Fokustema
Krönika
Läs senare

Låt inte djurrättsaktivister ta över

Länsstyrelsen i Skåne har fattat ett av de märkligaste myndighetsbeslut man skådat. En professionell hästtränare och travkusk ska inte få ha körspö som (arbets)redskap.
Det är ett beslut som jag omöjligen kan tänka mig håller när det överprövas och istället bör kanske landshövdingen i Skåne – Anneli Hulthén – fundera på om alla beslutsfattande tjänstemännen hon har i sin organisation besitter rätt kompetens för sina befattningar.
Av
Lars G Dahlgren
Upplåst för dig som är prenumerant

Det handlar om Jägersrotränaren Joakim Lövgren som drabbats – ja jag använder ordet drabbats – av vad som synes vara en rent rättsvidrig behandling av den statliga institutionen Länsstyrelsen i Skåne. När jag (via travronden.se) läser länsstyrelsens motiveringar till att Lövgren nu har ett vitesföreläggande på 30.000 kronor varje gång han ertappas med att ha körspö med sig i travlopp det närmaste året, så verkar det vara ett totalt godtyckligt beslut från tjänstemännen på länsstyrelsen. Det borde bli den enklaste sak i världen för en bra jurist/advokat att smula sönder detta beslut när det kommer till överprövingsinstansen förvaltningsrätten, och det är bara för alla inblandades skull att hoppas att det sker så snabbt som möjligt. För det finns fler sådana här aktuella fall, där märken på hästar efter travlopp hamnat på länsstyrelsers bord.

Att det i vissa statliga institutioner smugit sig in rena djurrättsaktivister utan minsta koll på verkligheten gällande djur och natur (de verkar ha hämtat sin uppfattning om detta från Disney-filmen Bambi) har jag med bävan och förundran kunnat studera från ”åskådarplats” genom min förra Travrondenkollega Martin Källbergs position som chefredaktör på Svensk Jakt. Historia efter historia rullas där upp om hur bland annat länsstyrelser emellanåt fattar totalt verklighetsfrånvända, direkt principiellt jaktfientliga, beslut om de viltvårdsfrågor de är satta att hantera.

Nu kanske travsporten är på väg att hamna i dioptersiktet för samma utövande av osaklig och osund djurrättsaktivism med doft av statsterrorism (eller är det ett för starkt ord?!).

 

Jag har tittat om, och om, på Piccadilly-loppet den 10 april (den häst och det V75-lopp Joakim Lövgen-fallet handlar om) och kan inte förstå var någonstans i loppet hästen ska ha åsamkats de märken som banveterinärerna upptäckte när hästen dopingtestades efter loppet. Redan där vilar länsstyrelsens beslut på oerhört skakig grund: Joakim Lövgren tycks ha blivit dömd för ett brott mot djurskyddslagen som ingen tycks kunna se när och hur det har begåtts (och därmed omöjligen väl kan bevisas).

Det måste vara nolltolerans mot märken på hästarna, uttalar sig Svensk Travsports verkställande direktör Maria Croon till travronden.se och kastar samtidigt Joakim Lövgren åt vargarna att minsann sköta sin process mot djurrättsaktivisterna i Skånes statliga förvaltning själv.

Detta är minst lika upprörande som länsstyrelsens beslut. När en av travsportens utövare hamnar i något som vid första anblicken handlar om ett rättsövergrepp från statliga myndigheter tar alltså travsportens högsta företrädare inte licensinnehavarens parti, eller i vart fall ifrågasätter grunderna för länsstyrelsens beslut. Istället lägger sig Croon platt inför att en statlig förvaltning här har tyckt sig kunna fatta beslut om vilka arbetsredskap Joakim Lövgren ska få använda sig av som innehavare av en licens för professionell travträning och -tävling, en licens utställd av Maria Croons förbund.

