Fokustema
Krönika
Exklusivt för dig som prenumerant
Läs senare

Det börjar lukta att sparpaket behövs i ATG

Det börjar lukta sparpaket inför 2020 gällande ATG:s verksamhet och ekonomi.
Av
Lars G Dahlgren
ATG:s halvårsbokslut visade tillväxt under andra kvartalet, men kostnaderna äter upp intäkterna så ATG har Tagit banklån på 300 miljoner kronor till i sommar. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
ATG:s halvårsbokslut visade tillväxt under andra kvartalet, men kostnaderna äter upp intäkterna så ATG har Tagit banklån på 300 miljoner kronor till i sommar. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

ATG:s halvårsbokslut kom igår (måndag). Det tar sin lilla tid att tillgodogöra sig och smälta innehållet när, som nu är fallet, mycket i spelomregleringens spår är omgjort jämfört med tidigare år. Det väsentligaste att dra ut är att ATG trots att man årets första sex månader haft lika stora nettointäkter på spelet som förra året, trots att man på dessa intäkter, 2,1 miljarder kronor, till Skatteverket redovisat in drygt hälften så mycket skatt som 2018, 416 miljoner istället för 750, och trots att utbetalningarna till ägarna Svensk Travsport och Svensk Galopp för driften av banorna, administration och prispengar, i stort sett är desamma (fast med annat redovisningsmässigt upplägg), hade i praktiken ATG vid halvårsskiftet noll i kassan.

hade i praktiken ATG vid halvårsskiftet noll i kassan

Detta finns uppdagat på sidan elva i delårsrapporten. Likvida medel vid periodens slut: 331 miljoner kronor. Varav 322 miljoner är klientmedel – alltså ATG-kontoinnehavarnas pengar. Dem får ATG enligt ett eget klokt beslut inte röra, systemet ska kunna tåla att alla spelare tömmer sina ATG-konton samtidigt. Så allt ATG i själva verket hade tillgängligt på sina konton den 30 juni var nio miljoner kronor. Vilket i sammanhanget är att likna vid en frimärkskassa.

Till bilden hör då dessutom vad som står på sidan ett under rubriken ”viktiga händelser efter perioden”: ”ATG har beviljats ett nytt lån med en kreditram om 300 miljoner kronor”. Detta lån togs enligt ekonomichefen Lotta Nilsson Viitala upp efter halvårsskiftet,lär alltså ha kommit till praktisk användning först under det nu pågående kvartalet för att klara alla fakturor och utbetalningar, och dyker upp i nsta kvartalsredovisning. Är det nya lånet då fullt utnyttjat kommer ATG att ha skulder till kreditinstitut på över en miljard.

I en kommentar i Sulkysport gällande första kvartalet 2019 (tidningen den 2 maj) sade Lotta Nllsson Viitala: ”Vi tjänar inte tillräckligt utan behöver få ett ännu starkare kassaflöde”.

ATG har gått lite bättre under andra kvartalet än de första tre månaderna, och visst, ATG tycks också ha haft starkare utveckling andra kvartalet än den svenska spelmarknaden i stort, men knuten är ju att det räcker ändå inte till för att fylla på kassakistan. Kostnaderna för att dra in dessa pengar äter upp intäkterna. Istället fick man alltså gå till banken och låna ännu mer pengar, att addera till det man tvingades låna under 2018 för att finansiera alt i samband med omställningen till ny spelmarknad.

Antalet anställda på ATG var vid halvårsskiftet uppe i 443, en kraftig ökning sedan 2017 (313) och 2018 (350). 2014 var antalet anställda 272. Samtidigt lär antalet årsarbeten, inkluderat alla köpta konsulttimmar, under 2018 ha uppgått till hisnande 650!

antalet årsarbeten, inkluderat alla köpta konsulttimmar, under 2018 ha uppgått till hisnande 650!

Tacka sjutton för att intäkterna från spelet har svårt att hänga med utgifterna med en sådan våldsam utbyggnad av företagets kostnader. Det är därför inte konstigt att ATG på några år gått från att vara i praktiken nollupplånat till att vid halvårsskiftet (innan det nya 300-miljonerslånet togs) redovisa 774 miljoner kronor i skuld till kreditinstitut.

Det börjar banne mig lukta sparpaket och nerdragningar inför 2020. För lånen måste ju betalas tillbaka (på tre år, enligt Lotta Nilsson Viitala) och investeringar resultatföras. Och ATG:s nuvarande intäktsnivå räcker helt klart inte till för att täcka allt som nu kostar pengar.

