan
Greenshoe infriade favoritskapet i Kentucky Futurity, enkelt, på 1.09,1. pic.twitter.com/k0csUCIROl
@larsgdahlgren - 6 okt 2019
Fokustema
Krönika
Exklusivt för dig som prenumerant
Läs senare

Nej ATG, det gick inte så bra som ni påstår

Gjorde ATG ett bra eller dåligt 2019? Svaret är att det – i det närmaste – var fantastiskt när ATG:s ledning får berätta om det. Mitt utifrån-perspektiv-svar är: nej det gick inte speciellt bra.
Av
Lars G Dahlgren

Lovorden i ATG:s årsrapport. som publicerades idag fredag, är som vanligt stora. Rubriken för vd:n Hasse Lord Skarplöths kommentar till den är: ”En vinnare på spelmarknaden – högsta nettointäkten någonsin i ATG:s historia”.

Detta basuneras alltså ut från sportens spelbolag två månader efter att travsporten tagit ett sparpaket på 80 miljoner kronor i år varav 50 miljoner kronor gäller prispengar och uppfödarmedel, och galoppen också gjort reduceringar i medlen till hästägare samtidigt som man även slagit totalt investeringsstopp. Även i travsporten underkastas nu i högsta grad behövliga investeringar i anläggningarna – travbanorna – en strikt prioriteringslista.

För att det inte finns pengar. För att ATG inte klarar att leverera tillräckligt stort överskott från spelet att räcka för att behålla sportens prispengar och banornas kostnader på den nivå som etablerades med det beramade pokalåret 2018. Ett pokalår som aldrig fullfinansierades och där man heller inte kom ifatt 2019.

Att ATG trots den högsta nettointäkten i bolagets historia inte bär sportens nuvarande kostnadsnivåer för att driva banor och betala ut prispengar till hästägarna har dessutom ytterligare en riktigt tung blyklump i vågskålen ”det går inte (tillräckligt) bra”: ATG:s skatt till staten minskade 2019 med 571 miljoner kronor. Från 1.466 miljoner 2018 till 895 miljoner förra året. Det är skattesänkningen från 35 till 18 procent på totonettot som ger den förbättrade kassan, resultatet, för ATG.

ATG:s skatt till staten minskade 2019 med 571 miljoner kronor

Men TROTS skattesänkningen på 571 miljoner kronor och TROTS ”högsta nettointäkten någonsin” har alltså ATG:s ägare trav- och galoppsporterna tvingats till ekonomiska nerdragningar i sina egna organisationer och verksamheter för att den i stort sett enda penningleverantör man har, ATG, har höga kostnader i förhållande till intäkterna. Och sporten får dessutom, som ATG:s ekonomichef Lotta Nilsson-Viitala säger, en skuld kvar att betala tillbaka till ATG eftersom travet och galoppen under 2019 till ungefär tre fjärdedelar kört sin drift på lån från ATG – något ATG:s resultat nu när året är slut och summerat inte räcker till för att kvitta och nollställa.

Nu finns därför både lån att betala tillbaka och tunga poster i balansräkningen att resultatföra medelst avskrivningar de närnaste åren. Hur stora får vi vänta någon månad till eller två innan det blir allmänt känt, när ATG:s årsredovisning kommer, för i den finansiella rapport som publicerades idag hade man, jämfört med samma rapporter tidigare år, tagit bort sidorna som beskrev balansräkning och kassaflöde.

”ATG:s styrelse är inte klar med förslaget till resultatdisposition” är förklaringen. Nej, just den biten är väl till detta bokslut en rätt så halvhet potatis kan man tänka sig. Nu finns ju til skillnad från de år när ATG gått bra i meningen att det blivit ett överskott kvar att fördela när alla kostnader är tagna inget sådant överskott att fördela och fondera. Utan istället ett uppbyggt underskott, eftersom kostnader och investeringar inte vägs upp av intäkterna, att försöka mildra skadeverkningarna av.

 

IInvesteringarna runt övergången till licensmarknaden och i de nya affärsområdena sport och casino har varit stora. Den fastanställda personalstyrkan har ökat med 80 personer på ett år till en bit över 400 och avskrivningarna, alltså att man resultatför gjorda investeringar över flera år, ökade från 122 miljoner 2018 till 195 miljoner 2019.

Då ska man också komma ihåg att även 2019 ökade avskrivningarna kraftigt jämfört med åren innan, 73 miljoner 2017 och 89 miljoner 2018.

Verkställande direktören Hasse Lord Skarplöth konstaterar i den ekonomiska rapporten att ”från 2015 till 2019 har nettospelsintäkten ökat med 615 miljoner kronor”. Det låter ju väldigt bra…men dessa 615 miljoner i intäktsökning (intäkterna beskattades alltså åren 2015-20188 med 35 procent och 2019 med 18 procent) har under samma tidpseriod åtföljts av investeringar som 2019 skrevs av med takten nära 200 miljoner kronor och ökad anställd personalstyrka från 281 år 2015 till nuvarande 433. År 2015 var ATG;s personalkostnader 242 miljoner kronor. 2019 uppgick samma rad i resultaträkningen till 425 miljoner.