Är verkligen Maria Croon den typ av ledare och högsta chef travsporten i Sverige behöver i den atmosfär som nu tycks råda runt travsporten? Eller behövs det istället någon som med kraft och bra argument kan försvara och förklara att det som utspelar sig 365 dagar om året (nästan) på landets travbanor är i absolut världsklass beträffande hur de djur som det tävlas med hanteras både utanför och på tävlingsbanan?

 

Någonstans finns en gräns för hur långt man ska falla undan när människor och beslutsfattare som synes ha som syfte att göra travsportens utövare illa (och falskt kläder det i att man säger sig värna om hästarnas väl och ve) får spelrum att utöva sina maktpositioner. Den gränsen har passerats med länsstyrelsens i Skåne beslut om Joakim Lövgrens körspö. Det är ett rättsövergrepp. Och det vore ju då bra om Maria Croon också tyckt så, och ställt resurser till förfogande för Lövgren att nu driva detta ärende vidare i rättssystemet.

Och om Maria Croon nu verkligen skulle mena allvar med sitt ”nolltolerans mot märken på hästar” skulle hon inte hålla på med de närmast kosmetiska ändringar av reglementet för vad kuskar får göra och inte göra i loppen som ska införas vid årsskiftet.

Nej, i så fall skulle hon istället se till att det omedelbart utbildas fem-tio funktionärer vid varenda travbana vars enda uppgift är att besiktiga alla startande hästar nära inpå loppen och direkt efter loppen avseende om de har märken eller svullnader. Och rapportera avvikelser för fastställande av påföljd. Naturligtvis med progressiv skala om samma licensinnehavare får ”upprepade förseelser” på sig.

Det skulle helt säkert få en omedelbar och självsanerande effekt gällande denna nu så hårt uppmärksammade fråga.

Lövgren får inte ha körspö i loppen

 

Lars G Dahlgren på twitter:

sulkysport.se/segertid-fel-m… twitter.com/i/web/status/1…Nu är resultatlistan ändrad till 1.14,0/f.1000. Med ett slutvarv runt 1.13 (vilket Extrem…
@larsgdahlgren - 15 jul
Om domarna på utgått från vad som står i första meningen i tävlingsreglementets paragraf 60 (se nedan) är det svårt… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 9 maj
Svensk Travsport verkar ha lagt ner att göra årsstatistiken som publicerats på twitter.com/i/web/status/1…"_blank">travsport.se. Det värker…
@larsgdahlgren - 5 maj
Domare i alla sporter gör fel ibland. Att måldomarnämnder gör uppenbara fel på diskningar ska dock inte behöva ske.… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 14 nov 2020
Söndag 13/9. En bana kör i Sverige idag: Vg. Kommande vecka har Rä, Sk och År lunchtrav. Hur många amatörtränare ha… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 13 sep 2020
Fokustema
Krönika
Läs senare

Nytt rekordkvartal för ATG – men nu bryts säkert trenden

ATG:s första kvartal 2021 var som väntat rekordartat intäkts- och resultatmässigt. Men från slutet av mars har man börjat möta siffrorna från den enorma pandemiboosten de tre sista kvartalen 2020 och rekordsättandet är därmed sannolikt över. Därför är från och med nu jämförelsen med 2019 den som är bäst att luta sig emot när ATG:s utveckling ska bedömas.
Av
Lars G Dahlgren
Upplåst för dig som är prenumerant
ATG:s intäkter första kvartalet 2021 var rekordhöga för just månaderna januari, februari och mars. Nu är den viktigaste frågan hur ATG:s siffror står sig när samhället succesivt kan väntas återgå till
ATG:s intäkter första kvartalet 2021 var rekordhöga för just månaderna januari, februari och mars. Nu är den viktigaste frågan hur ATG:s siffror står sig när samhället succesivt kan väntas återgå till "normalläge" efter allt som varit pandemistängt det senaste året. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 79 kronor/månad till 799 kronor per år.