Här finns länk till halvårsrapporten i sin helhet.

 

 

Svag tillväxt ses som bra

Spelet på hästar ner tio procent

Lars G Dahlgren på twitter:

Apropå V75-lördagarnas upplägg: Årjäng 2014 (lopp 1 kl 12:45), publik: 14.106. 2019 (lopp 1 kl 14:45), publik 10.198. Gör om, gör rätt.
@larsgdahlgren - 13 jul
Årjäng fredag, paneldiskussion. Kan åhörarna komma med bra input, på podiet sitter ju bara de som (ännu) inte lycka… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 10 jul
Greta van Fleet med mera, topphelg i 08-området väntar. pic.twitter.com/1nyqabbBzI
@larsgdahlgren - 28 jun
Om man redan nu får önska en spännande häst i Olympiatravet så blir det nog Cleangame.
@larsgdahlgren - 26 jan
Världsrekord sattes igår; superbana idag också och topphästar tävlar. Blir en treåring världens snabbaste (1.07,6)… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 7 okt 2018
Fokustema
Krönika
Läs senare

ST:s vita papper framstår som ett skämt

MALMÖ. Att ta ansvar för hästsporten i framtiden. Det var en av de saker ATG:s förre ordförande Mats Denninger tryckte på när han presenterade en utredning om sportens framtida organisation för banornas förtroenderåd i Malmö i samband med Derbyt på Jägersro. Det var ord som borde fått förtroenderådets representanter att huka sig i stolsraderna. Just nu är svensk travsport nämligen långt ifrån framtidsinriktad.
Av
Lars G Dahlgren

Det finns uppenbara brister i ansvarstagandet eftersom viljan är minimal att förändra vad som lett till att intresset för travsport är tydligt vikande. Detta både vad gäller att ”konsumera den” som publik och spelare och ”producera den” som uppfödare, hästägare och innehavare av tävlingslicens.

En central fråga där är att travbanorna ensidigt bundit upp sig med att ha ATG som den totalt dominerande källan för att skapa intäkter. Banorna har alltså bestämt sig för att leva på vad ATG gör med lågt intresse av att vilja komplettera detta med vad de kan skapa, eller bidra med, själva.

Det är en stor övergripande strategifråga. En mindre av operativ art är den om tävlingsprogrammets volym. Där är man riktigt ute och snedseglar.

Det har fattats beslut om att i praktiken ha oförändrad tävlingsvolym 2020. 875 tävlingsdagar och 8.200 lopp. Det är väldigt likt den tävlingsvolym som gällt sedan 2014 gällande antalet tävlingstillfällen och antalet lopp minskas endast med drygt 200 jämfört med innevarande och föregående år.

Detta bevisar att det förra året stolt proklamerade ”vita papperet”, med tanken att hela tävlingssystemet skulle omarbetas förutsättningslöst, allt mer framstår som ett stort skämt. Bakom att minska tävlingsvolymen med endast 200 lopp och inte röra antalet tävlingstillfällen finns ett protektionistiskt egoistiskt tänkande från varje enskild bana.

Sanningen är att antalet hästar som föds och tränas, och antalet aktiva, stadigt minskat varje år och kommer att göra så åtminstone fram till 2021. Det är lätt att räkna på utifrån hur många hästar som fötts i Sverige de senaste åren. Som ett växande problem för travsporten (och ATG!) framstår att allt fler lopp ekar ihåliga med endast sex-sju startande hästar, att loppen dessutom blir mer ojämna. Detta är förödande för intresset för sporten och loppen både ur publik- och spelperspektiv.

Som ett växande problem för travsporten (och ATG!) framstår att allt fler lopp ekar ihåliga

Nu när dessutom ATG:s spel på hästar minskat med hisnande tio procent senaste året borde fokus läggas på att försöka ÖKA den för spelarna viktiga svårighetsgraden (och slumpfaktorn) i loppen istället för att fortsätta tugga på i en riktning som alla kan se, mot allt färre hästar i allt fler lopp, vilket oundvikligen leder till nedgång på alla sätt.

Men ingen vill naturligtvis förändra något när förändring skulle innebära minskning för några. Tänk om det drabbar just min bana?! Alltså tar INGEN, vare sig banorna eller deras beslutade organ ST:s styrelse, framtidsansvar när man vägrar göra något substantiellt av det ”vita papperet” som lanserades för ett och ett halvt år sedan.

