Fokustema
Krönika
Läs senare

Styrelse-schism tvingar fram sänkta prispengar?

Trav- och galoppsporten kan vara på väg mot ytterligare ett sparpaket, utöver de 80-100 miljoner kronor som dragits in jämfört med 2019. Sportens ekonomi gällande medel till banor och prispengar kan till och med kastas tillbaka till den nivå som gällde före pokalårets utfall 2018. Orsaken är oenighet mellan statens och sportens styrelseledamöter om hur ATG:s överskott från 2019 ska utdelas.
Av
Lars G Dahlgren
Upplåst för dig som är prenumerant
En talande bild för ATG:s 2019: En fotbollsspelare i strålkastarljuset i förgrunden och en häst som försöker hitta ut ur mörkret i bakgrunden. (Faksimil ur ATG:s ekonomiska rapport för 2019).
En talande bild för ATG:s 2019: En fotbollsspelare i strålkastarljuset i förgrunden och en häst som försöker hitta ut ur mörkret i bakgrunden. (Faksimil ur ATG:s ekonomiska rapport för 2019).

Sulkysport har källor som säger att orsaken till att balansräkningen saknades i ATG:s ekonomiska rapport för 2019 förra veckan (vilket går att läsa om här, här och här) är en djup spricka inom ATG:s styrelse mellan statens och sportens ledamöter om ATG:s resultat 2019 ska utdelas till Svensk Travsport och Svensk Galopp som koncernbidrag eller som aktieutdelning. Det handlar om storleksordningen 1,5 miljarder kronor som grovt uttryckt kan sägas finnas tillgängligt som möjligt att pytsa vidare till ST och SG.

På ägarsidan ST och SG finns i det ekonomiska systemet just nu ett lån från ATG på cirka 1,6 miljarder kronor. Det är pengar som sporten har fått låna för sin drift av banorna och till prispengar. Det är en teknikalitet som följt av den från 2019 nya spelregleringen. Samtidigt har ATG ”samlat resultat” vilket i klassisk aktiebolagsstil det ska beslutas om när ”verksamhetsåret stängs”.

Meningen är att när ATG:s bokslut fastställs och resultatdispositionen då samtidigt beslutas av ATG:s bolagsstämma – som endast är en formell historia med varsin representant för ST och SG – ska lån och utdelning till ägarna innebära en nollställning; lånet kvittas mot ATG:s resultat. Ja, i den bästa av världar kanske det till och med sedan skulle bli lite över, möjligt för ATG att fondera för framtiden.

Men nu förhåller det sig alltså tvärtom. De 1,6 miljarder kronor som sporten har lånat av ATG kommer inte att kunna nollställas med ATG:s resultat 2019. Vad differensen i slutändan blir är förstås av väldigt stor betydelse. Det är den saken som enligt Sulkysports källor verkar vara på väg att kunna orsaka den kanske största meningsskiljaktighet som funnits i ATG:s styrelse sedan bolaget skapades för 46 år sedan.

 

Om överföringen av ATG:s resultat till ägarna görs som koncernbidrag blir det ingen skatt på de pengarna. Det var för att skattelagstiftningsmässigt möjliggöra detta som ST förra året köpte en liten slatt av SG:s aktieinnehav i ATG så att ST kom över 90 procent i ägarandel i ATG.

Men om resultatet istället ska överföras som aktieutdelning blir det 21,4 procent i bolagsskatt! Då hamnar skatten på 320 miljoner kronor om det resultat som ska överföras är 1,5 miljarder. Kvar blir knappt 1,2 miljarder. Fjärran från de 1,6 miljarder ST och SG har lånat av ATG under 2019.

Sulkysports källor säger att det går en djup skiljelinje här mellan sportens och statens ledamöter i ATG:s styrelse. Att sportens representanter förespråkar koncernbidragsalternativet är av rent ekonomiska orsaker givet – även om man då samtidigt får krypa till korset och erkänna att allt ST och SG sagt och skrivit om att ST och SG skulle separeras från ATG i själva verket var tomt prat, för då är man ju fortfarande koncern och inte alls skilda åt när det kommer till väsentligheter.