– Nu när vi går in i det andra kvartalet kommer vi med stor sannolikhet att få se ett trendbrott gällande ATG:s procentuella tillväxt i jämförelse med förra året, konstaterar verkställande direktören Hasse Lord Skarplöth i vd-ordet till den kvartalsrapport som publicerades på måndagmorgonen.

Fakta

Nyckeltal

ATG:s nettospelsintäkter i Sverige
Period: kvartal ett 2019, 2020 och 2021

Hästspel:
2021: 1.037
2020: 902
2019: 885
Ökning mellan 2020 och 2021: 135 (15,0 %)
Ökning mellan 2019 och 2021: 152 (17,2 %)

Sportspel:
2021: 129
2020: 95
2019: 54
Ökning mellan 2020 och 2021: 34 (35,8 %)
Ökning mellan 2019 och 2021: 75 (138,9 %)

Kasino:
2021: 60
2020: 78
2019: 61
Minskning mellan 2020 och 2021: 18 (23,1 %)
Minskning mellan 2019 och 2021: 1 (1,6 %)

Från Ecosys (Danmark):
2021: 42
2020: 32
Ökning: 10 (31,2 %)
Ecosys hade ingen särredovisad verksamhet första kvartalet 2019.

Sammanlagt:
2021: 1 268
2020: 1.107
2019: 1.000
Ökning mellan 2020 och 2021: 161 (14,5 %)
Ökning mellan 2019 och 2021: 268 (26,8 %)

2018 var nettospelsintäkten denna period 1.058 mkr

Rörelseresultat (koncern):
2021: 435
2020: 343
2019: 288
Ökning mellan 2020 och 2021: 92 (26,8 %)
Ökning mellan 2019 och 2021: 147 (51,0 %)

Ersättning till hästsporten för bild, ljud, sportdata och sponsring:
2021: 197
2020: 185
2019: 180
Ökning mellan 2020 och 2021: 12 (6,5 %)
Ökning mellan 2019 och 2021: 17 (9,5 %)

Alla belopp i miljoner kronor

Expandera

ATG:s första kvartal 2021 överträffar med mycket bred marginal intäkterna och rörelseresultatet jämfört med samma månader 2019 och 2021. Tillväxten är 14-15 procent gentemot 2020-siffforna. Jämfört med 2019 handlar det om 27 procents ökning av spelintäkterna och hela 51 procents ökning av rörelseresultatet.

ATG:s kostnadsökning exklusive spelskatten (som ju följer med spelintäkterna linjärt) har mellan 2020 och 2021 endast varit 22 miljoner i lönekostnader, den mycket summariska och svåröverskådliga klumpen ”övriga kostnader” (som innefattar monstruösa 600 miljoner kronor per kvartal!) och avskrivningar. Ekonomichefen Lotta Nilsson Viitala har tidigare beskrivit detta som att skalbarheten i framförallt hästspelsaffären är mycket stor. Över en viss omsättningsnivå där alla fasta kostnader är tagna blir ju i princip varenda ny omsatt miljon efter spelskatten och spelarnas vinstandel ett rörelseresultat rakt av.

Vad som nu i kalla siffror redovisas som en mycket positiv ekonomisk utveckling för ATG är alltså att spelintäkterna i spåren av covid 19-pandemin gått mycket brant uppåt samtidigt som omsättningsökningen medfört mycket små kostnadsökningar.

 

Hästspelens nettointäkter i Sverige ökade med 15 procent första kvartalet mellan 2020 och 2021och 17 procent jämfört med 2019.

Sportspelet har gått mycket starkt och med bred marginal mer än fördubblats jämfört med introduktionsmånaderna efter omregleringen av spelmarknaden när ATG startade sportspel årsskiftet 2018-19.

Kasinospelet däremot lider under den politiskt beslutade insättningsgränsen på 5.000 kronor per vecka som infördes förra året i syfte att minska risken för problemspelande och spelnettot på ATG:s kasino var första kvartalet 2021 i princip exakt lika stort när det startades 2019.