Att köra färre lopp och då som konsekvens bygga en annan fördelningsnyckel för prispengarna framstår som en nödvändighet utifrån perspektivet ansvarstagande för framtiden. Men banorna och ST vägrar alltså att göra något i den vägen mer än marginella justeringar.

En sak som plötsligt visade sig vara en väldigt het potatis för banorna var det samarbetsavtal med dansk travsport som tecknades förra året och som syftar till att få fyr under pannorna i den allvarligt marginaliserade danska trav- och galoppsporten. Att lyckas med det skulle vara till nytta för hela den nordiska travsporten.

Samarbetet innehåller bland annat att ST under några år sammanlagt investerar runt 75 miljoner kronor i Danmark, med målet att den danska travsporten (banorna) ska ”gifta sig” med den svenska, alltså inlemmas som en del av den svenska med ”storbanenivå”. Ingår gör också att ATG med sina ekonomiska och personella muskler genom förvärvet av det danska spelbolaget Ecosys skulle få danska spelare att bli intresserade av trav (igen).

Redan när avtalet kungjordes kunde man lätt ana att det här skulle kunna bli en sak som slutade med att så att säga Hagmyren och Solänget ställdes mot Billund och Ålborg. Redan efter ett år är man där.

ATG:s ekonomiska utveckling – spelbolaget har avsevärt högre kostnader just nu än intäkterna kan bära, vilket man kan analysera fram av den svåröverskådliga halvårsrapport som kom förra veckan – gjorde att ST:s ordförande Marjaana Alaviuhkola fick förklara att det nu är ett avsevärt svårare läge än för ett år sedan (underförstått att det rimligen måste få konsekvenser någonstans) kom frågan helt naturligt upp: Bör vi fokusera resurserna på Sverige och avsluta det danska samarbetet?

Svaret blev en riktigt negativ överraskning för församlingen: Det är så dyrt att avveckla samarbetet att det inte är ett alternativ. Något ST:s styrelse inte talat om när det hela presenterades för, och godkändes av, förtroenderådet förra året.

Det är så dyrt att avveckla samarbetet att det inte är ett alternativ

Marjaana Alaviuhkola erkänner rakt av att det blev en felhantering där och genom att göra det kanske hon räddar sin fortsatta existens (tillsammans med ledamöterna Mats Norberg och Lina Bertilsson som också satt i styrelsen då) i ST:s styrelse. Att de banrepresentanter i förtroenderådet som gav klartecken för att skriva avtalet med Danmark inte hade kännedom om alla dess väsentliga beståndsdelar är snällt sagt anmärkningsvärt, för att inte säga oprofessionellt, av den styrelse som då hade Hans Ljungkvist som ordförande.

PS: Det blir givetvis ingen tidigareläggning av starttiden för V75 på lördagar nästa år, trots att en förkrossande majoritet av de aktiva och hästägarna uttalat sig vilja ha en sådan förändring. ST:s styrelses (och ATG:s) skrämseltaktik att blanda ihop äpplen och päron genom att påstå att tv-tiden 18:00-19:00 i TV4 var i potten, och riskerade att förloras, lyckades. Den nytillträdde styrelseledamoten i ST Remy Nilson (ATG:s tidigare verkställande direktör) hade i en insändare i Travronden deklarerat att det var chanslöst att försöka ändra på när loppen på lördagar körs, så frågan var egentligen död och begraven redan före förtroenderådets möte i Malmö.

Fotnot: Läs mer om den plötsligt upptäckta problematiken runt avtalet med det danska travförbundet i den utgåva av Sulkysport som utkommer nästa vecka.

Lars G Dahlgren på twitter:

Apropå V75-lördagarnas upplägg: Årjäng 2014 (lopp 1 kl 12:45), publik: 14.106. 2019 (lopp 1 kl 14:45), publik 10.198. Gör om, gör rätt.
@larsgdahlgren - 13 jul
Årjäng fredag, paneldiskussion. Kan åhörarna komma med bra input, på podiet sitter ju bara de som (ännu) inte lycka… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 10 jul
Greta van Fleet med mera, topphelg i 08-området väntar. pic.twitter.com/1nyqabbBzI
@larsgdahlgren - 28 jun
Om man redan nu får önska en spännande häst i Olympiatravet så blir det nog Cleangame.
@larsgdahlgren - 26 jan
Världsrekord sattes igår; superbana idag också och topphästar tävlar. Blir en treåring världens snabbaste (1.07,6)… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 7 okt 2018
Fokustema
Krönika
Läs senare

