Fokustema
Krönika
Läs senare

Oförargliga stadgeändringar – eller knyts banorna in i säcken?

Det ser ut som oförargliga formuleringar. Men de får kanske effekten av att vara snöret som knyter in travbanorna i säcken. En säck vävd av att ST redan har full kontroll över allt viktigt som banorna kan tänkas vilja bestämma själva.
Av
Lars G Dahlgren
Första paragrafen i ST:s stadgar, som den nu föreslås. Det gulmarkerade är text som lagts till, det som strukits (i rött) tas bort ur nuvarande stadgelydelse.
Första paragrafen i ST:s stadgar, som den nu föreslås. Det gulmarkerade är text som lagts till, det som strukits (i rött) tas bort ur nuvarande stadgelydelse.

Det senaste inslaget i omställningen till den licensbaserade spelmarknaden är att ST skickat ut ett förslag till stadgeändringar till alla travsällskaps styrelser. Ändringarna kommer upp för ett första beslut 12 december. Innan de nya stadgarna kan träda i kraft ska de tas upp för beslut en gång till, under nästa år.

 

 

 

 

 

 

Stadgeändringen som föreslås ser oförarglig ut vid första anblicken. Det är en uppdatering som anpassar Svensk Travsport till den nya lagstiftningen. Några ord (som handlar om det obsoleta begreppet totalisatortillstånd) stryks och andra ord tillkommer. Det centrala som tillkommer är att det skrivs in att alla tävlingar om prispengar ska vara godkända av Svensk Travsports styrelse.

Det centrala som tillkommer är att det skrivs in att alla tävlingar om prispengar ska vara godkända av Svensk Travsports styrelse

Ändringarna har förhoppningsvis hunnit presenteras och diskuteras på respektive travsällskaps höstmöte. Demokrati bygger på delaktighet och en stadgeändring kan inte försiggå på ”styrelsenivå” utan måste i förankringsprocessen sippra hela vägen ner till medlemsnivå innan det åter vandrar uppåt till beslutsläge.

Sulkysport lät den pensionerade advokaten Mats Müllern, med stor erfarenhet från, och engagemang inom, galoppsporten, läsa stadgeförslaget och kommentera det ur oberoende juridisk synvinkel.

Müllern konstaterar att det som föreslås, inklusive formuleringarna om att ST:s styrelse ska godkänna alla tävlingar, är naturligt. Så fungerar i princip alla idrottsförbund. Förbunden sanktionerar – godkänner – klubbarnas ansökningar om tävlingar.

det som föreslås, inklusive formuleringarna om att ST:s styrelse ska godkänna alla tävlingar, är naturligt

Inget konstigt alltså.

Men det kommer nu. Och det är mina tankar, inte Mats Müllerns, ska väl för ordningens skull sägas.

Första punkten är att finns en betydande skillnad mellan hur travsporten och ”vanlig” idrott fungerar i tävlingskalenderns uppbyggnad. I de flesta idrotter utgår tävlingskalendern på initiativ från klubbarna/föreningarna, de fysiska tävlingsarrangörerna. I travsporten har det däremot blivit tvärtom. Banorna är inte att se som direkta beställare utan som mottagare av ett förslag till tävlingsprogram och tävlingsvolym som är centralt framräknad och konstruerad. I bästa fall kan banorna om de har bra motiveringar påverka att föreslagna dagar i tävlingskalendern ändras.

Att skriva in i stadgarna att styrelsen ska godkänna de tävlingar ST centralt redan har stor makt över planerandet av, är inte det att riskera att ytterligare reducera banornas egna möjligheter till att påverka sin situation? Det är alltså inte stadgarnas formulering i sig som blir problemet utan det förhållande styrelsen har till hur det som ska beslutas tas fram och utformas.

När man i år trodde att det faktiskt skulle börja lossna, att ST inför omregleringens givna konsekvenser skulle släppa mer inflytande till banorna gällande tävlingsprogrammen, blev det precis tvärtom – 2018-programmet, det dessutom riktigt dåligt utformade 2018-programmet, kördes i kopiatorn.

 

Nästa punkt: ST har låst in alla rättigheter till ljud och bild från banorna i ett avtal som gäller flera år till. Det avtalet är ett maktverktyg som styr vad banorna kan och får göra med sina tävlingar. Avtalet följer dessutom till sin karaktär den rådande politiska doktrinen att banorna ska disponera så lite pengar som möjligt och ATG så mycket pengar som möjligt.

