Stoet Västerbo One Look (e. Charly du Noyer) förlorade sitt vänstra öga bara några månader gammal på grund av parasiter i ögat. Ett handikapp stort som något, men Västerbo One Look har bevisat att hon kan övervinna det. 

Hos Solvallatränaren Björn Röcklinger kvalade hon i slutet av juni och debuterade med ett fjärdepris i början av augusti på Solvalla, innan hon startade ett segertåg som fortfarande rullar på.
Dubbla vinster på Romme andra halvan av augusti följdes av ny triumf vid gårdagens lunchtrav i Örebro. 

Från sjundespår bakom startbilen stack hon till ledningen direkt utan att kunna se sina konkurrenter på insidan. Väl i front drog Kontio i bra fart – 1.14,6 första 500 och 1.16,4 första kilometern – innan tempot skärptes ytterligare på sista bortre långsidan.
Gogo (e. Googoo Gaagaa) och Dwight Pieters klev fram på utsidan och utmanade, men via 1.12,5 sista 700 meterna stack Västerbo One Look undan med ett par längder på upploppet till tredje raka segern.
– Det är en jättefin häst och fin att köra. Hon öppnade själv snabbt i starten. Det fanns krafter kvar och hon svarade själv, det är en fin typ, sade Jorma Kontio.

Nästa uppgift för stoet blir troligen Breeders Crown-försök på Romme om knappt två veckor.

Starkt möderne bakom vinnaren

Västerbo High Five (e. Credit Winner), 1.14,0am/135.700 kr, är mamma till vinnaren. Hon vann två lopp på 20 starter i Michael Demmers regi, innan hon betäcktes som femåring 2017. Första avkomman är duktiga Västerbo Lookhigh /e. Look de Star), 1.11,8ak*/699.500 krm som vunnit tolv lopp i Anders Zackrissons regi.

Västerbo One Look är andra avkomman och sedan har stoet tvåårige Västerbo Snap (e. Feeling Cash) i träning hos Kajsa Frick, ettåriga Västerbo Liberte (e. Love You) och i år fick hon ett stoföl med Feeling Cash som pappa.

Mödernet håller hög klass och gårdagsvinnarens mormor Västerbo Highclass (e. Pine Chip) utsågs till Diplomsto. Västerbo Highclass gick bort i slutet av förra året och fick nio avkommor innan hon pensionerades 2016. Tillsammans sprang de in 9,9 miljoner kronor efter 80 segrar på 366 starter.

Bäst lyckades Västerbo Highflyer (e. Look de Star), 1.09,4ak*/5.106.950 kr, som tog sin största seger i Jämtlands Stora Pris. Han vann även ett heat i Åby Stora Pris, men fick ge sig mot Support Justice i skiljeheat. Västerbo Loveboat (e. Love You), 1.11,7ak/2.354.500 kr, var trea i Svensk Uppfödningslöpning och Derbyfinalist, medan Västerbo Highccore (e. Kiss Francais), 1.12,6am*/989.500 kr, bara var tusenlappar ifrån att bli fölstoets tredje miljonär.

En annan avkomma som sticker ut är Västerbo Prestige (e. Insert Gede), 1.13,5am*/602.107 kr, som fick åtta avkommor i Danmark, men kasterades (!). Bland dessa finns dubbelmiljonärerna – i danska kronor – Empire och Aaron the Baron, samt stoet Eenymeenyminymoe, 1,5 miljoner danska kronor.

Ostartade systern Västerbobanditrock (e. Gobernador) har lämnat två miljonärer i Västerbo Arthur (e. C.R.Excalibur), 1.11,5ak/1.309.364 kr, och National Prince (e. Maharajah), 1.11,3ak/1.016.808 kr.

Västerbo Highclass är själv syster till jänkaren Gill’s Victory (e. Supergill), 1.11,5ak/2.361.908 dkr, som firade stora framgångar hos Steen Juul på 1990-talet.