Lars G Dahlgren på twitter:

Stallkamraten, den heta segerkandidaten Face Time Bourbon, laddar mer i lugn och ro. pic.twitter.com/PQTGzTdFrg
@larsgdahlgren - 26 jan
Även om Bold Eagle inte är favorit när han startar i sitt femte Prix d’Amerique är det folksamling vid hans box. Ha… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 26 jan
Jag gillar inte detta nya i travprogrammen att det inte längre framgår vilka som har proffslicens och vilka som int… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 17 jan
Nog för att det är bra att gamla hjältar - i detta fall Zoogin - uppmärksammas med egna lopp, men detta ser ju fakt… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 2 jan
Greenshoe infriade favoritskapet i Kentucky Futurity, enkelt, på 1.09,1. pic.twitter.com/k0csUCIROl
@larsgdahlgren - 6 okt 2019
Fokustema
Krönika
Exklusivt för dig som prenumerant
Läs senare

”Tror hon vinner alla de stora årgångsloppen”

Campo Bahias lillasyster American Hill håller på att kliva rakt in i årgångstoppen bland de fyraåriga stona. Det vågar man påstå efter hennes totala utklassningsseger i det ena Diamantstoförsöket på Mantorp.
Av
Lars G Dahlgren

– Jag tror hon vinner alla de stora årgångsloppen denna säsong, konstaterade Marc Ellias lugnt efter att dottern till Muscle Hill och Americandream A.T., avslappnat, i glänsande stil och lekande lätt avverkat de 2.140 meterna på 1.14.2. Medtävlarna hade fått nog och var avhängda redan på sista bortre långsidan.

Fakta

American Hill

sto fyra år e. Muscle Hill – Americandream A.T. e. Extreme Dream
7 st: 3–1–0
Rekord: 1.14,2m* – 1.14,2am*
Insprunget: 212.000 kr
Uppfödare och ägare: Conrad Lugauer, med flera
Tränare: Conrad Lugauer, Jägersro
Körsven: Marc Elias, Jägersro
Skötare: Anny Schildt

Expandera

– Hon tyckte 1.14-tempo var lagom idag. Precis som Campo Bahia kommer hon många meter på att ta få steg, sade Elias.

Planen är ett lopp i månaden fram till kvalen i Drottning Silvias Pokal i april. Det lär betyda att hon endast gör en start till innan dess, Diamantstofinalen på Solvalla i månadsskiftet mars-april.

Efter att ha inlett galopplystet som treåring har alla bitar fallit på plats för American Hill. Hon har nu tre raka utklassningssegrar i år, förvisso i betydligt enklare omgivning än vad det kommer att handla om när det drar ihop sig till Drottning Silvias Pokal, Stochampionatet, Derbystoet och Breeders Crown, vilka måste vara de självklara målen matchningsmässigt för Conrad Lugauer-tränade American Hill. Men leker man sig ensam och utan sparring två varv runt banan på 1.14 med voltstart i februari, i karriärens sjunde start, går det lätt att börja räkna av sekunder på kilometertidskalan med mer rutin, börja dra växlar och sommarförhållanden.

– Precis som Campo Bahia är American. Hill ett riktigt proffs. Idag var hon avslappnad och fin och att det blev omstart var alls inget negativt för henne, hon var snarast bättre i den andra starten, konstaterade Marc Elias.

Tre andra höjdare i V75-omgången

 

1Princess S.W. (e. Chocolatier – Appia) har härligt stuk på sin resultatrad; tio segrar på 16 starter. Fyra av dem är tagna i rikstotosammanhang och nu anförde hon för Peter Untersteiner ett Diamantstoförsök hela vägen på 1.14,4a/2.140. I sista kurvan såg det nästan ut som att Princess S.W. ville krypa ur selen av pigghet…

***

2 Det blev lite överpace i klass I-försöket över sprinterdistans och det profiterade Mellby Guard (e. Going Kronos – Juicy Face) på. Denne hade in på upploppet en bit fram till Gambit Brodde (e. Infinitif) som kopplade greppet, men Peter Untersteiner kunde konstatera att Mellby Guards vassa avslutning fångade in Gambit Brodde kort före mållinjen, på dagssnabbaste 1.12,4/1.640.

– Det är en brottningsmatch med Mellby Guard innan loppen för kusken, men i själva loppet är det sedan inga problem, konstaterade Untersteiner.

***

 

3 Winner Bac (e. Love You – Winnie Turf) såg ut att ha en närmast hopplös uppgift på sista bortre långsidan där han satt i kön. Det var bara för att Markus B Svedberg att välja fjärdespår för att ta sig framåt. Där fick Winner Bac det att bita väldigt bra och Markus satt faktiskt mest och åkte över upploppet när Winner Bac klev fram till seger på 1.15,/2.160.

Välja fjärdespåret förresten, Svedberg hade en liten annan syn på saken än att han valde mitten av banan:

– Vi satt med i tredjespår, men så var det en annan kusk som tyckte vi skulle vara ute i fjärde. Nu i efterhand är jag tacksam för det. När jag ryckte tussarna bet Winner Bac tag i grejorna och hade fått kontakt med ledaren ut ur slutkurvan och då kändes det som att vi skulle kunna vinna, sade Markus B Svedberg.

Fakta

Spelfakta

Rätt V75-rad:
11–7–2–6–4–8–2
Utdelning:
Sju rätt: 59.437 kr
Sex rätt: 456 kr
Fem rätt: 39 kr
Omsättning: 81.198.645 kr

Expandera

Lars G Dahlgren på twitter:

Stallkamraten, den heta segerkandidaten Face Time Bourbon, laddar mer i lugn och ro. pic.twitter.com/PQTGzTdFrg
@larsgdahlgren - 26 jan
Även om Bold Eagle inte är favorit när han startar i sitt femte Prix d’Amerique är det folksamling vid hans box. Ha… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 26 jan
Jag gillar inte detta nya i travprogrammen att det inte längre framgår vilka som har proffslicens och vilka som int… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 17 jan
Nog för att det är bra att gamla hjältar - i detta fall Zoogin - uppmärksammas med egna lopp, men detta ser ju fakt… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 2 jan
Greenshoe infriade favoritskapet i Kentucky Futurity, enkelt, på 1.09,1. pic.twitter.com/k0csUCIROl
@larsgdahlgren - 6 okt 2019