Det är märkligt att inte detta avtal omedelbart sades upp för omkonstruktion när det stod klart att omregleringen av spelmarknaden skulle landa i ett licenssystem. I ATG:s fall är priset på dessa rättigheter satt utifrån förutsättningen att banorna får direkt och proportionell nytta av spelöverskottet som ljud och bild hjälper till att generera. Detta är dock inte tillämpligt i de affärsmodeller andra spelbolag kommer att vilja ha.

Här handlar det inte om attt ha några ”Lika Villkor” som travsporten anammat som slagord inför omregleringen utan väldigt mycket om att om andra spelbolag ska ha tillgång till ljud och bild på banorna så är det på ”ATG:s villkor”. Det är alltså en konstruktion som får effekten att den stänger ute ATG-konkurrens.

 

Så det tredje: det obegripliga som beslutades Derbyhelgen. Eller gjorde det det, togs upp är väl rätt ordval?

Nämligen att ST i praktiken sätter stopp för alla tänkbara initiativ från banorna själva att vilja, eller kunna, agera utanför det centralt dikterade och ännu så länge ”ATG-beställda” och ATG LIve-anpassade tävlingsprogrammet. Detta genom att ST även vill ta makten över banornas ”kommersiella ytor”. Om ett spelbolag önskar köpa en reklamskylt på en bana ska 90 procent av intäkten gå till den centrala ST-fördelade potten och tio procent till banan som säljer skylten. ST ska dessutom godkänna spelbolaget som köper skylten. Detta affärsförhållande gäller spelbolag isolerat. Inte andra skyltköpare.

Detta är så urbota dumt att man inte tror det är sant, men det är det (sant alltså).

Detta är så urbota dumt att man inte tror det är sant, men det är det (sant alltså)

S å till sist: en elefant i rummet blir hur Svensk Travsport (och Svensk Galopp) utövar sitt ägarinflytande i ATG. Förutom att ATG:s styrelse består av representanter utsedda av staten, med den till finansdepartementet hårt sammanbundne Bo Netz som ordförande, så sitter det från sportens sida samma människor i ATG:s styrelse som i ST:s och SG:s.

Detta kolliderar med det som nu föreslås med att ST:s styrelse ska godkänna alla tävlingar. Varenda ST-styrelseavslag som rör någon annan spelbolagsaktör än ATG torde med den personsättning som nu gäller för sportförbundets och spelbolagets styrelser ha ungefär lika stor chans som en Piggelin i Sahara vid lunchtid om det prövas rättsligt utifrån konkurrenslagstiftningen.

Som ST agerat inför omregleringen finns tyvärr anledning att misstänka att travförbundet INTE kommer att se med blida ögon på eventuella initiativ som skulle innebära konkurrens med ATG. Med den föreslagna stadgeändringen blir intrycket att man knyter ihop säcken gällande detta.

Med den här föreslagna stadgeändringen blir intrycket att man knyter ihop säcken gällande detta

Kanske öppnar sig nu också en övergripande fråga: Håller ST fast vid en struktur där man i praktiken fortfarande är kraftigt inlindat med sitt spelbolag ATG, med den ovan nämnda styrelsesammansättningen, ljud-bild-avtalet, och 90-10-fördelningen av ”nya intäkter” som flagranta exempel? Om detta agerande och manövrerande uppenbart syftar till att behålla vad som varit ATG:s monopolsituation för hästspel, motarbetar ST inte då omregleringens huvudsyfte om kanalisering innebärande att ”allt” spel ska styras in under Spelmyndighetens kontroll?

Mats Müllern har sin egen lösning på detta: ATG borde rakt av säljas. Ja, det kanske är rätt.

Men till att börja med borde sporten börja visa att man menar allvar med att ATG ska konkurrensneutraliseras genom att åtgärda ljud/bild-avtalet, köra 90-10-förslaget i dokumentförstöraren, och deklarera att den sportsliga delen av ATG-styrelsen avgår vid nästa bolagsstämma. I samma andetag sätts stenhård press på att även stat-gänget i ATG-styrelsen ska avsättas och ersättas med en för stora spelbolag kompetensbaserad sammansättning.

ATG:s valberedning (finns det ens en sådan tillsatt?!) borde då från och med nu bli fullt sysselsatt med detta.