Statens ledamöter ser saken – föga förvånande egentligen och möjligen sekonderat av finansdepartementet som varje gång det blir ”skarpt läge” avslöjas med att mest se ATG som en bra mjölkko vad gäller spelskatteintäkter – mer ideologiskt och anser att ATG:s överskott ska fördelas som aktieutdelning. Vilket man ska ha full respekt för, eftersom den där aktieaffären mellan ST och SG om ägandet i ATG lätt kan ses som en oblyg och kanske till och med moraliskt diskutabel skatteplaneringsvariant.

Oklart är då fortfarande var den viktiga schackpjäsen Skatteverket står i denna fråga.

 

Sulkysport har bett ATG:s ordförande Bo Netz kommentera de uppgifter Sulkysport har om sprickan i ATG:s styrelse utifrån nedanstående frågor:

  • Har du några kommentarer runt detta?
  • Har Skatteverket lämnat några besked om hur det kommer att se på saken om ni ”provar” med att utdela ATG:s överskott till ägarna ST och SG som koncernbidrag?
  • Vad ser du för ekonomiska konsekvenser för hästsporten de närmaste åren om ni bestämmer er för aktieutdelning som utdelningsmetod?
  • Kan det bli aktuellt med att ha ett förslag till resultatdisposition där halva styrelsen (sportens ledamöter) i så fall reserverar sig mot förslaget aktieutdelning? Hur hanterar man som ordförande en sådan sak – går det ärligt talat ens att sitta kvar som ordförande om man har halva styrelsen uttalat emot sig i en så oerhört viktig fråga?

Bo Netz svarar kortfattat så här:

”Som du är inne på så har beslut om vinstdisposition inte fattats ännu utan kommer fattas på kommande styrelsemöte i ATG den 17/3. Innan dess vill jag inte närmare kommentera frågan, men beslut fattas förstås baserat på ett gediget underlag och vanligtvis i enighet.”

kommer fattas på kommande styrelsemöte i ATG den 17/3

Nu ger vi oss in på området spekulationer.

Det som kan hända om styrelsens majoritetsförslag till resultatdisposition, och mot vilket sportens ledamöter reserverar sig, blir aktieutdelning, är att bolagsstämman (ST och SG) underkänner denna. Ett sådant scenario torde innebära att förtroendet för ATG:s styrelse, i vart fall dess statliga ledamöter, i praktiken är förbrukat från ägarnas ST och SG sida.

Vad som kan våga förutspås är att om överföringen är närmare 1,2 än 1,5 miljarder, oavsett hur det tekniskt görs, är sannolikheten stor att det behövs ytterligare besparingsåtgärder i sporten – läs sänkta prispengar en gång till utöver de inför i år redan beslutade 50 miljonerna i travet – och mindre pengar för banorna att röra sig med. Vid 1,2 miljarder är sportens ekonomi nog tillbaka där den var 2016-17…före pokalåret 2018.

Vad konsekvenserna sedan skulle bli av det…ja, så långt drar vi inte spekulationerna denna gång. Vi emotser till att börja med med stor spänning hur förslaget till resultatdisposition av ATG:s tillgängliga ungefär 1,5 miljarder blir vid mötet den 17 mars, och hur den balansräkning som då styrelsen föreslår att bolagsstämman ska fastställa, ser ut.