Av nettospelsintäkterna står hästspelen för 82 procent, så det är där det verkligen händer saker med ATG:s rörelseresultat när framförallt högavdragsspelen (som V75 ioch V86) går väldigt starkt. Men eftersom ATG inte särredovisar kostnaderna för respektive intäktskälla (de är hopklumpade i det där ovan nämnda ”övriga kostnader”) är det omöjligt att veta hur mycket sportspel och kasino bidrar med till rörelseresultatet (det som för kvar när kostnaderna är tagna),

– Jag vill poängtera att både sportspelet och casinot är lönsamma produktområden som bidrar positivt till ATG:s rörelseresultat, finner sig i det sammanhanget ekonomichefen Lotta Nilsson Viitala nödsakad att säga i ett pressmeddelande om kvartalsrapporten för januari-mars 2021.

 

Nu börjar ATG alltså möta de våldsamt pandemiboostade spelsiffrorna från de nio sista månaderna 2020. Det medförde i slutändan att travsporten fick dubbelt så stor utbetalning av koncernbidrag, från 934 miljoner kronor från ATG:s resultat 2019 till 1.996 miljoner från resultatet 2020. Den mest relevanta jämförelsen – inte minst eftersom samhället alltmer kan förväntas ska ”normaliseras” när vaccinationsprogrammen mot covid börjat kicka in på allvar – är därför med ATG:s 2019-siffror.

De spelintäkter ATG hade 2019 räckte inte alls till för att täcka kostnaderna för travbanorna, prispengarna och den centrala administrationen. Följden blev att ST gjorde ett mycket stort underskott och tvingades låna 700 miljoner kronor via ATG för att täcka driften av sporten och prispengautbetalningarna. Det lånet har tack vare pandemiboosten 2020 nu i princip kunnat betalas tillbaka med hjälp av det dubblade koncernbidraget.

För att kunna hålla ”pokalårsnivån” från 2018-19 på prispengarna, och 30-talet banor i drift, krävs alltså ett ”normalårsrörelseresultat” för ATG som är klart bättre än det spelbolaget hade 2019. Hasse Lord Skarplöth pekar på att det efter halvårsskfitet börjar gå att extrapolera kurvorna gällande hur 2021 kommer att sluta resultatmässigt:

– Sett till 2019, som var ett ”normalt” år, är jag förhoppningsfull i att vi har hittat en ny och högre nivå att växa utifrån. En indikation om detta får vi vid nästa delårsrapport i slutet av augusti, skriver han i kvartalsrapportens vd-ord.

 

Lars G Dahlgren på twitter:

sulkysport.se/segertid-fel-m… twitter.com/i/web/status/1…Nu är resultatlistan ändrad till 1.14,0/f.1000. Med ett slutvarv runt 1.13 (vilket Extrem…
@larsgdahlgren - 15 jul
Om domarna på utgått från vad som står i första meningen i tävlingsreglementets paragraf 60 (se nedan) är det svårt… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 9 maj
Svensk Travsport verkar ha lagt ner att göra årsstatistiken som publicerats på twitter.com/i/web/status/1…"_blank">travsport.se. Det värker…
@larsgdahlgren - 5 maj
Domare i alla sporter gör fel ibland. Att måldomarnämnder gör uppenbara fel på diskningar ska dock inte behöva ske.… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 14 nov 2020
Söndag 13/9. En bana kör i Sverige idag: Vg. Kommande vecka har Rä, Sk och År lunchtrav. Hur många amatörtränare ha… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 13 sep 2020
Fokustema
Krönika
Läs senare

Blir endast det alternativa alternativet kvar?

Är det som orsakat ett problem också dess lösning?
Är ett förslag som de viktigaste intressenterna redan väldigt tydligt sagt nej till samma problems lösning?
Nja, knappast. I praktiken blir det därför kanske endast kvar en framkomlig väg som svar på knäckfrågan om Svensk Travsports framtida organsation: det alternativa alternativ som arbetats fram av några banor.
Av
Lars G Dahlgren
Upplåst för dig som är prenumerant
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 79 kronor/månad till 799 kronor per år.