G ör detta först, och de föreslagna stadgeändringarna blir då sannolikt helt okontroversiella. Och allt blir som ambitionen är, att stadgarna ska knyta ihop säcken så att ST:s styrelse har sista ordet. Men det är skillnad på att knyta ihop en säck och bli inknuten i säck. Det kanske därför inte är en så dum idé om travsällskapens medlemmar tar sig ett funderarvarv på om stadgeändringarna ska släppas igenom den 12 december eller om man ska begära ett ”omtag”.

Fakta

Advokaten om stadgeändringen

Mats Müllern går in detalj in på vad det juridiska läget är om en bana skulle välja att köra en tävling som inte är godkänd av ST:

”Bilsportförbundet uteslöt medlemmar som deltog i av förbundet icke-auktoriserade tävlingar, s.k. lojalitetsplikt. Det ansåg Marknadsöverdomstolen vara en för långtgående åtgärd som innebar en otillåten konkurrensbegränsning. Man uttalade dock att idrottsverksamhet med ekonomiska effekter var underkastad de konkurrensrättsliga reglerna. Helt i överensstämmelse med den s.k. Bosman-domen från EU-domstolen. Nationella eller andra regler fick inte påverka den fria rörligheten varför transferreglerna underkändes. Däremot underkände inte Marknadsdomstolen organisationens hävdande av ensamrätten i sig. D.v.s alla som medverkar i auktoriserade tävlingar var underkastade dess regler. Man fick bara inte bestraffa de som medverkad i andra organisationers tävlingar genom att förbjuda dem att delta i förbundets tävlingar. Tidigare hade i vart fall SG regler som förbjöd den som deltagit i av SG ickeauktoriserade tävlingar att starta i SG-tävlingar. Den bestämmelsen har försvunnit.

———-
Den stora och svåra frågan är om ett utländskt spelbolag, som uppfyller de svenska kraven kan träffa avtal med en bana, eventuellt med ensamrätt, om spel på banan. Exempelvis Bet 365 träffar avtal med Solvalla om att alla deras löp skall exklusivt förbehållas spelbolaget. Jag tror, men är långt ifrån säker, att ST då kan utesluta Solvalla ur organisationen, men man kan inte angripa själva avtalet. Och heller inte bestraffa en deltagare på en sådan tävling som brott mot lojalitetsplikten.”

Expandera

 

Lars G Dahlgren på twitter:

Om man redan nu får önska en spännande häst i Olympiatravet så blir det nog Cleangame.
@larsgdahlgren - 26 jan
Världsrekord sattes igår; superbana idag också och topphästar tävlar. Blir en treåring världens snabbaste (1.07,6)… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 7 okt 2018
Det var väl bara meningen...att Kennedy skulle komma in och sätta fb frispark från 3
@larsgdahlgren - 1 okt 2018
solvallahf.se/bloggen?target… Om Stockholms Travsällskap driver ”sina hästägares” idéer blir det nog livat om tävlingsprogrammet i höst igen.
@larsgdahlgren - 19 aug 2018
Extrautredningen om hästsportens finansiering från 2019 går igång inom kort. ”Olika lösningar är tänkbara”, säger civilminister Shekarabi.
@larsgdahlgren - 5 apr 2018
Fokustema
Krönika
Läs senare

Borttagen regel saboterar V75 som skicklighetsspel

Det fanns en gång i tiden något i V75 som hette ”sexveckorsregeln” som senare blev ”tioveckorsregeln”. Denna är nu borttagen. Tyvärr undergräver det V75:s viktiga position och profil som ett skicklighetsspel.
Av
Lars G Dahlgren

Den här veckan är två hästar med i V75-loppen som spelarna, rakt på sak, omöjligt rent sakligt kan värdera formen på. Det handlar om Timo Nurmos-tränade duon Mellby Club och Sir Ratzeputz. Den förstnämnde (finns i klass I) gjorde sin senaste start i augusti 2017. Han kommer med ett kvallopp i februari på 1.17,2 som enda i närtid ”mätbara” prestation till lördagens V75-lopp på Mantorp.

Sir Ratzeputz i guldivisionen startade senast i gulddivisionsfinalen på Solvalla den 7 april förra året. Bra nära ett år sedan.

Det här är inte bra.

