Fokustema
Grand Criterium de Vitesse
Läs senare

Obesegrad tar sjätte raka?

Vem kan stoppa Vivid Wise As i Grand Criterium de Vitesse (€200.000) på söndag.
Sulkysport har tittat lite närmare på Cagnes-sur-Mers prestigelöpning och på den bana som Vivid Wise As är obesegrad på efter fem starter.
Av
Claes Freidenvall
Upplåst för dig som är prenumerant
Vivid Wise As övertygade stort när han besegrade svenskägde Earl Simon i Grand Criterium de Vitesse 2020. Foto: Gerard Forni
Vivid Wise As övertygade stort när han besegrade svenskägde Earl Simon i Grand Criterium de Vitesse 2020. Foto: Gerard Forni
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 79 kronor/månad till 799 kronor per år.

Två segrar i Grand Criterium de Vitesse och tre triumfer i Grand Prix Conseil General des Alpes-Maritimes är facit för Vivid Wise As (e. Yankee Glide-Temple Blue Chip) på hippodrome de la Côte d’Azur.

Glada miner efter Vivid Wise As vinst i Prix de France från Antonio Somma, Alessandro Gocciadoro och Sinead Sernicoli. Foto: Gerard Forni

Vid fyra av triumferna har Alessandro Gocciadoro suttit i sulkyn, medan Matthieu Abrivard skötte tömmarna i Grand Prix Conseil General des Alpes-Maritimes och även kör den åttaårige hingsten på söndag. Alessandro Gocciadoro tar hand om stallkamraten Vitruvio.

***

Första upplagan av Grand Criterium de Vitesse avgjordes i mars 1958 och det blev succé direkt när Jariolain satte nytt europarekord i regulär löpning med tiden 1.15,6a/1609 meter. Det var Podaroks (e. Alojsha-Paguba) rekord på 1.15,9 i time trial från 1940 i Odessa som förpassades till historieböckerna. Loppet startades med en inlånad startbil från San Siro i Milano i Italien och det var första gången som det bjöds på autostart i Frankrike.

Jariolain tillsammans med Alexander Finn. Faksimil ur Le Trotteur Francais

***

För andra året i rad är Alcoy (e. Ready Cash) ensam svenskfödd travare i Grand Criterium de Vitesse. Leif Bäckmans uppfödning slutade sexa i fjolårets upplaga.

Alcoy. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

***

Sex svenskfödda vinnare har toppat i Grand Criterium de Vitesse sedan starten 1958. Torbjörn Jansson var först ut med Mr Lucken 1991 och Able Mission-sonen har följts av Remington Crown 1999, Gigant Neo 2003, Västerbo Daylight 2005, Opal Viking 2008 och Readly Express 2019.

När det gäller tränarsegrar kan noteras nio triumfer. Torbjörn Jansson både tränade och körde Mr Lucken (1991) och Peace Corps (1992).

Här är alla svensktränade vinnare:

År – Häst – Kusk – Tränare– Tid

  • 1991 – Mr Lucken – Torbjörn Jansson – Torbjörn Jansson – 1.12,4a
  • 1992 – Peace Corps – Torbjörn Jansson – Torbjörn Jansson – 1.13,8a
  • 1994 – Giant Force – Olle Goop – Per Eriksson – 1.13,3a
  • 1997 – Gum Ball – Stig H Johansson – Stig H Johansson – 1.11,5a
  • 2000 – Moni Maker – Jimmy Takter – Jimmy Takter – 1.10,5a
  • 2003 – Gigant Neo – Jean-Michel Bazire – Stefan Melander – 1.13,2a
  • 2005 – Västerbo Daylight – Åke Svanstedt – Michael Demmers – 1.10,5a
  • 2008 – Opal Viking – Jorma Kontio – Nils Enqvist – 1.11,1a
  • 2019 – Readly Express – Björn Goop – Timo Nurmos – 1.08,9a

***

Åtta hästar har vunnit dubbeln Grand Criterium de Vitesse och Elitloppet samma år. Senast Timoko 2017 och först ut var Jamin 1959.

Övriga dubbelsegrare är Roquepine (1967), Eleazar (1977), Sea Cove (1993), Gum Ball (1997), Remington Crown (1999) och Varenne 2002. Förra årets vinnare Vivid Wise As slutade tvåa i Elitloppet bakom Don Fanucci Zet och Örjan Kihlström.

