Fokustema
Krönika
Exklusivt för dig som prenumerant
Läs senare

Redén och Ågren slogs om Propulsions helbror

LEXINGTON. Två svenskar åkte till Kentucky och gav sig in i en gun fight om en ettårig travhäst. Det handlade inte om ”for a few dollars more” för att travestera en känd Clint Eastwood-film, utan slutade vid en miljon dollar. Daniel Redén ropade in Propulsions helbror Damien till stall Zet. Lennart Ågren, som ju också har hästar i träning hos Redén, fick finna sig i att vara underbidder.
– Vi har en plan med det här, säger Daniel Redén.
Av
Lars G Dahlgren

Greenshoes helbror Maverick (e. Father Patrick – Designed To Be) gled till och med över miljonen. Den amerikanske hästägaren Bradley Grant, med förra årets Hambletonianvinnare Atlanta som sitt trumfess, kammade hem den rekordhästen för 1,1 miljoner dollar. Oklart vem som var underbidder, men runt auktionsområdet Fasig-Tipton Pavillions spreds snabbt ett rykte att det var Daniel Redén.

– Nej, det stämmer inte. Jag var här för en häst, Damien, och bjöd inte på Maverick, säger Redén.

Ett par timmar senare kom Propulsions helbror Damien (e. Muscle Hill – Danae) upp i ringen. Även denne nådde i miljonen dollar. Och det tack vare att Daniel Redén och Lennart Ågren trissade upp priset till den nivån.

Uppfödaren Elisabeth Caldwell hade enligt uppgift nobbat väldigt höga bud, i nivå med det tidigare auktionsrekordet för travare, 820.000 dollar före auktionen för Damien, så att det skulle krävas uppåt miljonen dollar för att få hem ettåringen var ingen överraskning.

Men ärligt talat, köpa en ettåring för tio miljoner kronor – det är ju näst intill mikroskopisk chans att kunna räkna hem en sedan affär?

– Ja, visst är det sjukt mycket pengar det handlar om…Men jag kom hit för att bevaka just den här hästen och det fanns en anledning. Det är Propulsion. Om Damien blir en unghäststjärna är det bättre att han är det i vår ägo än någon annans, det är så vi ser det, sade Daniel Redén minuterna efter att klubbslaget fallit.

Det är förstås främst det potentiella avelsvärdet Stall Zet investerar i med köpet av Damien. Storebror Propulsion har liksom redan lagt fundamentet för en avelskarriär även för lillebror, om denne meriterar sig vettigt som unghäst – den bit i cv:t som ju Propulsion saknar, det var först hos när hästen var så gammal som fem år som utvecklingen tlll världsstjärna tog fart.

Damien ska förstås tränas för de största unghästloppen i USA, ”stakas i allt”, som det heter. Förberedelserna för det ämnar Daniel dock göra hemma i Sverige.

– Ja, planen är att ta hem hästen och träna upp honom i Sverige, säger Daniel Redén.

Lennart Ågren gick dock inte lottlos, eller snaras hästlös, från första auktionskvällen. Även om han inte blev ägare till någon miljondollarhäst så köpte han. stoet Ineffable (e. Cantab Hall – Jolene Jolene e.- Muscle Hill). För 600.000 dollar. Sex miljoner kronor alltså.

Lars G Dahlgren på twitter:

Jag gillar inte detta nya i travprogrammen att det inte längre framgår vilka som har proffslicens och vilka som int… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 17 jan
Nog för att det är bra att gamla hjältar - i detta fall Zoogin - uppmärksammas med egna lopp, men detta ser ju fakt… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 2 jan
Greenshoe infriade favoritskapet i Kentucky Futurity, enkelt, på 1.09,1. pic.twitter.com/k0csUCIROl
@larsgdahlgren - 6 okt 2019
Svanstedts förvandlingsnummer Beautiful Sin vann Filly Futurity på 1.09,5. SRF Stable äger. pic.twitter.com/g90DvvuCVT
@larsgdahlgren - 6 okt 2019
Manchego världens snabbaste sto någonsin med 1:49 (1.07,8). Superform nu på Nancy Johanssons sto som satt världsrek… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 6 okt 2019
Fokustema
Krönika
Exklusivt för dig som prenumerant
Läs senare