När V65-spelet växte och blev stort på främst 1980-talet gällde hårda regler för att hästarna skulle vara startberättigade i det stora riksspelet. Eftersom V65 var det då ledande stora skicklighetsspelet av det som fanns tillgängligt i Sverige ansågs det också viktigt att spelarna skulle ha möjlighet att kunna bedöma hästarnas möjligheter i loppet utifrån informationen i hästarnas formrader, de senaste tävlingsprestationerna. Därför var regeln – om jag nu minns helt rätt – att hästen var tvungen att ha minst tre godkända prestationer (alltså en placering och en tid) inom den senaste åttamånadersperionden och, viktigast av allt, en placering och en tid i programraden inom senaste sexveckorsperioden innan loppet. Att ha varit diskad, distanserad, eller utgått, dög inte.

Någonstans började Svensk Travsport ändra i detta. Sexveckorsregeln blev tioveckorsregel och så togs den helt bort i de högsta klasserna, silver- och gulddivisionen. Sedan årsskiftet finns den inte kvar alls, i någon klass.

Så här svarar Svensk Travsports sportchef Petter Johansson i ett mail till mig där jag bad honom förklara bakgrunden till att reglerna ändrats.

”Sedan årsskiftet har vi helt tagit bort kravet i samtliga lopp efter en dialog med sportcheferna. De argument och den dialog som vi tillsammans förde var bland annat, vad är skillnaden mellan 15 veckor och tio veckor? När kan man säga att ”formen är färsk”? Hur kan vi förenkla och förtydliga för samtliga aktiva i vår sport? Ja, tillsammans kom vi fram till att fördelarna övervägde nackdelarna gällande att hästar som önskar vara med i STL kan få möjlighet att starta och sedan tror vi att tränarna och spelarna har kunskap för att bedöma formen gällande respektive häst.”

Tyvärr Petter, ni tänkte helt fel. Det finns faktiskt ingen reell chans att bedöma formstatusen varken på Mellby Club eller Sir Ratzeputz förrän man har sett hästarna värma på Mantorp på lördag. Innan dess är det bara en gissningslek och att försöka värdera den information om hästarna som kommer från tränaren Timo Nurmos stall. Att ta bort regeln om att inte ha ”färsk start” i programraden undergräver därför V75:s position som skicklighetsspel. Vilket jag tror är fel väg att gå gällande detta spels kraft, varumärke och tradition.

finns faktiskt ingen reell chans att bedöma formstatusen

Jag är också förvånad att det varit så tyst i de opinionsbildande delar av spelkretsarna som brukar larma högt om vikten av att ha korrekt information om hur hästarna går balanserade och utrustade. Därifrån har det så vitt jag sett varit helt tyst om detta. Att ha saklig information om det viktigaste av allt, hästarnas aktuella prestationsnivå i form av ett lopp gjort i närtid som man kan titta på, verkar märkligt nog inte vara så viktigt från de hållen.

För att nu gå tillbaka till Petters mail: Vad är då en ”färsk form”? Ja, i mina ögon går gränsen vid typ fyra veckor tillbaka i tiden. Det är den startfrekvens en häst som är ”normalt igång” rimligtvis har. Stretcha ut det till det som regeln en gång i tiden var, sex veckor, så ligger man inom rimlighetens gräns. Så innan ni klurar vidare på hur ni ska möta spelarnas krav på att få korrekt balans- och utrustningsinformation, gör då det självklara och se till att spelarna har ”färska prestationer” för ALLA V75-spelare att kunna värdera. Även i de högsta klasserna. Ändra alltså tillbaka reglerna till ”sexveckorsregel” i V75-propositionerna.
PS. Informationen från Timo Nurmos stall är att både Mellby Club och Sir Ratzeputz ”tränat bra”. Och att Mellby Clubs 1.17,2 i kvalloppet är det snabbaste han gått i förberedelserna inför comebacken. DS.