Frågan om Svensk Travsports framtida organisation och struktur baxas stadigt framåt trots att covid 19-pandemin är ett stort hinder, Det är inte lätt att nu ha en juste demokratisk process gällande presentationer av förslag, debatter, möten, om denna för hela sportens framtid viktiga fråga. Men, det som initierades av den förre ATG:ordföranden Mats Denninger-utredning som var klar 2018, behöver gå i mål. En utredning som med svidande kritiska ordalag klargjorde att Svensk Travsport (eller om man så vill svensk travsport, sporten i stort)  i klartext inte har en organisation som är avsedd för att passa den omvärldssituation som råder sedan spelmonopolet på hästar för hästsportens finansiella motor ATG föll årsskiftet 2018-2019 och licensmarknad för spel infördes.

Processen med att framtidsanpasa – eller om man vill kalla det omvärldsanpassa –  ST är nu inne i det som kallas ”Rådslag 2.0”. Det är nästa fas utifrån det som i höstas genomfördes som ”Rådslag”. I det kom inte mer än ungefär hälften av alla travsällskap in med synpunkter. Många sade pass på grund av pandemin. Målet är att bearbeta 2.0-materialet fram till maj, varefter ST:s styrelse hoppas kunna formulera ett beslutsunderlag som ska föreläggas det ordinarie fullmäktigemötet i juni.

En möjligtvis överoptimistisk tidskalkyl, må man få tycka.

Det mest intressanta som hänt som en följd av första rådslagsvändan är att det ”alternativa alternativet”, som inte kommer från ST:s styrelse och kansli, utan har tagits fram med Mantorps ordförande Åsa Waern som den utpekade huvudarkitekten och initiativtagaren, nu är med i 2.0-arbetsmaterialet. Det var det inte i höstas, vilket blev rätt kraftigt ifrågasatt. För alternativ-alternativet fanns som diskuterbart även då. Men då fick det förslaget alltså inte vara med i det ST skickade ut.

Ju mer man vänder och vrider på det, desto starkare framstår just det alternativet som värt att  penetrera ända ner i botten avseende detaljer och hur pilarna ska gå mellan de olika boxarna som representerar travsportens beståndsdelar i organisationsplanen.

desto starkare framstår just det alternativet som värt att  penetrera ända ner i botten

Vi går väl övergripande igenom de tre alternativ som nu ska diskuteras.

 

Alternativ 1, benämnt federation, som banorna och organisationerna har att arbeta med i diskussionen om organisationsform är i grunden en omarbetning av nuvarande organisation.

ST.s organisationsalternativ 1 i ”Rådslag 2.0”.

 

En riktig stridsfråga kan bli att i det organisationsalternativet får BAS-organisationerna (alltså intresseföreningarna för uppfödare, hästägare, tränare) direkt ägande av sportens alla tillgångar, inklusive ATG-aktier. BAS-organisationerna kan väl knappast räkna med att få dessa ägarandelar, som idag definitionsmässigt tillhör travsällskapen, till skänks. Hur ska de i så fall betala för sina aktier?

Det är förvisso en praktisk sak som kan gå att lösa, men viktigare är kanske det principiella. I ST:s egen sammanfattning av de från i höstas inkomna rådslagssvaren konstateras på frågan om ”behovet av förändring” att att det rådde ”stark samstämmighet om att det behövs en förändring av nuvarande organisation”. Då är det ju lätt att ställa den hyfsat övertydligt retoriska fölljdfrågan:

Är vad som egentligen framstår som behovet – att förändra nuvarande organisation – att då i grunden behålla den nuvarande organisationen?

Är vad som egentligen framstår som behovet – att förändra nuvarande organisation – att då i grunden behålla den nuvarande organisationen?