Svaren på frågorna om lördagarna finns redan

Var fjärde banbesökare på V75-dagarna har tappats sedan starttiden för tävlingarna sköts fram två timmar i augusti 2015. Om detta handlar ledaren i dagens utgåva av Sulkysport. Det bekräftar faktiskt bara vad som togs fram precis ett år efter att nyordningen infördes.
Av
Lars G Dahlgren

I augusti 2016, medan jag fortfarande jobbade på Travronden, gjordes en stor genomgång av ”effekterna av 16:20”. Den hade sin utgångspunkt i något som hette Travronden Opinion, en internetpanel som i den undersökning som gjordes gällande V75-lördagarna i augusti fick hela 4.800 svarande.

Det fanns ingen tvekan om vad ”folket” tyckte. 62,5 procent ville ha tillbaka 14:30. Endast var fjärde, 24,2 procent, tyckte 16:20 var bra och resten var likgiltiga.

En enkät bland banornas sportchefer gav liknande resultat. Åtta av tolv sportchefer var negativa till 16:20 , endast en var positiv och tre tveksamma.

Publiksiffrorna var redan då ner; minus 500 per tävlingsdag sett på hela första året. Första månaderna, augusti-december 2015, hände just ingenting mellan 2014 och 2015. Men sedan kom tappet och nu är det alldeles tydligt att publikflykten accelererat till att var fjärde banbesökare försvunnit.

Mot detta stod redan då ATG-vd:n Hasse Lord Skarplöths utsaga, han intervjuades i samma Travronden som denna stora genomgång gjordes, att ”vi tjänar mer pengar nu”. Lord Skarplörh sade där att ”den svenska V75-omsättningen (som ATG tjänar mest pengar på, reds.anm.) gått upp sju procent när siffrorna jackpotrensats”.

Sju procent, se där, då finns plötsligt den där ”risken att vi tappar 100 miljoner netto på att byta starttid”, som Lord-Skarplöth nu varnar för, där. Felet med det är att det helt säkert fanns andra saker som låg bakom omsättningsökningen via ATG-konton än bytet av startttid. De största och förmodligen viktigaste har helt negligerats, glömts bort, i den nu återupptända hett brinnande debatten om starttid. den kommer nedan.

Totalomsättningen på lördagarna visade inte någon ökning alls och ökningen på V75-spelet handlade om två-tre miljoner kronor per vecka, med något bättre siffror första månaderna 2016 då ATG körde en hård startkampanj för det då nyintroducerade tilläggsspelet Boost.

Så hur kunde då Lord-Skarplöth få ihop att ATG tjänade mer pengar efter ändringen tack vare att det svenska spelet gått upp sju procent?

Jo, under precis den här tiden kom de positiva effekterna av det bästa Hasse Lord Skarplöth gjort under sin tid som ATG-vd: dödandet av de för ATG affärsmässigt dåliga avtal med utländska spelpartners, vilka uppstått under Lord Skarplöths företrädare Remy Nilson, som möjliggjort att utländsla spelpartners (viktigaste) kunder kunde spela V75 med rakeback!

Dödandet av de för ATG affärsmässigt dåliga avtal med utländska spelpartners, vilka uppstått under Lord Skarplöths företrädare Remy Nilson

Under dessa ”rakebackår” sågs det storögt på hur ”skickliga spelare” i Tasmanien och Sydafrika (bland annat) robbade de svenska spelpotterna. Det tog ett tag innan naiviteten fick vika för insikten att det egentligen var svenska (stor)spelare som skaffat konton utomlands och där spelade med bättre villkor (lägre radpris) än hos ATG. Varefter Lord Skarplöth konstruerade en ny affärsmodell för samarbetena med dessa internationella partnerbolag och just årsskiftet 2015-16 betraktas som en viktig tidpunkt när denna bakdörr att kunna spela V75 för billigare än 50 öre raden stängdes.

Så det Hasse Lord-Skarplöth gjorde när han sade ”sju procent bättre svensk omsättning på lördagarna nu” var att han tog med effekten av att svenska (stor)spelare som fram till 2015-16 spelade via utländska partners till ATG ”kom hem” och spelade via sina ATG-konton istället. Vilket naturligtvis var väldigt bra för ATG:s och hästsportens ekonomi, men det hade ju inte det minsta att göra med om V75:s starttid var 14:45 eller 16:20!