Lars G Dahlgren på twitter:

Om man redan nu får önska en spännande häst i Olympiatravet så blir det nog Cleangame.
@larsgdahlgren - 26 jan
Världsrekord sattes igår; superbana idag också och topphästar tävlar. Blir en treåring världens snabbaste (1.07,6)… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 7 okt 2018
Det var väl bara meningen...att Kennedy skulle komma in och sätta fb frispark från 3
@larsgdahlgren - 1 okt 2018
solvallahf.se/bloggen?target… Om Stockholms Travsällskap driver ”sina hästägares” idéer blir det nog livat om tävlingsprogrammet i höst igen.
@larsgdahlgren - 19 aug 2018
Extrautredningen om hästsportens finansiering från 2019 går igång inom kort. ”Olika lösningar är tänkbara”, säger civilminister Shekarabi.
@larsgdahlgren - 5 apr 2018
Fokustema
Krönika
Exklusivt för dig som prenumerant
Läs senare

Skattesänkningen räddar ATG 2019

ATG:s bokslut förvånade inte. Att sportens spelbolag skulle göra ett sämre 2018 än 2017 kunde man räkna ut på förhand med tanke på fotbolls-VM. Men en svag avslutning på året gjorde heller inte situationen bättre. Nu kommer den nya spellagens skattesänkning från 35 till 18 procent och räddar 2019.
Av
Lars G Dahlgren
Foto: Micke Gustafsson/ALN
Foto: Micke Gustafsson/ALN

Att den sänkta skatten gör att trav- och galoppsporten i år kan förvänta sig samma nivå på medel till prispengar och drift av banorna går att förutspå även om det utöver tappad fart i slutet av 2018 också är så att ATG:s balansräkning har utvecklats till en allt tyngre historia.

Under 2018 var det dags för utbetalningen av det omdiskuterade pokalåret, 300 miljoner kronor mer skulle ut till trav- och galoppsporten jämfört med 2017 enligt en uppgörelse som träffades 2014. Det är förstås så att det är pokalen – som faktiskt blev 335 miljoner – som gör att ATG:s resultat svängt från 99 miljoner i överskott 2017 till 127 miljoner minus 2018. En resultatförsämring på hisnande 226 miljoner kronor. Resutatförsämringen utgör, för att nu sätta en jämförelse, mellan en tredjedel och en fjärdedel av hela travsportens prispengar.

Resutatförsämringen utgör, för att nu sätta en jämförelse, mellan en tredjedel och en fjärdedel av hela travsportens prispengar

Man kan säga att den extra fart som ATG-investeringarna 2015-2017 gett i form av totointäkter och som skulle bygga omsättningen 2018 till att klara pokalårsutbetalningen täckte pokalen till ungefär två tredjedelar. 127 miljoner kronor fick hämtas ur ”hästsportens fond” för att täcka resten.

Här kommer nu skattesänkningen från 35 till 18 procent på totonettot in i bilden. Utan den hade ATG – och sporten – helt säkert varit tvungen att under 2019 backa från 2018-(rekord)utbetalningen på snuddande nära 2,1 miljarder kronor till trav- och galoppsystemet. Å andra sidan har man också kunnat kalkyera med att denna skattesänkning skulle komma, som en realitet, i den sekund regeringen, med bred riksdagsuppslutning i ryggen, bestämde sig för att gå för att lagstifta en licenisierad spelmarknad.

Även om ATG klarade pokalårsutfästelsen och lyckosamt har kommit igång med sportspel och casino direkt från årsskiftet (hur det går där affärsmässigt kommer det en första officiell rapport om den 30 april) finns det saker att vara observant på gällande värderingen av ATG:s ställning.

Balansräkningen innehåller att ATG:s anläggningstillgångar ökat med 498 miljoner kronor under 2018. Det är alltså investeringar som tillgångsförts. Längre ner i balansräkningen finns hur detta finansierats: med att ATG gått till banken och lånat 498 miljoner kronor. Det här är investeringar som ska resultatföras med avskrivningar de närmaste åren. Om man höftar till en genomsnittlig avskrivningstid på investeringarna på fem år så handlar det om storleksordningen 100 miljoner kronor om året fram till 2024. Som alltså kommer att belasta ATG:s resultaträkning.

Trav- och galoppbanorna och de med hästarna aktiva behöver alltså hålla tummarna för att det blir bra avkastning på de gjorda investeringarna och satsningarna…

Nu går det att titta tillbaka på hela ”pokalårsperioden” och summera hur det gått och vad som är ATG:s utgångsläge i det som nu ska komma.

Strategin var att marknadsinvestera i ATG för att bygga omsättning och spelintäkter. Man kan konstatera att ATG:s totonetto mellan 2014 och 2018 ökade från 3,7 miljarder kronor till drygt 4,1. För att vara exakt med 436 miljoner kronor. Samtidigt har medlen till trav- och galoppsporten faktiskt ökat mer, med 457 miljoner kronor, till rekordnivån 2,1 miljarder.