Nästa förslag – som benämns koncernmodell – är det som vållat tydligast debatt och reaktioner. Det förslaget har som konsekvens att banorna skulle lägga ihop alla sina tillgångar – främst mark och fastigheter – i en gemensam balansräkning för att skapa en väldigt stark och handlingskraftig centralorganisation. De som sitter på de största tillgångarna, alltså storbanorna, säger blankt nej till en sådan organisationskonstruktion. Därmed kan de sannolikt också i praktiken blockera den i ST:s fullmäktige, om den skulle sluta som ett skarpt beslutsförslag.

Utdrag ur vad ”förslag 2, koncernmodell”  innebär i Rådslag 2.0

 

I vilket fall som helst skulle att pressa fram detta förslag till beslutsnivån i fullmäktige rätt säkert leda till att ST splittras. I så fall kan organisationsförändringen bli en självförvållad förblödning för ST som samordnare och organisatör av travsporten istället för något som gör organisationen kraftfull och handlingskraftig i framtiden.

skulle att pressa fram detta förslag till beslutsnivån i fullmäktige rätt säkert leda till att ST splittras

Möjligen är också ett av argumenten för denna modell, behovet av att ”stärka ST:s balansräkning”, rätt så överspelat, åtminstone i närtid. ATG:s enormt starka pandemiboostade bokslut för 2020 löser den ekonomiska knuten. Detta årsresultat ger enligt ATG:s ekonomichefs Lotta Nilsson Viitalas välformulerade ord ”möjlighet att rätta till trassliga balansräkningar”.

 

Då är vi fram det som rubriceras som det tredje alternativet (”modell med separat rättighetsbolag”). Det går väldigt enkelt beskrivet ut på att nuvarande ST separeras i en kommersiell bolagsdel och en servicedel där respektive dels arbetsuppgifter renodlas. Det innebär en genomgripande förändring bland annat i hur ATG:s styrelse tillsätts; inte som nu med ledamöter ur ST:s styrelse, utan ATG-styrelsen tillätts ”från rättighetsbolaget”.

Det ”alternativa alternativet” till organisation av ST som till slut kom med i ”Rådslag 2.0”.

 

Det är lätt att se konsekvensen av det här: En del av ST blir en kommersiell affärsdrivande ”organisationsbox” och en annan ett rent servicebolag som hanterar till exempel ägarregister, stambokföringen, reglementsfrågor.

Och väldigt viktigt: Förslaget innebär att alla tillgångar som travsällskapen äger och har stannar kvar i respektive sällskap och inte bakas ihop i en gemensam ST-balansräkning.

I presentationen av förslaget som skickats ut till banorna och organisationerna från ST finns samtidigt i skymundan en väldigt giftig rad avseende det kommersiella bolaget: ”Företrädarna för modellen bedömer att den kompetens som behövs här inte finns i dagens organisation varför överflyttning sannolikt inte är aktuellt. Vilket kommer leda till övertalighet hos nuvarande ST.”

ST:s kommersiella bolag ska enligt de som konstruerat detta organisationsförslag alltså INTE ledas av de personer som nu leder och styr Svensk Travsport. Så det är kanske inte så konstigt om det råder vånda runt detta förslag i nuvarande ST-ledning.

inte så konstigt om det råder vånda runt detta förslag i nuvarande ST-ledning

Detta alternativa organisationsförslag konstateras fortfarande vara ”löst i kanterna” i vissa delar och därför i behov av ytterligare fördjupning.

Det blir intressant att se vad det extra förtroenderåd, bestående av i huvudsak travsällskapsordförandena och företrädare för BAS-organisationerna, som digitalt sammankallats, och som äger rum på på fredag har att säga om detta, om en sådan fördjupning ska göras eller inte.

Hästägarnätverket NÄT:s grafiska sammanfattning av ST:s senaste trio organisationsförslag.