 

Lars G Dahlgren på twitter:

Stallkamraten, den heta segerkandidaten Face Time Bourbon, laddar mer i lugn och ro. pic.twitter.com/PQTGzTdFrg
@larsgdahlgren - 26 jan
Även om Bold Eagle inte är favorit när han startar i sitt femte Prix d’Amerique är det folksamling vid hans box. Ha… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 26 jan
Jag gillar inte detta nya i travprogrammen att det inte längre framgår vilka som har proffslicens och vilka som int… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 17 jan
Nog för att det är bra att gamla hjältar - i detta fall Zoogin - uppmärksammas med egna lopp, men detta ser ju fakt… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 2 jan
Greenshoe infriade favoritskapet i Kentucky Futurity, enkelt, på 1.09,1. pic.twitter.com/k0csUCIROl
@larsgdahlgren - 6 okt 2019
Fokustema
Krönika
Läs senare

ST:s ordförande borde svara på frågorna

Svensk Travsports ordförande Marjaana Alaviuhkola duckar för de brännande heta frågor ATG:s årsredovisning väcker och låter ATG:s ekonomichef Lotta Nilsson-Viitala svara på dem istället. Det är illa. Jag tror alla sportens utövare vill veta hur ST:s ledning tänker hantera framtiden bestående av att travförbundet nu har en skuld till sitt spelbolag ATG på monstruösa 734 miljoner kronor att hantera.
Av
Lars G Dahlgren
Upplåst för dig som är prenumerant
Marjaana Alaviuhkola. Foto: Jeannie Karlsson/Sulkysport
Marjaana Alaviuhkola. Foto: Jeannie Karlsson/Sulkysport

Det gäller inte minst de uppfödare som nu står med cirka 2.500 ettåringar som snart ska släppas på bete och sedan säljas/sättas igång. Det är ju de hästar som kommer att tävla under konsekvenserna av hur ATG:s årsredovisning ser ut. Den frågan gäller ju inte bara säljarna utan även de hästägare som ska köpa unghästarna…och de tränare som kanske funderar på att investera i anläggningar och personal för att träna hästarna. Och för uppfödarna kommer frågan dessutom i retur: ska jag betäcka mitt fölsto i år och i så fall med vilken hingst? Hur ser marknaden ut om två år för den nya häst som det förhoppningsvis resulterar i?

Att det skulle bli en ”skuld kvar” i det nya sättet att sköta ekonomin och strömma pengar mellan ATG och dess ägare Svensk Travsport och Svensk Galopp var väntat. Bilden har stått klar: Uppgörelsen om pokalåret då sporten under åren 2015-17 i princip avstod ökningar av medel från ATG för att ATG istället skulle kunna investera i att växa sig väldigt stort och starkt, med utlovade hela 300 miljoner kronor i tillskott 2018, har inte blivit något lyft för sportens ekonomi utan istället en blytung kvarnsten om halsen.

ATG har nämligen inte kommit upp i sådan fart, sådan ekonomisk utväxling, att pokalårsutfallet till sporten blivit finansierat av spelintäkterna. När travspelet dessutom backade stort under andra halvåret 2018 var farten in i 2019 så låg att inte ens den i och med spelomregleringen då halverade totoskatten – det handlar om 560 miljoner i sänkt totoskatt för ATG! – räckte för att finansiera pokalåret. Nu har man kört två år med högre utbetalningar till hästägare och banor än totointäkterna egentligen har tillåtit.

Samtidigt medförde omregleringen ett nytt sätt att flytta pengar på mellan ATG och hästsporternas förbund. Tre fjärdedelar av de två miljarderna trav- och galoppsporterna fördelar till banor och hästägare utgjordes av att ST och SG lånade av ATG, samtidigt som ATG bokföringsmässigt lade sina totointäkter på hög i resultaträkningen. När bokslutet fastställs är tanken att det hela ska kvittas. Det ATG tjänat in under året överförs – åtminstone är det den konstruktion som nu provas gentemot Skatteverket – med en kombination av koncernbidrag till ST och aktieutdelning till SG.

I den bästa av världar skulle detta bli ett nollsummespel. Kanske till och med ett överskott kvar för ATG att placera på sin egen kistbotten för framtida behov och investeringar. Men i själva verket är det tvärtom. Av det till ST förra året utgivna ATG-lånet på 1,5 miljarder kronor återförs nu ”endast” 934 miljoner som koncernbidrag.