Salt, blött och långsamt

PARIS. Att landa i Paris inför Prix d’Amérique brukar vara att lämna ett kallt Sverige för ett i bästa fall halvmilt Paris. Det var nu tvärtom. På Vincennes har det fått en konsekvens de flesta tränare och kuskar suckar uppgivet inför: det har vräkts i massor med salt i banan för att den inte ska frysa ihop.
Av
Lars G Dahlgren
Alexandre Abrivard, efter att ha kört Börn Goops Dandy de Godrel, får illustrera hur banförhållandena var på Vincennes tre dagar före Prix d’Amérique: saltslasksmutsiga. Foto: Gerard Forni

”Så brukar de göra när det är kallt och nu har vi haft minusgrader flera nätter. De har haft i mycket salt i banan”, säger Björn Goop, som själv är avstängd torsdag-fredag (för att ha orsakat omstart) och därför från läktaren fick se sin franske Timoko-son Dandy de Godrel spurta in till tredjeplatsen värd 7.000 euro i dagens quintélopp.

Följden av den saltade banan är att både kuskar och hästar får det besvärligt. Speciellt ”övre kurvan” bestod av saltslask och efter loppen kom kuskar och hästar in med den där Vincennes-typiska blöta kolsvarta fronten långt in på bara skinnet.

Segertiden (Doceur de Erable, e. Ganymede) i quinté-loppet där Danduy du Godrel var trea talade sitt tydliga språk: 1.17,1/2.850 för hästar som sprungit in 200.000 euro och de flrsta hade 1.13-rekord.

Att hästar – som till exempel Propulsion – som är tydligt beroende av bra fäste skulle varit missgynnade om Prix d’Amérique gått på torsdagens underlag kan man utgå ifrån. Nu är det tävlingsfritt i morgon fredag och då finns förstås chansen att jobba med banan så att den på lördag-söndag förhoppningsvis är bättre.

Temperaturen ska också stiga fram mot lördag-söndag då vinden vrider från nordost till sydost, men å andra sidan hotas det med ett par millimeter regn på söndag. Det som ställer till det för Vincennes banskötare är dock inte dagstemperaturen, utan att det sjunkit till minusgrader på nätterna.

Lars G Dahlgren på twitter:

Jag gillar inte detta nya i travprogrammen att det inte längre framgår vilka som har proffslicens och vilka som int… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 17 jan
Nog för att det är bra att gamla hjältar - i detta fall Zoogin - uppmärksammas med egna lopp, men detta ser ju fakt… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 2 jan
Greenshoe infriade favoritskapet i Kentucky Futurity, enkelt, på 1.09,1. pic.twitter.com/k0csUCIROl
@larsgdahlgren - 6 okt 2019
Svanstedts förvandlingsnummer Beautiful Sin vann Filly Futurity på 1.09,5. SRF Stable äger. pic.twitter.com/g90DvvuCVT
@larsgdahlgren - 6 okt 2019
Manchego världens snabbaste sto någonsin med 1:49 (1.07,8). Superform nu på Nancy Johanssons sto som satt världsrek… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 6 okt 2019
Fokustema
Krönika
Exklusivt för dig som prenumerant
Läs senare

Noll euro i sulky, 1,8 miljoner i monté

”Man vet att vintermeetinget börjat när man ser Bilibili bli långt efter i sulkyloppen”. Så uttryckte sig – kanske inte ordagrant men bra nära – någon Vincennesturfist välformulerati sociala media. Men lika utklassad som Bilibili blir av de andra hästarna i högsta klassen i Frankrike, lika mycket utklassar han de andra under sadel.
Av
Lars G Dahlgren
Tack för god match! Alexandre Abrivard gratulera av Adrien Lamy efter Bilibilis andra raka Prix de Cornulier-seger. Foto: Gerard Forni.
Tack för god match! Alexandre Abrivard gratulera av Adrien Lamy efter Bilibilis andra raka Prix de Cornulier-seger. Foto: Gerard Forni.