Så, Svensk Travsports ledning, som varit ointresserad av att i vår ta upp (det rätt nybildade) operativa banrådets förslag om undersökning av V75-lördagarna, det går alldeles utmärkt att friska upp minnet om vad folk tycker om V75-lördagarna genom att ta fram Travronden nummer 67/2016. Där berättades detaljerat och tydligt vad opinionsläget var ett år efter nyordningen, liksom omsättnings- och nedgången i publiksiffrorna.

Nu har det gått tre år till och tittar man på omsättnings- och publiksiffror finns ingen anledning att tro att inställningen till hur V75-lördagarna körs ”svängt i 16.20-favör”.

Snarare tvärtom.

Trippeltrav och stjärnor som vässar formen

Lars G Dahlgren på twitter:

Apropå V75-lördagarnas upplägg: Årjäng 2014 (lopp 1 kl 12:45), publik: 14.106. 2019 (lopp 1 kl 14:45), publik 10.198. Gör om, gör rätt.
@larsgdahlgren - 13 jul
Årjäng fredag, paneldiskussion. Kan åhörarna komma med bra input, på podiet sitter ju bara de som (ännu) inte lycka… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 10 jul
Greta van Fleet med mera, topphelg i 08-området väntar. pic.twitter.com/1nyqabbBzI
@larsgdahlgren - 28 jun
Om man redan nu får önska en spännande häst i Olympiatravet så blir det nog Cleangame.
@larsgdahlgren - 26 jan
Världsrekord sattes igår; superbana idag också och topphästar tävlar. Blir en treåring världens snabbaste (1.07,6)… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 7 okt 2018
Fokustema
Krönika
Läs senare

Argumenten från ST:s ledning är patetiskt dåliga

Svensk Travsports motiveringar och argument för att behålla V75-starten på lördagar klockan 16:20 är patetiskt dåliga. Som väl är går denna tävlingsteknikalitet lätt att ändra, i princip med ett penndrag. Gör det. Snarast.
Av
Lars G Dahlgren

Det kom faktiskt som något av en överraskning, måndagens besked att starttiden för V75 på lördagar till klockan 16:20 behålls även nästa år. Allt talade för en återgång till någonstans 14:30-15:00, en tid som passar bättre än sen eftermiddag för alla inblandade. Spelarna, banorna, de aktiva.

Lutfi Kolgjini och Ulf Stenströmer kritiserade detta stenhårt när de intervjuades av trav365.se. Sociala mediernas travbubblor svämmade över av indignation och missnöjesyttringar.

Det finns heller inte en, säger en, endaste anledning att ha denna sena starttid.

Omsättningssiffrorna, att de skulle bli bättre än med den tidigare starttiden, har av ATG och vd:n Hasse Lord-Skarplöth aldrig på riktigt visats att de är. Bara påståtts att de är. Första gången Lord-Skarplöth skulle motivera att den senare starttiden var bättre, det var i Jägersros pressrum Derbyhelgen 2016, ett år efter att nyordningen infördes i augusti 2015. Han hade med sig ett sifferunderlag som ATG:s analysavdelning tagits fram. Samma material presenterades i banornas förtroenderåd.

Det tog mindre än tio minuter att smula sönder det när man började detaljläsa powerpointsidorna. Underlaget var bland annat inte jackpotkorrigerat och därför överhuvudtaget inte relevant och användbart.

Ungefär där någonstans slängde ATG-vd:n också in pokalåret i potten och lät alla förstå att om inte ATG fick köra på som Lord-Skarplöth tyckte och ville, då skulle det kanske inte bli något pokalårsutfall 2018 med 300 miljoner kronor mer till sporten. Så blev löftet om pokalåret plötsligt något som tog hela sporten, alla banor och aktiva, som gisslan av sportens egets spelbolags önskemål och krav.

Så där har det hållit på. INGEN har kunnat visa att 16:20 på lördagar är bättre för vare sig sport eller spel än den starttid som gällde tidigare. Snarast pekar allt på att det är sämre.