 

Lars G Dahlgren på twitter:

sulkysport.se/segertid-fel-m… twitter.com/i/web/status/1…Nu är resultatlistan ändrad till 1.14,0/f.1000. Med ett slutvarv runt 1.13 (vilket Extrem…
@larsgdahlgren - 15 jul
Om domarna på utgått från vad som står i första meningen i tävlingsreglementets paragraf 60 (se nedan) är det svårt… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 9 maj
Svensk Travsport verkar ha lagt ner att göra årsstatistiken som publicerats på twitter.com/i/web/status/1…"_blank">travsport.se. Det värker…
@larsgdahlgren - 5 maj
Domare i alla sporter gör fel ibland. Att måldomarnämnder gör uppenbara fel på diskningar ska dock inte behöva ske.… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 14 nov 2020
Söndag 13/9. En bana kör i Sverige idag: Vg. Kommande vecka har Rä, Sk och År lunchtrav. Hur många amatörtränare ha… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 13 sep 2020
Fokustema
Krönika
Läs senare

Extramiljarden kan totalsanera ST:s underskott

En bonusmiljard. En form av jackpotmiljard. Det blir utfallet för Svensk Travsport, ja travsporten som helhet, för det exceptionella pandemiåret 2020. Bonusmiljarden är ett resultat av hur den svenska travsporten framgångsrikt manövrerat i pandemin, ett ekonomiskt resultat att vara tacksam över och ödmjuk inför.
Av
Lars G Dahlgren
Upplåst för dig som är prenumerant
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 79 kronor/månad till 799 kronor per år.

Arkitekterna – tjänstemän på Svensk Travsport – bakom det ”protokoll” som fick tummen upp från Folkhälsomyndigheten och gjorde att trav- och galopptävlande kunde fortsätta (publiklöst) när nästan all annan kommersiell sport- och nöjesverksamhet tvärstannade i mars 2020 kan inte hyllas och tackas nog.

Utdrag ur ATG:s bokslutskommuniké för 2020.

Några månader senare, halvvägs in i 2020, var andra kommersiella idrotter ifatt. För till exempel elitfotbollen var lösningen att  genomföra seriesäsongen med stängda publikplatser på arenorna. Då hade svenskt trav haft, och ekonomiskt mycket effektivt utnyttjat genom spelbolaget ATG, en under en period näst intill världsunik position som ”rullande på som vanligt”.

Balansakten lyckades. Alla ska vara medvetna om att ifall sex hästskötare hos vardera Timo Nurmos och Robert Bergh lagt sig sjuka i covid 19, liksom fyra catchdrivers, efter en V75-lördag, då hade den där bonusmiljarden sannolikt aldrig blivit aktuell att kunna uppstå. Som ST:s ordförande Marjaana Alaviuhkola säger i intervjun med Sulkysport om det osannolikt starka 2020-resultatet för ATG: det har uppstått genom ett oerhört bra lagarbete, och samarbete.

Och kanske också lite tur – eftersom det ingenstans (hittills ska för säkerhets skull tilläggas) uppstått en situation med smittspridning som kunde misstänkas ha samband med människor som sammanstrålat på stallbackar under tävlingsdagar. Lösningen på knuten att få köra på med tävlandet var att travbanornas stallbackar betraktas som arbetsplats. Ett koncentrerat sjukdomsubrott bland ”travfolk” hade kunnat medföra att arbetsplatsen av smittskyddsskäl stängts, åtminstone i någon del av landet och under en viss tid.

Men vi behöver inte grotta ned oss i vad som KUNDE ha hänt utan istället konstatera att den där bonusmiljarden finns där.

 

Vad ska då Svensk Travsport – banorna och de aktiva – göra med den här bonusmiljarden som måste betraktas som en unik engångsutdelning?