Det är på det sättet en anmärkningsvärd häst, Bilibili. När det gäller oförmågan framför sulky men suveräniteten under sadel har han i närtid en bra motsvarighet: Scipion du Goutier vars karriär dock tog slut för tidigt på grund av tarmvred. Visst, många av Cornulier-vinnarna har varit specialister under sadel, och tar sina sulkylopp mest som formstärkande led i matchningen, och Bilibili har i sanning renodlat det.

Fakta

Bilibili

hingst nio år e. Niky – Quetty du Donjon e. Coktail Jet
45 st: 13–7–5
Rekord: m1.10,5m*
Insprunget: 1.803.100 euro
Uppfödare och ägare: Ecurie Jean-Pierre Barjon
Tränare: Laurent Claude Abrivard
Ryttare: Alexandre Abrivard

Bilibilis största segrar

Grupp I
Prix de Cornulier 2019 och 2020
Prix de l’Ile de France 2017
Prix du Président de la République 2015
Grupp II
Prix du Calvados 2018, 2019, 2020
Prix Louis Tillaye 2014
Prix Emile Riotteau 2015
Prix Léon Tacquet 2016
Prix Camille Blaisot 2016
Prix Paul Bastard 2016

Expandera

Bilibili är nu nio år och har efter sin andra raka Cornulier-seger – var dessutom trea  2018 – sprungit in 1,8 miljoner euro. Varenda en i monté! 16 av karriärens 29 starter är gjorda i sulky. Se flesta av dem på den tuffa grupploppsnivån eftersom det är där Bilibili kommit att kunna starta med sin höga prissumma och de utestängningar som grupploppsmeriter under sadel även medför i sulkyloppen.

Och i sulky, då han inleder sina vintermeeting som duktigt ringrostig, blir han alltså alltid långt efter…

Som unghäst vart Bilibili hos en tränare som heter Jean Michel Asin men efter tävlingsdebuten i mars som treåring flyttades hingsten till Laurent Claude Abrivard. Där har han varit sedan dess. Efter att ha inlett med fyra galoppmisslyckanden för sulky debuterade Bilibili i monté i augusti som treåring, på Enghien. Seger med 30 meter, värd 17.100 euro, på 1.17,2/2.875 meter. Alexandre Abrivard, då 21 år och redan fullfjädrad toppjockey, red.

Sedan dess har Bilibili, som det heter, inte behövt se tillbaka.

Första grupploppssgern; i november som treåring, Prix Lous Tillaye, på 1.15,6/2.700. I montékriteriet, Prix de Vincennes, fick han dock nöja sig med fjärdeplatsen. Där rådde han inte på Bird Parker (e. Ready Cash), vilken som unghäst lyckades kombinera att vara en topphäst i båda de franska disciplinerna. Ett halvår senare var dock kungakronan på plats. Då vann Bilibili montéderbyt, Prix du President de la Republique.

Bilibili är, måste man säga sparsamt matchad. Efter att ha gjort elva starter som treåring har han inte kommit upp i tio starter någon mer säsong. Ifjol gjorde han endast fyra lopp. Fokus ligger stenhårt på de största loppen under vintermeetinget och det har lönat sig.

Sviten 3–1–1 i Prix de Cornulier åren 2018-20.
Sviten 3–2–1–1–1 i Prix de Centaures åren 2016-20
Sviten 1–2 i Prix de l’Ile de France 2017-18, stod över fjol, men kan vara med i år i februari om han vill.

 

Givetvis står Bilibili i avel också, på Haras du Mont Goubert; 2019 till priset 4.000 euro vid levande föl. Första kullen är född 2017, nyblivna treåringar, och man får väl säga att avelsstarten ter sig intressant: tio av hans avkommor har nu i mitten på januari redan startat, tre vunnit, fyra travat under 1.20 med dottern Horia des Monts (u. Quirane de Louvain) som den snabbaste (1.15.5) och vinstrikaste (17.430 euro).

Bilibili är uppfödd och ägd av Jean-Pierre Barjon, läskedrycksfabrikanten (varumärket Lorina) som för en månad sedan valdes till ny president i det franska travförbundet, med hjälp av massivt stöd från det nya ”reformivrande” nätverket equistratis. Barjons grönvita ägardress har setts i Sverige, först och främst gällande Uppfödningslöpningsvinnaren och Kriterietrean Mister J.P.