 

ATG:s ekonomichef Lotta Nilsson-Viitala påpekar att det är ”min tolkning” att detta ska vara ett nollsummespel varje år. Det behöver det förstås heller inte vara. Vissa år kan man tillåta sig att det blir ett underskott, om det då samtidigt finns trovärdiga förhoppningar – eller kalkyler – om att detta vägs upp av kommande framtida överskott. Det är ju också på detta sätt ATG haft sin investeringsstrategi de senaste åren: tunga investeringskostnader en period som ska ge framtida överskott när resultatet av investeringarna är ”up and running”.

Men det är lika bra att hålla sig till klarspråk. Den redan hiskeliga skulden ST har till ATG kan omöjligt tillåtas öka ännu mer. Alltså behöver ATG:s resultat genomgå en metamorfos redan från och med i år, antingen i form av ökade intäkter, minskade kostnader, eller en kombination av de sakerna. Annars synes det svårt för travsporten att fortsätta leva i den ekonomiska kostym man nu befinner sig. Kraftiga strukturella ingrepp för att räta upp ekonomin – som nedläggning av banor och kraftig sänkning av prispengar – tycks hålla på att bli ett reellt hot, inte alltför långt borta i tid heller.

 

Ur den aspekten framstår de 57 första sidorna i den årsberättelse ATG idag publicerat som märkliga: Det som målande beskriver den egna förträffligheten på olika områden i spelbolaget står i djup kontrast till vad innebörden är i de kalla siffror som tar vid från och med förvaltningsberättelsen på sidan 58.

På sidan 13 avslutar Hasse Lord Skarplöth sitt vd-ord med en elegant graf som visar hur ATG:s resultat före transaktioner med ägarna utvecklas från 1.608 mkr 2013 till 2.126 mkr 2019. På sidan 82 kan man i kassaflödesanalysen samtidigt se att raden ”upptagning av lån” gått från att vara 501 mkr 2018, till att ökas på med 585 mkr förra året. På två år – pokalåren – har ATG:s upplåning gått från att vara till noll att att nu ha skulder till kreditinstitut på en miljard jämnt! Denna miljard är sedan till tre fjärdedelar – eller hälften beroende på hur man ser på skattereservationen på 200 miljoner – sedan vidarefört som ett lån till ST för utbetalning av prispengar och drift av banorna och de centrala funktionerna.

Detta framstår som inget annat än att sporten levt över de tillgångar spelbolaget ATG förmått generera de senaste åren. Pokalåret synes hålla på att bli en väldigt dyr historia att nu börja städa upp efter.

 

ST:s skuld till ATG: 734 miljoner!

 

”Lån på affärsmässiga villkor”

Lars G Dahlgren på twitter:

Stallkamraten, den heta segerkandidaten Face Time Bourbon, laddar mer i lugn och ro. pic.twitter.com/PQTGzTdFrg
@larsgdahlgren - 26 jan
Även om Bold Eagle inte är favorit när han startar i sitt femte Prix d’Amerique är det folksamling vid hans box. Ha… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 26 jan
Jag gillar inte detta nya i travprogrammen att det inte längre framgår vilka som har proffslicens och vilka som int… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 17 jan
Nog för att det är bra att gamla hjältar - i detta fall Zoogin - uppmärksammas med egna lopp, men detta ser ju fakt… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 2 jan
Greenshoe infriade favoritskapet i Kentucky Futurity, enkelt, på 1.09,1. pic.twitter.com/k0csUCIROl
@larsgdahlgren - 6 okt 2019
Fokustema
Krönika
Läs senare

Svenska sire stakes löser den heta frågan?