Jag nöjer mig med att som inspel rent stickprovsmässigt titta på de två senaste V75-omgångarna som jämförelse. Kalmars midsommar-V75:a och lördagens E3-finaler:

Kalmars midsommar-V75:a 2014 (starttid lopp 1 kl 12:45). Här väljs 2014 som jämförelseår eftersom det var jackpot på V75 denna tävlingsdag 2015:
Publik: 7.477
Dagsomsättning: 101.531.055 kr
V75-omsättning: 72.989.381 kr
13 lopp

Kalmars midsommar-V75:a 2019 (starttid lopp 1 kl 14:45).
Publik: 4.876
Dagsomsättning: 99.196.676 kr
V75-omsättning: 70.775.387 kr
12 lopp

E3-finalerna, Färjestad 27 juni 2015:
Publik: 5.786
Dagsomsättning: 109.625.388 kr
V75-omsättning: 75.143.886 kr
13 lopp

E3-finalerna, Eskilstuna 29 juni 2019:
Publik: 3.080
Dagsomsättning: 102.172.052 kr
V75-omsättning: 74.912.195 kr
12 lopp

Precis varenda här vald parameter är SÄMRE med starttid 16:20 än den var med den gamla starttiden. Låt vara att det inte går att jämföra omsättningssiffror rakt av; de internationella partnerskapen för ATG har förändrats sedan 2014-2015 (då det fanns ”rakebackpengar” i poolen), å andra sidan har sedan dess Tillsammans-varianten utvecklats våldsamt för den svenska delen av V75-spelet. Men att hänföra dessa två saker till vilken tid på eftermiddagen loppen startar går ju inte, de förändringarna finns där ändå.

Speciellt graverande är förstås publiksiffrorna vilka framstår som en smärre katastrof; V75 är de viktigaste tävlingsdagarna på hela året för majoriteten av banorna och inte heller totalomsättningen på ATG:s spelformer matchar siffrorna för fyra-fem år sedan.

Speciellt graverande är förstås publiksiffrorna vilka framstår som en smärre katastrof

 

Att klockan18-sändningen i TV4 är viktig för intresset för travsporten, ja det stämmer, och det är många andra travländers chefer som säkert gärna skulle offra någon liten kroppsdel för att få ha ett sådant bra fönster mot allmänheten som klockan 18:00-19:00 på lördagar i en av de största tv-kanalerna.

Men Hasse Lord-Skarplöth och svensk travsports ordförande Marjaana Alaviuhkola, som här tyvärr lyssnat alldeles för mycket på en spelbolagschef och alldeles för lite på de hon företräder, banorna och sportens aktiva, gör ett direkt och stort tankefel då de (och även Svensk Travsports sportchef Petter Johansson här) i detta hävdar att de två sista V75-loppen behöver vara direktsända.

stort tankefel då de i detta hävdar att de två sista V75-loppen behöver vara direktsända

Det finns ett väldigt enkelt och bra sätt att mäta detta. Dagens Dubbel-omsättningen. Vi tar samma tävlingsdagar som används ovan som exempel:

Kalmars midsommar-V75:a 2014: 8.826.165 kr
Kalmars midsommar-V75:a 2019: 8.623.281 kr

E3-finalerna Färjestad 2015: 10.917.510 kr
E3-finalerna Eskilstuna 2019: 9.061.387 kr

Sifforna behöver väl knappast ens kommenteras – med mer än att det som påstås från Hästsportens Hus om ”de direktsända loppens betydelse i 18-sändningen” inte stämmer.

Det spelar inte den minsta roll för de som använder klockan 18-sändningen i TV4 för att följa hur det gått i V75-loppen om de är direktsända eller visas i efterhand. De fem första loppen efterhandssänds ju redan nu i 18-sändningen. Det handlar faktiskt bara om en sak: paketering, innehåll, att ändra till att göra en bra journalistisk produkt, en sammanfattning av omgången, med höga tittarsiffror, utifrån förutsättningen efterhandssändning av alla loppen istället för fem i efterhand och två i direktsändning. Att denna tv-innehållstekniska detalj får styra hur hela tävlingsdagen är upplagd är obegripligt, när det nu inte ens går att visa på några konkreta positiva effekter av upplägget för vare sig sport, spel, eller banornas arrangemang.

Och…det går ju faktiskt ibland alldeles utmärkt att köra V75 med annan starttid än 16:20. Elitloppslördagen är ett exempel. Bodens midnattstrav ett annat.