För drygt tio år sedan var Bilibilis pappa Niky (e. Viking’s Way – Fete) en stor stjärna för Barjon. Han sprang in 870.000 euro och vann en brasse grupp II-lopp, Grand Prix de Sud Ouest i Toulouse blev största segern. I aveln har Niky klarat sig bra (första avkommorna födda 2006) med över 30 avkommor som tjänat över 200.000 euro. Bilibili är förstås primus, och Niky har nu smyg på att redan nästa helg få sin andra avkomma som tjänat över en miljon euro, dotter Delia du Pommereux (u. Noune du Pommereux) vilken är med i Prix d’Amérique.

Det finns åtta levande svenskfödda Niky-avkommor i startbar ålder och här ser siffrorna bra ut på det lilla materialet: Fem startande, alla har vunnit, alla gått 1.14 eller bättre (!), innefattande Barjons egen Mister Donald (u. Bahama Dream) vilken gjorde det förra året som treåring. Fyra har sprungit in över en halv miljon kronor och främst är Uranium (u. Licorne) 1.12,7ak/1,1 mkr.

Bilibilis mamma Quettty du Donjon (e. Coktail Jet – Betty du Donjon) har utöver sin fantastiske son lämnat ytterligare en avkomma över 100.000 euro, dottern Dedicate of Citrus (e. Meaulnes du Corta) som tjänat 121.000 euro. Hennes helbror Kerido du Donjon, euromiljonär, var också en stor stjärna i främsyt monté och vann bland annat fyraåringsderbyt Prix du President de la Republique. Från detta möderne kommer den på våra breddgrader välkända 1980-talsstjärnan Minou du Donjon (e. Quioco – Geribia).

 

En ännu större stjärna än Niky var Barjons ett år äldre Prix d’Amérque-vinnare Meaulnes du Corta (e. Voici du Niel – Cigale) vilken var en ”allt eller inget-häst”. En riktig stenkross som hade få, om någon, överman i sin generation när han fungerade och som sprang in 2,8 miljoner euro. Meaulnes du Corta har i större utsträckning än Niky fått chansen av de svenska stoägarna, och även om det blivit två miljonärer bland dem, M.T.Joinville (u. Ivy L.B.) och Creme Brulee (u. Youreonpandidcamera) så får man nog säga att de svenska uppfödarna där satsade på fel Barjonägda hingst.

de svenska uppfödarna satsade på fel Barjonägda hingst

Alexandre Abrivard, född 1993, tog nu sin tredje Cornulier-seger. Han vann på Scarlet Turgot (e. Dahir de Prelong) 2016 och har nu fyllt på med två Bilibili-vinster. Hans pappa Laurent Claude Abrivard, som alltså tränar Bilibili, har också vunnit Cornulier som jockey; på Ulf Nordin-tränade Voici du Niel (e. Kimberland) året innan Alexandre föddes.

Foto: Gerard Forni

 

 

Lars G Dahlgren på twitter:

Jag gillar inte detta nya i travprogrammen att det inte längre framgår vilka som har proffslicens och vilka som int… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 17 jan
Nog för att det är bra att gamla hjältar - i detta fall Zoogin - uppmärksammas med egna lopp, men detta ser ju fakt… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 2 jan
Greenshoe infriade favoritskapet i Kentucky Futurity, enkelt, på 1.09,1. pic.twitter.com/k0csUCIROl
@larsgdahlgren - 6 okt 2019
Svanstedts förvandlingsnummer Beautiful Sin vann Filly Futurity på 1.09,5. SRF Stable äger. pic.twitter.com/g90DvvuCVT
@larsgdahlgren - 6 okt 2019
Manchego världens snabbaste sto någonsin med 1:49 (1.07,8). Superform nu på Nancy Johanssons sto som satt världsrek… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 6 okt 2019
Fokustema
Krönika
Exklusivt för dig som prenumerant
Läs senare