Temperaturen i debatten om vad som räknas som svenskfödda hästar blir allt högre. Kanske finns en elegant lösning på hela frågan i det avelsnummer från Sulkysport som denna vecka – om distributionen inte klickar i dessa coronatider – ska landa i brevlådorna hos tusentals travintresserade.
Av
Lars G Dahlgren
Upplåst för dig som är prenumerant
Ur Sulkysports avelsnummer 2020. Foto Simon Hagen/Sulkysport
Ur Sulkysports avelsnummer 2020. Foto Simon Hagen/Sulkysport

Det är den internationellt välbevandrade agenten Robert Lindström, som bland annat haft uppdrag för Avelsföreningens auktionsbolag Trottex, som kan sitta inne med vad som kan vara en mycket vacker kompromisslösning på denna svåra fråga. Svenskfödda hästar låter ju per definition som att de är födda och även uppvuxna i Sverige. I själva verket har alltfler svenskfödda travare i praktiken kommit att dimpa ner i främst fransk halm och på vårkanten, i april-maj, kunnat gå ute i försommarvarma hagar där det feta gräset växer så till den milda grad att man nästan med blotta ögat ser hur alla vitaminer och näringsämnen hoppar omkring i betena.

2019-betäckningsstatistiken visade att nästan 900 av de sammanlagt betäckta 4.500 stona befann sig på stuterier utomlands – alltså vart femte sto!

”Det här är inte rättvist mot de föl som verkligen föds och föds upp i Sverige”, ljuder argumenten allt högre och hårdare. Uppfödare med svenska gårdar känner att de får allt svårare att konkurrera med de allt mer utomlands uppfödda fölen. Situationen har nu kanaliserats via uppfödarföreningen ASVT sedan det vid årsstämman för ett per veckor sedan tillsattes en arbetsgrupp som på djupet ska penetrera ämnet hur man kan göra så att ”bara äkta svenskfött svenskfött är”.

 

Det som i grunden styr hela denna fråga är EU:s regler för fri rörlighet av varor och tjänster över nationsgränser. Dessa frihandelsregler motverkar just det ”äkta svenskfött- tillskyndarna” vill försöka skydda och gynna. Det går, anses det från Svensk Travsports sida, heller inte att ha olika regler för svenskregistrterade hästar beroende på om de är födda i Värmland eller Normandie. Det som styr rätten att registreras som svenskfött föl, med tillgång till svenskt unghästtävlingsprogram och svenska unghästpremier, är att fölets moder är inskriven i den svenska stamboken av sin ägare.

Poängen här är att det går sannolikt visst att skilja ”äkta svenskfödda” och ”svenskregistrerade” i två olika kategorier, utan att för den skull riva upp himmel och jord och ge sig långt in i snårig EU-juridik. Det gäller att man höjer blicken och tittar västerut, över Atlanten. Lösningen kan vara en svenskanpassad, europaanpassad, variant på det amerikanska sire stakes-systemet. Det är detta som Robert Lindström förklarar i det dessa dagar rykande färska avelsnumret från Sulkysport.

Sire stakes-systemet innebär exklusiva starträttigheter och prispengar i speciella lopp för hästar tillhöriga ”sin” delstat. Den delstat där hästen fötts och/eller där pappan står och där föl/fölsto vistats en viss fastställd tid under aktuellt år, erbjuder på sina banor exklusiva lopp för just ”sina” hästar. New York-hästar har speciella lopp i sin delstat, oerhört penningstinna dessutom, och detta därför upp priserna på avkommor till New York-baserade hingstar. Ohio-hästar har sitt eget sire-stakes-program. Och så vidare.

I det här fallet skulle alltså Sverige vara att betrakta som delstaten. Så här kan det göras: Alla avelshingstar som står uppstallade på svensk hingststation får avkommorna tillkomna med de högst 150 stona på den svenska språngrullan startberättigade i speciella svenska sire-stakes-lopp, som Svensk Travsport och banorna i så fall får skapa.

I det här fallet skulle alltså Sverige vara att betrakta som delstaten

Administrativt är det busenkelt: Det är bara att utgå från de ST-kontrollerade språngrullorna. De ston som står på svenskuppstallad hingsts till ST inlämnade språngrulla får sin avkomma startberättigad i ”sire-staken-loppen för ”äkta svenskfödda”.