Gott så?

Nja, den där rekordnivån 2,1 miljarder klarades alltså av tack vare att ATG förra året kördes med 127 miljoner kronor i underskott. Företagets soliditet (ett mått på hur ”ekonomiskt långsiktigt starkt” ett företag bedöms vara) har under dessa år sjunkit från 41 procent, vilket är genomsnittligt för svenska tjänsteföretag, till 26 procent, vilket är några procent under vad ekonomer brukar tycka är vettiga soliditetsmål.

En annan jobbig sak som inte är med i redovisningen av ATG:s ekonomi är att den hastiga omsvängningen gällande Svensk Travsports 2017 igångsatta affärsbolag Troperty verkar ha hunnit bli en dyr affär innan totalbromsen slogs i under försommaren förra året. Vad det landade i ekonomiskt dyker väl upp i ST:s kommande årsredovisning, men det kan enligt trovärdiga uppskattningar handla om storleksordningen 50 miljoner kronor i underskott att hantera, eller kanske till och med ännu mer.

Nu aviseras efter ett år med andra prioriteringar produktutveckling inom ATG:s hästspel. Att bara låta sig räddas av skattesänkningen är ingen långsiktigt hållbar strategi. Det bästa och billigaste är att börja med att renovera istället för lansera.

Det bästa och billigaste är att börja med att renovera istället för lansera

I en stor intervju i Sulkysport före jul med ATG:s verkställande direktör Hasse Lord Skarplöth svarade denne att det inte var aktuellt att ändra några spelavdrag på de av hästsportens traditionella enkla spelformer som hade fått det jobbigt. Detta trots att det är uppenbart att 20 procents avdrag på v/p, inte håller i en konkurrensutsatt och marknad med enormt utbud på framförallt sportspelsidan.

trav, travsport, sulkysport, atg, bokslut
Lotta Nilsson Viitala och Hasse Skarplöth. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Redan nu i början av februari, på ett pressmöte, hade dock Lord Skarplöth rätt uppenbart bytt ståndpunkt och lät förstå att ändrade spelavdrag på dessa enkla spelformer är att vänta. Han visste förstås redan i december mycket väl vad årsredovisningen skulle innehålla; att dessa ”enklare spel”, där det bland annat ingår att det bra dagliga spelet DD nu är förbisett och misshandlat, kommer att vara föremål för kommande förändringar. Eller, skulle man egentligen vilja uttrycka det, förbättringar, för att hänga med i konkurrensen.

127 miljoner back för ATG under pokalåret

Lars G Dahlgren på twitter:

Om man redan nu får önska en spännande häst i Olympiatravet så blir det nog Cleangame.
@larsgdahlgren - 26 jan
Världsrekord sattes igår; superbana idag också och topphästar tävlar. Blir en treåring världens snabbaste (1.07,6)… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 7 okt 2018
Det var väl bara meningen...att Kennedy skulle komma in och sätta fb frispark från 3
@larsgdahlgren - 1 okt 2018
solvallahf.se/bloggen?target… Om Stockholms Travsällskap driver ”sina hästägares” idéer blir det nog livat om tävlingsprogrammet i höst igen.
@larsgdahlgren - 19 aug 2018
Extrautredningen om hästsportens finansiering från 2019 går igång inom kort. ”Olika lösningar är tänkbara”, säger civilminister Shekarabi.
@larsgdahlgren - 5 apr 2018
Fokustema
Krönika
Läs senare

Som att försöka kalla tillbaka hungriga jakthundar

Visste inte civilminister Ardalan Shekarabi vad han släppte lös med den nya spellagstiftningen? Antingen var det så illa, eller så avslöjar sig Shekarabi nu vara en politisk populist.
Av
Lars G Dahlgren
Civilminister Ardalan Shekarabi verkar ha infört en lagstitning han inte förstod konsekvenserrna av. Foto: Jeannie Karslsson/Sulkysport
Civilminister Ardalan Shekarabi verkar ha infört en lagstitning han inte förstod konsekvenserrna av. Foto: Jeannie Karslsson/Sulkysport

Ardalan Shekarabi har kallat till ett möte nästa vecka med de spelbolag som fått svensk licens. Han vill få dem att begränsa spelreklamen, främst gällande onlinecasino kan man tänka sig. Ministern anser inte att spelbolagen lever upp till det som står i den nya lagen om att ”reklamen ska vara måttfull”.