Låt någon annan än ATG ha hand om banspelet

ATG planerar att ta bort alla banspelsterminaler – totoluckor – från 2023. Det är totalt oförståeligt sett ur storloppsarrangörers och sommarbanornas synvinkel. Där bör man försöka utveckla banspelet istället för att avveckla det. Det finns dock en lösning: Låt någon annan än ATG sköta banspelet!
Av
Lars G Dahlgren

Att ATG inte vill ha totoluckor på banorna kommer inte som någon överraskning. ATG vill inte att det ska vara någon publik på banorna överhuvudtaget. I ATG:s ögon är banorna blott produktionsenheter. Fabriker för totospel som helst ska drivas med sovjetisk kolchos-struktur som förebild. Eftersom denna spelbolagsstyrning av hela sporten får fortgå, och trots omregleringen till licensmarknad för spelet till och med accelerera, under en ursvag ledning hos Svensk Travsport, som i sin tur har sitt ursprung i att banorna med dess travsällskap är ursvaga på att hävda sina egentliga (stadgemässigt reglerade) intressen, blir det till slut så här.

Att besöka en travbana är en skön kombination av sport och spel. ”Spela kan man nu göra i telefonen”, säger ATG. Visst. Men den som säger så har näppeligen upplevt att med egna ögon välja ut en fjortonoddsare efter en en fin provstart, gå till totoluckan, spela 50 kronor (med en fysisk 50-lapp), jobba in hästen till seger och sedan gå till samma lucka och hämta ut 700 – i en fysisk femhundralapp och två hundralappar. Mata ner dem i plånbokens sedelfack. Kanske till och med nöjt och lite småstolt notera ”vinst 650” i programmet.

Det är så man skapar och bygger intresse för hästar och travsport, som förhoppningsvis blir livslångt. Genom att ge de som befinner sig på travbanorna känslan av att vara vinnare, duktiga och lite bättre spelare än alla andra, när de – med egna ögon – väljer ut ”sin häst” minuterna före start.

För egen del fick jag en påminnelse om detta psykologiskt viktiga i mellandagarna, när jag träffade en barn- och ungdomskompis jag ofta åkte på trav med för 30 år sedan. Han har slutat med det sedan många år tillbaka men ända hängt med lite smått, och dessutom fortsatt – förstod jag – småspela lite i smyg. Fast inte med samma glädje och känslor som när vi var unga:

”Det här med legitimeringen och att man ska spela med konto är ju helt löjligt. Det som är roligast med travet är känslan att gå till luckan när hästen man räknat ut ska vinna vinner, och man får pengarna i handen”, sade han.

Det som är roligast med travet är känslan att gå till luckan

Det här har ATG:s nuvarande ledning noll och ingen förståelse för, och det är ju sorgligt, eftersom det är hästsportens egenägda spelbolag. Att det förhåller sig så dystert bevisades bland annat när ATG inte gjorde mer än på sin höjd halvhjärtade försök att utverka dispens för att Spelinspektionens införda obligatoriska legitimeringskrav inte skulle gälla för att till exempel spela 20-lappar på Ovikens midsommartrav. Nu tar man steget fullt ut. Totoluckorna på banorna ska bort 2023.

 

Just den unika känslan för (ban)spelare att vara vinnare borde vara en USP (Unique Selling Point) för alla travbanor. Men eftersom ATG vill något helt annat än ha publik på travbanorna drivs spiralen oundvikligt åt fel håll gällande banpubliken så länge banorna låter sig sitta fast i den stenhårt knutna tvångströja ATG:s monopol innebär.

När den politiska processen började för att få licensmarknad istället för statligt spelmonopol kallade ATG:s verkställande direktör Hasse Lord-Skarplöth monopolet för ”en tvångströja”. Banorna kan nu, med det förestående avskaffandet av banspelsterminaler, säga precis samma sak, med Lord-Skarplöth som adressat och cc till Svensk Travsport: ”ATG:s monopol är en tvångströja”.