 

Det handlar alltså i själva verket om att inrätta ett nytt eget tävlingsssystem inom nuvarande system, med öronmärka prispengar och uppfödarpremier, för hästar som är att betrakta som ”äkta svenskfödda”. Storleksordningen där just nu är enligt ST:s sffror 3.500 betäckta ston, Då behöver man inte göra om registreringsreglementets grundläggande innehåll. Hur mycket pengar och hur många lopp är en sådan där följdfråga som måste passas in i vad som dels är lämpligt och dels är ”frihandelsregelsmöjligt” i det ekonomiska EU-system som Sverige är med i.

Annat är ren tävlings- och propositionsteknik att lösa: till exempel för vilka åldrar dessa lopp ska köras. Och varifrån ska pengarna tas? Det rimliga utgångsläget är att man får omfördela av det som nu delas ut, innefattande att göra om befintliga lopp till ”sire stakes-lopp” (kanske går det att kapa ST:s Unghästserie rakt av för ändamålet?!).

Men hur blir det då med avkommorna till listhingstarna, de som verkar med fryst eller färsk importerad sperma med insemination på svenska mottagarstationer? Ja, det är en sådan där typisk gränsdragningsfråga som berörda parter – uppfödare, spermaimportörer, avelsstationer, ST, får försöka komma överens om.

 

Vad skulle man då vinna med detta? Jo, det skulle stärka det kommersiella intresset för det som vissa vill kalla ”äkta svenskfödda hästar”. Samtidigt blir de nu cirka 900 – av en kvalitet en bra bit över genomsnittet vågar jag påstå – aktiva svenskregistrerade avelsston som numera inte finns inom Sveriges gränser kvar i systemet som fortfarande väldigt attraktiva för hästköparna. De här ”utlandsfödda svenskfödda” är hästar svensk travsport fortfarande naturligtvis behöver både sett till volym och kvalitet.

I den bästa av världar betyder detta att de dyraste unghästarna kan ligga kvar på samma prisnivåer som de nu har, samtidigt som den inhemska hingsthållningen stimuleras och de stoägare som använder dessa hingstar kan få utsikten att få ett par tiotusenlappar mer när hästarna säljs som ettåringar. Om en Ready Cash-are betingar 750.000 eller 800.000 kronor har inte så stor betydelse för säljaren /uppfödaren som det har för den som får 75.000 istället för 50.000 för sin avkomma till en svenskuppstallad Ready Cash-son!

Den stjärnhäst som svepts in allra mest i blågula flaggor de senaste åren och stolt proklamerats som en produkt av svensk travsport och travuppfödning är Prix d’Amérique-vinnaren Readly Express. Det tål att påminna om att han tillverkades och föddes i Frankrike! Om ”äkta-svenskfött-ivrarna” fått bestämma fullt ut hade alltså sannolikt Readly Express istället förmodligen spridit sinn stjärnglans över dansk travsport som danskfödd…

Det tål att påminna om att han tillverkades och föddes i Frankrike

I den här knäckfrågan, som delar uppfödarna i två läger, ligger lösningen knappast i någon av ytterlighetspositionerna – antingen ”allt fritt som svenskfött så länge modern står i det svenska registret” eller å andra sidan ”endast äkta svenskfött svenskfött är” utan i någon smart lösning mitt emellan. Kanske är det Robert Lindströms sire stakes-tankar som är vägen att vandra. Då gör man om hela frågeställningen till att egentligen gälla tävlingsteknik – inte till att vara en registreringsregelfråga.