En annan liten återblick över hur det gick till när sen starttid infördes: Det var då en ren tävlingsteknisk sak som beslutades på kanslinivån. Det skrevs därför en motion till ST:s fullmäktige (med Jägersro som drivande) som flera banor skrev under, där det ifrågasattes hur ett sådant genomgripande beslut för de viktigaste tävlingsdagarna kunde tas ”över huvudet” på de banor som ändringen i högsta grad var viktig för. ST:s dåvarande ordförande Hans Ljungkvist svarade att detta var ren tävlingsteknik fråga och sådant hanteras inte på den (strategiska) styrelsenivån utan på (den operativa) tjänstemannanivån.

Nu 2019, är det dock tydligen en fråga av helt annan dignitet eftersom ST:s styrelse står som avsändare till behållandet av 16:20-tiden.

Det tråkiga är att denna detaljfråga tar enormt fokus och kraft i debatten när nästa års tävlingsprogram diskuteras. Där är huvudfrågan vad banorna ska göra, och kan göra, för att vända den negativa utvecklingen av alla sportsliga nyckeltal, för aktiva och hästar. Där är 16:20-frågan en detalj som är lätt att ompröva och ändra, stuva undan i historieböckerna.

16:20 för V75 på lördagar är skit. Men består. Saxade V86:or på onsdagarna är också skit, för de inblandade storbanorna. Men består, åtminstone ett år till.

Ännu ett förlorat år, med fortsatt sjunkande nyckeltal för alla väsentliga sportsliga parametrar och för banorna är därmed att vänta. Pratet om att 2020 göra om tävlingskalendern utifrån ett ”vitt papper”, då sportsliga (mjuka) värden skulle kunna få ta mer plats var bara ett tomt löfte. Det vita papperet var i själva verket ett kalkerpapper.

Jag avslutar med att saxa ur det offentliggjorda protokollet från banornas förtroenderåd i mars i år, punkten 11, utredningar inför 2020, tävlingskalender:

”Förtroenderådet diskuterade frågan och gav följande inspel till Sportkontoret för kommande planeringsarbete, där grundprinciperna ska beslutas före midsommar:
Regionalt perspektiv är viktigt.
Anpassa antalet lopp till antalet hästar.
XPress-modellen innebär att storbanorna tävlar mot varandra. Så kan vi inte ha det. Det krävs en stor utredning som verkligen går på djupet.
Utred möjligheten att en bana arrangerar Xpress.
Gå tillbaka till tidigare starttid på lördagar, situationen är ohållbar.
Utred 16:20 som starttid för STL/V75 på lördagar grundligt.
Se över och aktivera utredningen Banornas uppdrag.
Idén med fyra navbanor (S, Å, J, B) som sattes utanför fördelningsmodellen och flera tilldelades fler dagar. Hur är utfallet? Kan dagar flyttas tillbaka till de banor som blivit av med dagar?
Ett grönt perspektiv är viktigt. Hästarna transporteras för mycket idag.
Mer flexibilitet kring hur en tävlingsdag kan se ut.
Tävlingsprogrammet ska utgå från Pegasus.
Hänsyn ska tas till lopp med nationellt intresse.”

Halvfetningarna i texten ovan är mina. Jag har gjort dem för att markera vad som sades gällande de delar som nu beslutats. Det är bara att konstatera att Svensk Travsports ledning struntar i vad förtroenderådets ledamöter säger och tycker. Eller kanske snarare, det är ändå inte Svensk Travsports ledning och styrelse som egentligen bestämmer hur saker och ting ska vara i travsporten. Utan ATG och de krav och specifikationer som ställs därifrån och av hur Kanal75 vill  att travsport visas i media.

Lars G Dahlgren på twitter:

Apropå V75-lördagarnas upplägg: Årjäng 2014 (lopp 1 kl 12:45), publik: 14.106. 2019 (lopp 1 kl 14:45), publik 10.198. Gör om, gör rätt.
@larsgdahlgren - 13 jul
Årjäng fredag, paneldiskussion. Kan åhörarna komma med bra input, på podiet sitter ju bara de som (ännu) inte lycka… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 10 jul
Greta van Fleet med mera, topphelg i 08-området väntar. pic.twitter.com/1nyqabbBzI
@larsgdahlgren - 28 jun
Om man redan nu får önska en spännande häst i Olympiatravet så blir det nog Cleangame.
@larsgdahlgren - 26 jan
Världsrekord sattes igår; superbana idag också och topphästar tävlar. Blir en treåring världens snabbaste (1.07,6)… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 7 okt 2018
Sport