Enögda och blinda travare

Sulkysport har grävt i historien om hästar som tävlade utan ett öga eller till och med helt blinda. Att hästar som varit blinda på ena ögat och gjort bra ifrån sig på tävlingsbanan är inte helt ovanligt. Erik Adielsson har kanske kört den svenskfödda travare som tjänat mest med bara ett öga. Hans Adielsson-tränade Grace Ribb (e. Quick Pay-Grevinnan Ribb), 1.14,1ak/2.029.820 kr, vann 33 lopp på 96 starter och däribland Sto-SM.
– Grace Ribb var kanske inte hästen med den bästa tekniken, men hon hade en fantastisk inställning. Utanför banan var hon oerhört snäll, men när det skulle tävlas var hon en riktig fighter, har Erik Adielsson berättat för Sulkysport.

Exempel på andra hästar som har gjort bra ifrån sig med ett öga är Fonzie Sund (e. Songcan-Quo Vadis Sund), 1.13,4ak/1.392.910 kr, Elsa Ur Dijon (e. Super Arnie-Tick Tack Dijon), 1.12,8ak/1.069.510 kr, Super Sarah (e. Brad de Veluwe-Queen Cash), 1.13,7m/628.500 kr, och Pimpinette Face (e. Ken Warkentin-Indeed Kronos), 1.11,5ak/551.100 kr.

Anders Lindqvist har också tagit fram en enögd travare ur sina gömmor. Don Stefan (e. Gundalf-Donna Maria), 1.17,4k/218.000 kr, vann 28 lopp på 244 starter.
– En gång vann jag med Don Stefan trots tredjespår hela vägen. Jag tog upp hästen i sista sväng för att jag trodde att vi var slagna, men istället fick Don Stefan förnyade krafter och vann loppet. Hästen galopperade bort mycket pengar och hade han inte varit blind på ena ögat hade Don Stefan haft ett helt annat resultat , minns Anders Lindqvist.

Vann helblind i Norge

Ingen slår dock amerikanske Senator Ford på fingrarna. Han var helblind när han vann sitt enda lopp i Norge, men därefter gjorde han något som ingen annan avelshingst lyckats med någonstans – han tog 21 raka hingstchampionat i Norge åren 1938-1958.

I november 1928 – då var Senator Ford två år gammal – bjöds han ut på Old Glory Sale-auktionen i New York. Då hade Senator Ford gjort sju starter, vunnit ett lopp – Horse Review Stake – i Goshen, tagit vinnarrekordet 2:10 (1.20,8) och tjänat 2.500 dollar.
I Owner’s Statement i auktionskatalogen stod ingenting om att hästen hade nedsatt syn. Dansken Peter Hansen ropade in Senator Ford (e. The Senator-Alice Ford) för 3.500 dollar. 

Senator Ford blev inte långlivad i Danmark. Han blev såld till Norge 1931 och köptes av den dåtida storhästägaren Tryge Bohn Andersen. Om detta kan läsas i Reidar Andersens artikel om ”den blinde hingsten som ble champion” i Trav-og Galopp-Nytts Årsrevy från 2004.
Senator Ford såldes vidare till Fin Ulven – pappa till tränarbröderna Alf, Per och Knut – och han ingick i ett paket om 20 travare. När Senator Ford kom till Norge var han helt blind, men startade en gång på Momarken. Året var 1932 och Senator Ford blåste förbi konkurrenterna på upploppet och vann på 1.25,6 för Leif Haslie. Efter det loppet var det dock stopp för allt tävlande!
– Det var strid om championatet på Bjerke det året och konkurrenterna anade en segermaskin i Senator Ford. En protest lämnades in mot att en blind travare tilläts starta och protesten gick igenom, berättar Per Ulven i Trav-og Galopp-Nytts Årsrevy från 2004.

Därmed var karriären på tävlingsbanan över, men sedan skulle Senator Ford få en annan levnadsbana som saknar motstycke i världen – i alla fall i antalet raka hingstchampionat.