Timoko vid en av sina segrar i Grand Criterium de Vitesse. Foto Simon Hagen/Stalltz.se

***

Fem raka vinster – och dessutom i rad! – har Une de Mai i Grand Criterium de Vitesse. Första segern togs 1969 och sedan toppade hon 1970, 1971, 1972 och 1973.

Jean-René Gougeon.

Fyra triumfer har både Ourasi och Timoko. Jean-Rene Gougeon satt bakom Ourasi vid tre av fyra segrar och han var också kusken bakom Une de Mai (fem segrar) och har även kört Bellino II vid hans två triumfer plus att Gougeon guidade Hadol du Vivier till vinst 1980. Nio tränarsegrar ståtar Jean-Rene Gougeon och det är han i särklass med.

***

Fyra triumfer har Björn Goop som körsven. Tre av dem har tagits bakom Richard Westerinks Timoko åren 2015, 2016, 2017 samt Timo Nurmos-tränade Readly Express 2019.

Richard Westerink har Timoko-sonen Etonnant till start i år. Han var också med ifjol, men då galopperade Timoko-sonen bort sina chanser.

***

Idag delas löpningsrekordet mellan Bold Eagle (2017) och svenskfödde Readly Express (2018) med 1.08,9a – båda söner till flerfaldige championhingsten Ready Cash.

Vivid Wise As är rekordhållare i Cagnes-sur-Mer med tiden 1.08,6a/1.609 meter från 2019 och den tiden noterade han i Grand Prix Conseil General des Alpes-Maritimes.

Readly Express. Foto Mia Törnberg

***

Den mest framstående avelshingsten i Grand Criterium de Vitesse är Kerjacques, championhingst i Frankrike åren 1970-1980. Sju vinnare har han lämnat av Grand Criterium de Vitesse. Fem av segrarna har tagits av Une de Mai och de två andra av Eleazar.