Och visst – mängden casinoreklam överallt är förödande, kvävande. Själv är jag så spytrött på främst Ninja Casinos reklamfilmer att jag nu byter tv-kanal så fort det dyker upp ett reklamavbrott.

Shekarabi har redan kört en dundrande galopp – för att nu prata travspråk – med spellagstiftningen. Det gjorde han när han som en blixt från klar himmel satte den för hästsporten centrala frågan om på vilket sätt spelbolagen ska bidra till sportens finansiering som betalning för att bolagen använder hästarna som spelobjekt på väntan ända till 2021-2022. Han använde det klassiska (socialdemokratiska) tricket att tillsätta en lååååång statlig utredning där hästsporten bakades in i saker som inte alls har med hästsport att göra.

Det regeringsbeslutet var ett grundligt svek mot hästsporten. Att Svensk Travsport och Svensk Galopp inte kraftfullt vänt sig mot den långa utredningstiden och att det i praktiken innebär att staten desperat vill ha kvar styrelsekontrollen i ATG precis som i det tidigare monopolsystemet är både förvånande och som jag ser det ett direkt svaghetstecken från hästsportens ledning.

Det som kommer att hända – eller i vart fall riskerar att hända – är att hästsporten hinner akterseglas och marginaliseras till att bli relativt ointressant för både spelbolag och spelare när spelmarknaden i övrigt utvecklas med nya produkter, affärsmodeller och samarbeten. En katastrof i så fall för sportens volym, dess banor, utövare, och de (jordbruks)näringar som nu försörjer cirka 15.000 trav- och galopphästar i träning.

hästsporten hinner akterseglas och marginaliseras till att bli relativt ointressant

 

Nu gör Shekarabi bort sig igen. Det var väl fullständigt självklart att svenska konsumenter skulle överösas med spelreklam när casinobolagen inte längre behöver verka från utländska baser utan kan göra det lagligt från svenska plattformar. Det handlar om att i knivskarp konkurrrens och med feta marknadsföringskonton erövra marknadsandelar och ta viktiga positioner.

Shekarabis blixtinkallade möte med spelbolagen nästa vecka känns därför som ren och skär populism. Han försöker demonstrativt stå på konsumenternas (väljarnas) sida gentemot aggresiva kommersiella intressen (spelbolagen). Det framstår dock inte speciellt trovärdigt eftersom lagstiftningen – beslutad av en mycket bred politisk majoritet – blev som den blev. Ett ord som ”måttfull” betyder ju faktiskt ingenting. Det innehåller noll kvantifiering och konkretisering.

Det Shekarabi försöker göra är ungefär som att först har han släppt ut ett gäng vrålhungriga jakthundar (spelbolag)  i en skog proppfull med villebråd (svenska spelkonsumenter) och nu kallar han desperat tillbaka hundarna för att uppmana dem att jaga mindre intensivt och inte så högljutt – utan mer ”måttfullt”.

”Det låg liksom i korten att det skulle bli fajt när närmare 70 bolag skulle ut och slåss på samma marknad. Den som är förvånad över mängden, och att volymen i spelreklamen temporärt skulle skruvas upp, har inte gjort sin konsekvensanalys”, skriver ATG:s verkställande direktör Hasse Lord-Skarplöth i ett svar till Ardalan Shekarabi.

Väl formulerat, Hasse.

Lars G Dahlgren på twitter:

Om man redan nu får önska en spännande häst i Olympiatravet så blir det nog Cleangame.
@larsgdahlgren - 26 jan
Världsrekord sattes igår; superbana idag också och topphästar tävlar. Blir en treåring världens snabbaste (1.07,6)… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 7 okt 2018
Det var väl bara meningen...att Kennedy skulle komma in och sätta fb frispark från 3
@larsgdahlgren - 1 okt 2018
solvallahf.se/bloggen?target… Om Stockholms Travsällskap driver ”sina hästägares” idéer blir det nog livat om tävlingsprogrammet i höst igen.
@larsgdahlgren - 19 aug 2018
Extrautredningen om hästsportens finansiering från 2019 går igång inom kort. ”Olika lösningar är tänkbara”, säger civilminister Shekarabi.
@larsgdahlgren - 5 apr 2018
Sport