Det rimliga, och som alla måste hoppas på, är att när vaccinationsprogrammen mot covid-19 får genomslag och folks nöjeskonsumtion återgår till ”det normala”, då kommer ATG också att sannolikt börja återgå mot de omsättnings- och intäktsnivåer som gällde FÖRE pandemin. Visst, man har fått nya kunder som bidrar, men samtidigt har också banornas egna intäkter från restaurang, publik, och egna marknadsaktiviteter gått ner till noll. Det ska absolut inte glömmas bort i sammanhanget. Frågan är hur mycket av det som kommer igång igen på andra sidan av pandemirestriktionerna.

samtidigt har också banornas egna intäkter från restaurang, publik, och egna marknadsaktiviteter gått ner till noll

ATG:s ekonomichef Lotta Nilsson Viitala konstaterar att ATG:s utveckling första månaderna 2020, precis före pandemin, visade en intäktsökning på elva procent jämfört med samma månader 2019. Kanske är det därför rimligt att tro att ATG hamnar någonstans där, upp i totonettot med 10-15 procent, med 20 procent som ett bästa-tänkbara-scenario, jämfört med 2019, när det mesta i samhället normaliserats.

Därför tror jag att det kloka är att börja med att använda bonusmiljarden till att återställa det negativa kapitalet så att det blir plus där igen, och rakt av amortera bort uppkomna skulder. Sedan kan man börja titta framåt på hur det som sedan blir över av miljarden ska satsas. För pengar över blir det, någonstans 100-200 miljoner kronor bör det handla om efter att indragningarna av prispengarna som gjordes  för att få sportbudgeten i balans 2020 återställts till ”pokalårsnivån” 2019.  Det verkar också vara den väg som, enligt Marjaana Alaviuhkola, ST:s styrelse har bestämt sig för.

En väldigt bra bieffekt av bonusmiljarden är att ST nu får tid – och möjlighet till lugn och ro – gällande att gå i hamn med den svåra och komplicerade frågan om travsportens framtida organisation. Det kändes under 2020 som att det ST gjorde i den frågan präglades, som en mörk skugga, av att snabbt kunna återställa det negativa kapitalet och ”rätta till balansräkningen” och skuldsituationen. Det är förståeligt, men samtidigt kanske inte det är inte den helt optimala förutsättningen gällande att i den spretiga och mångfacetterade verksamhet som sorteras in under begreppet travsport komma fram till rätt långsiktigt hållbara framtidsmodell.

Nu kan den akuta ekonomiska problembilden, i ett enda slag, avhjälpas och läggas till handlingarna, tack vare bonusmiljarden från ATG:s pandemibostade 2020.

Som sagt, de ST-anställda som under tidspress, och annan press, när det togs fram i mars 2020, var arkitekterna bakom det pandemiprotokoll som framgångsrikt manövrerade travsportens tävlingsverksamhet helskinnad genom det hemska covid 19-året 2020 kan inte hyllas och tackas nog. Och inte bara dem – utan även alla som sedan discplinerat följt protokollet,

Vinstökningen: 739 miljoner!

”Helt annat läge nu som ger anledning till optimism”

”Spelare som kom till ATG under pandemin stannade”

Lars G Dahlgren på twitter:

sulkysport.se/segertid-fel-m… twitter.com/i/web/status/1…Nu är resultatlistan ändrad till 1.14,0/f.1000. Med ett slutvarv runt 1.13 (vilket Extrem…
@larsgdahlgren - 15 jul
Om domarna på utgått från vad som står i första meningen i tävlingsreglementets paragraf 60 (se nedan) är det svårt… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 9 maj
Svensk Travsport verkar ha lagt ner att göra årsstatistiken som publicerats på twitter.com/i/web/status/1…"_blank">travsport.se. Det värker…
@larsgdahlgren - 5 maj
Domare i alla sporter gör fel ibland. Att måldomarnämnder gör uppenbara fel på diskningar ska dock inte behöva ske.… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 14 nov 2020
Söndag 13/9. En bana kör i Sverige idag: Vg. Kommande vecka har Rä, Sk och År lunchtrav. Hur många amatörtränare ha… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 13 sep 2020