Kerjacques. Foto: Le Trot Information

***

Fakta

Grand Criterium de Vitesse 1958 – 2021

År – Häst – Stamtavla – Tid – Kusk

1958 – Jariolain – e. Carioca II – 1.15,6a – Orlando Zamboni
1959 – Jamin – e. Abner – 1.15,6 – Jean Riaud
1960 – Tornese – e. Pharaon – 1.15,7 – Sergio Brighenti
1961 – Tornese – e. Pharaon – 1.15,7 – Sergio Brighenti
1962 – Masina – e. Quinio – 1.16,4 – Francois Brohier
1963 – Newstar – e. Petit Jean III – 1.16,4 – Walter Baroncini
1964 – Nike Hanover – e. Star’s Pride – 1.19,2 – Johannes Frömming
1965 – Ozo – e. Vermont – 1.16,7 – Roger Massue
1966 – Quioco – e. Vermont – 1.16,3 – Michel-Marcel Gougeon
1967 – Roquepine – e. Atus II – 1.16,5 – Henri Levesque
1968 – Roquepine – e. Atus II – 1.15,3a – Henri Levesque
1969 – Une de Mai – e. Kerjacques – 1.16,8a – Jean-Rene Gougeon
1970 – Une de Mai – e. Kerjacques – 1.16,4a – Jean-Rene Gougeon
1971 – Une de Mai – e. Kerjacques – 1.17,3a – Jean-Rene Gougeon
1972 – Une de Mai – e. Kerjacques – 1.15,8a – Jean-Rene Gougeon
1973 – Une de Mai – e. Kerjacques – 1.15,8a – Jean-Rene Gougeon
1974 – Amyot – e. Garde Moi – 1.16,7a – Michel-Marcel Gougeon
1975 – Bellino II – e. Boum III – 1.15,4a – Jean-Rene Gougeon
1976 – Bellino II – e. Boum III – 1.15,3a – Jean-Rene Gougeon
1977 – Eleazar – e. Kerjacques – 1.15,0a – Leopold Verroken
1978 – Eleazar – e. Kerjacques – 1.15,4a – Leopold Verroken
1979 – High Echelon – e. Patara – 1.15,9a – Jean-Pierre Dubois
1980 – Hadol du Vivier – e. Mitsouko – 1.14,1a – Jean-Rene Gougeon
1981 – Ideal du Gazeau – e. Alexis III – 1.14,6a – Eugene Lefevre
1982 – Hymour – e. Nonant le Pin – 1.15,9a – Jean-Pierre Dubois
1983 – Spice Island – e. Lindy’s Pride – 1.14,5a – Kurt Hörmann
1984 – Lurabo – e. Ura – 1.14,5a – Michel-Marcel Gougeon
1985 – Mon Tourbillon – e. Amyot – 1.15,0a – Jean-Pierre Viel
1986 – Ourasi – e. Greyhound – 1.15,1a – Jean-Rene Gougeon
1987 – Ourasi – e. Greyhound – 1.14,0a – Jean-Rene Gougeon
1988 – Ourasi – e. Greyhound – 1.12,7a – Jean-Rene Gougeon
1989 – Ourasi – e. Greyhound – 1.14,5a – Jean-Rene Gougeon
1990 – Express Ride – e. Super Bowl – 1.12,5a – Heikki Korpi
1991 – Mr Lucken – e. Able Mission – 1.12,4a – Torbjörn Jansson
1992 – Peace Corps – e. Baltic Speed – 1.13,8a – Torbjörn Jansson
1993 – Sea Cove – e. Bonefish – 1.12,8a – Jos Verbeeck
1994 – Giant Force – e. Meadow Road – 1.13,3a – Olle Goop
1995 – Houston Laukko – e. Choctaw Brave – 1.11,5a – Jorma Kontio
1996 – Crowning Classic – e. Crowning Point – 1.12,7a – Mauro Baroncini
1997 – Gum Ball – e. Speedy Crown – 1.11,5a – Stig H Johansson
1998 – Echo – e. Javari – 1.11,1a – Jean-Etienne Dubois
1999 – Remington Crown – e. Lord of All – 1.12,2a – Jos Verbeeck
2000 – Moni Maker – e. Speedy Crown – 1.10,5a – Jimmy Takter
2001 – Gobernador – e. Buvetier d’Aunou – 1.11,0a – Dominik Locqueneux
2002 – Varenne – e. Waikiki Beach – 1.09,6a – Giampaolo Minnucci
2003 – Gigant Neo – e. Super Arnie – 1.13,2a – Jean-Michel Bazire
2004 – Kesaco Phedo – e. Caballio In Blue – 1.09,9a – Jean-Michel Bazire
2005 – Västerbo Daylight – e. Spotlite Lobell – 1.10,5a – Åke Svanstedt
2006 – Kazire de Guez – e. Udo de Touraine – 1.11,3a – Jean-Michel Bazire
2007 – Kesaco Phedo – e. Caballio In Blue – 1.10,7a – Jean-Michel Bazire
2008 – Opal Viking – e. Turnpike Taylor – 1.11,1a – Jorma Kontio
2009 – Meaulnes du Corta – e. Voici du Niel – 1.11,2a – Pierre Levesque
2010 – Meaulnes du Corta – e. Voici du Niel – 1.11,1a – Pierre Levesque
2011 – Quaker Jet – e. Love You – 1.10,7a – Jean-Etienne Dubois
2012 – Santa Rosa France – e. Kaisy Dream – 1.10,0a – William Bigeon
2013 – Timoko – e. Imoko – 1.10,2a – Jos Verbeeck
2014 – Univers de Pan – e. Kenya du Pont – 1.10,0a – Philippe Daugeard
2015 – Timoko – e. Imoko – 1.11.3a – Björn Goop
2016 – Timoko – e. Imoko – 1.10,2a – Björn Goop
2017 – Timoko – e. Imoko – 1.09,5a – Björn Goop
2018 – Bold Eagle – e. Ready Cash – 1.08,9a – Franck Nivard
2019 – Readly Express – e. Ready Cash – 1.08,9a – Björn Goop
2020 – Vivid Wise As – e. Yankee Glide – 1.09,7a – Alessandro Gocciadoro
2021 – Vivid Wise As – e. Yankee Glide – 1.10,1a – Alessandro Gocciadoro

Fotnot: distansen i Grand Criterium de Vitesse är 1.609 meter, autostart.

Expandera