Men det går som sagt att lösa. Om inte ATG vill ha banspelsterminaler när det är 25.000 människor på Elitloppet, 8.000 i tre dagar runt Axevalla Stochampionatshelgen, 10.000 på Halmstad Sprintermästarmeetinget, 10.000 på Bodens midnattstrav med Norrbottens Stora Pris, 12.000 i Årjäng på det Stora Sprinterloppet, och 2.000-3.000 glada semesterfirare i Rättvik på sommarmåndagar, Lyckseles och Hotings veckomeetings, Arvika, Oviken, Åmål och Karlshamn, så må det väl vara så. Det är ju ett dominerande spelbolags självständiga beslut fattat på egna affärsmässiga grunder. Hästspelsbolaget ATG vill bli Nordens största spelbolag genom att renodla att ha sina kunder någon annanstans än där hästar tävlar.

Hästspelsbolaget ATG vill bli Nordens största spelbolag genom att renodla att ha sina kunder någon annanstans än där hästar tävlar

Men då måste det finnas möjlighet för banorna att försöka hitta någon annan operatör för banspelet än ATG! Det finns tid att vinka på; Till 2023 behöver man ju ”vara framme” med ett sådant avtal och ha eventuella investeringar i behövlig hård- och mjukvara klar.

Fast det verkar finnas ett betydande grundproblem i det här: Det illustreras väl av till exempel Travrondens Niclas Anderssons ledare i ämnet i senaste utgåvan av den tidningen, och det är hur ”alla” sitter fast i monopoltänket. Att det som ATG är och gör är den enda möjliga, och den enda rätta, enda vägen framåt för svenska travbanor. Det är enligt den ATG-monopolvärldsbild Niclas Andersson gör sig till tolk för därför bara att tugga i sig och svälja att känslan av att vara en vinnare när man går till totoluckan är något obsolet och inget för moderna människor/spelare.

”Det är en generationsfråga” säger en del. Ja, det kanske det är, men i så fall kanske intressenivån för hela den svenska travsporten är en generationsfråga, och det menar jag i så fall i dess allra dystraste profetiaform.

 

För att nu sammanfatta hela resonemanget: Om ATG inte vill ha banspelsterminaler längre kanske det finns något annat spelbolag som kan tänka sig att kliva in i just den nischen. Som kan bli en bra och för sporten nyttig partner; inte enbart genom att ta tillvara möjligheter till spelintäkter utan minst lika mycket för att bevara och utveckla ”travkulturen” – kombinationen av upplevelsen av sport och spel på samma idrottsarena, och som i så fall hjälper till med att uppfylla travsällskapens fundamentparagraf: ”verka för ökat intresse för travsport”.

Men först måste de monopolspöken som hemsöker sportens beslutande rum rensas ut, och mentaliteten ändras i grunden. Banorna måste sluta gå med på avtal, ingå förbindelser, och acceptera saker som binder dem i ATG-tvångströjan. Istället behöver enskilda banor – förslagsvis de (sommarbanor) som har banpublik och därmed banspel som väsentliga och viktiga komponenter i sina tävlingar – aktivt leta partners som till exempel när det gäller banspelsfrågan kan komplettera ATG:s utbud med något ATG inte längre vill hålla på med: Att bidra med förutsättningar för en upplevelse av sport och spel. ”Att gå till luckan” är en komponent i den upplevelsen som inte ska underskattas.

Första steget: Att någon driftig entreprenör får förtroende av någon eller några banor att se igenom och bakom ATG-flaggorna på innerplan.

Lars G Dahlgren på twitter:

Jag gillar inte detta nya i travprogrammen att det inte längre framgår vilka som har proffslicens och vilka som int… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 17 jan
Nog för att det är bra att gamla hjältar - i detta fall Zoogin - uppmärksammas med egna lopp, men detta ser ju fakt… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 2 jan
Greenshoe infriade favoritskapet i Kentucky Futurity, enkelt, på 1.09,1. pic.twitter.com/k0csUCIROl
@larsgdahlgren - 6 okt 2019
Svanstedts förvandlingsnummer Beautiful Sin vann Filly Futurity på 1.09,5. SRF Stable äger. pic.twitter.com/g90DvvuCVT
@larsgdahlgren - 6 okt 2019
Manchego världens snabbaste sto någonsin med 1:49 (1.07,8). Superform nu på Nancy Johanssons sto som satt världsrek… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 6 okt 2019