Lars G Dahlgren på twitter:

Stallkamraten, den heta segerkandidaten Face Time Bourbon, laddar mer i lugn och ro. pic.twitter.com/PQTGzTdFrg
@larsgdahlgren - 26 jan
Även om Bold Eagle inte är favorit när han startar i sitt femte Prix d’Amerique är det folksamling vid hans box. Ha… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 26 jan
Jag gillar inte detta nya i travprogrammen att det inte längre framgår vilka som har proffslicens och vilka som int… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 17 jan
Nog för att det är bra att gamla hjältar - i detta fall Zoogin - uppmärksammas med egna lopp, men detta ser ju fakt… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 2 jan
Greenshoe infriade favoritskapet i Kentucky Futurity, enkelt, på 1.09,1. pic.twitter.com/k0csUCIROl
@larsgdahlgren - 6 okt 2019
Fokustema
Krönika
Läs senare

”Blood Builder” bakom 1.07,7-världsrekordet?

De amerikanska travmyndigheterna – centralförbundet U.S.T.A. och de olika delstaternas kommissioner – framstår som ofattbart flata och overksamma. Att Chris Oakes, tränare till världsrekordhållaren Homicide Hunter, inte omedelbart blev av med sin tränarlicens efter vad som hittades i en razzia i hans stall i mitten på mars förra året utan lugnt kunde tävla vidare är häpnadsväckande.
Av
Lars G Dahlgren
Upplåst för dig som är prenumerant
Skärmavbild från artikel på nypost.om.
Skärmavbild från artikel på nypost.om.

För varje dag som går, ju mer snaskiga saker kan man läsa om vad den FBI-ledda utredningen av omfattande doping i trav- och galoppsporten har blottlagt i bevisningen mot de ännu så länge 27 åtalade tränarna, veterinärerna och medicindistributörer.

I skrivande stund verkar härvan mer växa åt travsporthållet än åt galoppsportditon, sedan det visat sig att en travtränare, Richard Banca med drygt 150 segrar och 3,4 miljoner dollar inkört förra året, i måndags blivit arresterad. Detta vid ett FBI-tillslag på den träningsanläggning i New York State som han har sitt stall på, och där ett par av de åtalade tränarna är verksamma. Bland annat sägs poliserna ha hittat skrivna lappar med instruktioner om hur vissa dopingmedel skulle administreras till hästarma.

Banca har åtta fällande domar på sig från travsportmyndigheterna gällande brott mot doping/medicineringsregler, men hans stall har alltså inte drabbats speciellt hårt utan det synes domarna till trots ha varit ”business as usual”.

 

Det kan alltså bli fler åtalade än de 27. Om Banca fogas dit återstår att se, men, som sagt, att dopinghärvan just nu expanderar i travsporten får ses som besvärande för de amerikanska delstatsracingkommissionerna, och naturligtvis även förbundet U.S.T.A.

Bilden som framträder just nu är att de galopptränare som är åtalade haft personer i travsporten som tillhandahållare av dopingmedel och vad vi kan kalla ”praktisk hjälp”. Oerhört graverande är den telefonavlyssning där travtränaren Nick Surick pratar om hur han hjälpt den åtalade galopptränaren Jorge Navarro att ”göra sig av med” (läs: ta hand om och avliva) sex av dopingen sannolikt förstörda hästar.

Detta är förstås upprörande så det räcker, men jag blir också extremt upprörd över vad som kommit fram gällande en razzia som gjordes i den åtalade Pennsylvania-baserade tränaren Chris Oakes stall den 14 mars 2019. ”Prestationshöjande dopingmedel beslagtogs”, har det summariskt gått att läsa sig till, men New York Post har gått steget längre.

I denna artikel publiceras en bild på en flaska med rödaktigt innehåll som någon skrivit ”Blood Builder” på. Flaskan ska ingå i det som beslagtogs i Oakes stall. Alltså den 14 mars 2019. Bara den flaskan tycker man, ryggmärgsreflexmässigt, borde varit tillräckligt för att Pennsylvanias Racing Commission skulle ryckt tränarlicensen från Oakes med omedelbar verkan och att varenda häst i stallet omedelbart fått startförbud. Detta inte minst mot bakgrund av att Oakes redan hade mellan tio och 20 fällningar på sig för ”grova” förseelser gällande dopingreglerna.

borde varit tillräckligt för att Pennsylvanias Racing Commission skulle ryckt tränarlicensen

Att det kunde vara ”business as usual” för en tränare i vars stall dopingutredare funnit en flaska märkt ”Blood Builder” är inget annat än ofattbart. Det avslöjar med isande tydlighet att de sportinterna myndigheter i USA som enligt U.S.T.A:s uttalande nedan ska se till att ”vår idrott bedrivs rättvist och med integritet” verkligen inte fungerar.

 

Från travförbundets U.S.T.A. sida har det varit anmärkningsvärt tyst sedan presskonferensen i New York i måndags då åklagare redogjorde för vad FBI i samarbete med New Yorks polisdepartement kommit fram till. Det enda som publicerats är ett kort uttalande från U.S.T.A:s president Russell Williams – just det Nuncios uppfödare – där han fäller följande extremt menlösa uttalande, som närmast tar de åtalade i försvar:

”Efter att ha arbetat i det straffrättsliga systemet är jag mycket medveten om att man betraktas som oskyldig till dom fallit. Samtidigt är det viktigt att alla med kunskap om eventuellt olaglig verksamhet samarbetar med brottsbekämpande myndigheter. Det är viktigt att vår idrott bedrivs rättvist och med integritet.”

I övrigt konstateras att man har inga mer kommentarer under ”pågående rättslig process”.

Det uttalandet gjordes några timmar efter att ovan nämnde New Jersey-baserade travtränaren Nick Surick väckts i sitt hem klockan 04:00 på morgonen av FBI och fängslats. På eftermiddagen offentliggjordes att Surick står inför åtalspunkter som sammanlagt kan ge 50 års fängelse.

 

Även om vissa väldigt bärande saker i åtalen och bevisningen – som till exempel telefonavlyssningarna – säkert endast varit känt av de utredande poliserna och någon åklagare, så är det oerhört anmärkningsvärt att fynd av dopingmedel gjorda vid razzior i stallen inte medfört omedelbara och långtgående åtgärder från berörda racingkommissioner gällande tränarnas möjligheter att fortsätta tävla. Att dessutom då överorganisationen U.S.T.A. när allt lagts i öppen dager inte ens säger att den förväntar sig att varje delstats racingkommission nu vidtar adekvata åtgärder mot de i åtalen berörda – just för att hålla sporten ren och juste – är ofattbart.

Att man inför en domstol är oskyldig till motsatsen bevisats borde hållas åtskilt från de här personernas vara eller inte vara som utövare av hästsport. Ut med dem från stallbackar, stall och banor helt enkelt. I staten New York har man också snabbt agerat på det sättet: de åtalade trav- och galopptränarna har med omedelbar verkan blivit avstängda på New York-banorna.

 

U.S.T.A.kan också, måhända symboliskt, men ändå på något sätt som en lämplig markering, börja med att stryka Chris Oakes-tränade Homicide Hunters världsrekord 1.07,7 satt i Lexington 2018. Ingen i hela världen kan längre tro att det tillkom utan att hästen den dagen hade saker i sin kropp från det några månader senare i Oakes stall hittade förrådet av prestationshöjande dopingmedel.

 

Insidertips satte FBI på spåret

Lars G Dahlgren på twitter:

Stallkamraten, den heta segerkandidaten Face Time Bourbon, laddar mer i lugn och ro. pic.twitter.com/PQTGzTdFrg
@larsgdahlgren - 26 jan
Även om Bold Eagle inte är favorit när han startar i sitt femte Prix d’Amerique är det folksamling vid hans box. Ha… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 26 jan
Jag gillar inte detta nya i travprogrammen att det inte längre framgår vilka som har proffslicens och vilka som int… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 17 jan
Nog för att det är bra att gamla hjältar - i detta fall Zoogin - uppmärksammas med egna lopp, men detta ser ju fakt… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 2 jan
Greenshoe infriade favoritskapet i Kentucky Futurity, enkelt, på 1.09,1. pic.twitter.com/k0csUCIROl
@larsgdahlgren - 6 okt 2019