Fokustema
Fokus: Inför Solvallsa Jubileumspokal
Läs senare

”Admiral As är redo för det här”

– Admiral As visade i bronsdivisionsfinalen på Färjestad att han förtjänar sin plats på den här nivån. Sedan dess har vi siktat på Jubileumspokalen. Nu är det upp till bevis.
Av
Lars G Dahlgren
Upplåst för dig som är prenumerant
Admiral As vid segern i Victory Tillys lopp  för Örjan Kihlström, före Axl Rose som också är med i Jubileumspokalen. Foto: Adam Ström/stalltz.se
Admiral As vid segern i Victory Tillys lopp för Örjan Kihlström, före Axl Rose som också är med i Jubileumspokalen. Foto: Adam Ström/stalltz.se
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 89 kronor/månad till 899 kronor per år.

Det säger Reijo Liljendahl om sin toppintressante Admiral As inför Solvallas Jubileumspokal, Femåringen har imponerat enormt i sommar och nu ska han ut mot – bland annat – Elitloppsvinnaren Don Fanucci Zet.

Fakta

Admiral As

Italienfödd valack fem år e. Ready Cash – Galiera As e. S.J.’s Photo
22 st: 13–1–0
Rekord: 1.15,7l* – 1.10,8am*
Insprunget: 1.270.500 kr’
Uppfödare: Allevamento Della Serenissima Ss, Italien
Ägare: SRF Stable
Tränare; Reijo Liljendahl, Solvalla
Körsven: Mats E Djuse, Hagmyren
Skötare: Pernilla Sundling

Säsong för säsong:

2019: 8 st: 6–0–0. Bästatid: 1.13,8am*. Insprunget: 387.500 kr
2020: 10 st: 4–1–0. Bästatid: 1.11,3ak*. Insprunget: 452.500 kr
2021: 4 st: 3–1–0. Bästatid: 1.10,8am*. Insprunget: 430.500 kr

Meriter:
Som treåring: Seger i Breeders Crown-försök.
Som fyraåring: Sexa i Konung Gustaf V:s Pokal. Seger i Breeders Crown-försök. Andraplats i Breeders Crown-semifinal.
Som femåring: Seger i försök och final i bronsdivisionen, samt Victory Tillys lopp.

Expandera

– Ja…och inte bara det utan också mot Aetos Kronos, Alrajah One, Hail Mary, Click Bait och några riktiga topphästar till. Jubileumspokalen har i år lovat att bli ett kanonlopp och blev det också. Visst, Admiral As var förra året med i Kungapookalen och Breeders Crown-finalen och utmanade Ecurie D. Elitloppshelgen, men det här är ännu en nivå högre. Samtidigt har Admiral As tagit stora steg inför den här säsongen och är nog också en, om inte till och med två, nivåer bättre än han var som fyraåring, säger Reijo Liljendahl.

Admiral As har varit en snackhäst ända sedan Reijo Liljendahl ropade in Ready Cash-sonen för rekordbeloppet 360.000 euro på ITS-auktionen i Itaiien för fyra år sedan, för SRF Stables (Lennart Ågren) räkning. Det var helt enkelt en riktigt högättad läckerbit. Men förhoppningarna att snabbt kunna ta igen en sid del av inköpsbeloppet i de italienska stora årgångsloppet fick skrinläggas när Admiral As kasterades som tvååring. Valacker får inte vara med i till exempel italienska Derbyt.

Admiral As när han köptes in av Reijo Liljendahl för 360.000 euro. Foto Gerard Forni

– Det hade hästen knappast varit ändå. Admiral As var en talangfull och rejäl häst redan från början, men ändå inte tidig. Alla ingredienserna fanns där, men varken fysik eller psyke var redo att börja ställas inför höga trav tidigt. Vad Ready Cash-psyket kan ställa till med när man ”trycker på knappen” tidigt med de hästarna finns det många exempel på och i Admiral As fall är dessutom mödernet hårt. Det har varit högpresterande hästar på mödernet, men ojojoj vilka tuffa individer det också har varit. Lennart och jag bestämde tidigt att med Admiral As skulle vi ha en långsiktig plan, med mål att få en topphäst som äldre, säger Reijo Liljendahl.

Det har varit högpresterande hästar på mödernet, men ojojoj vilka tuffa individer det också har varit

Som treåring tog Admiral As ändå sex segrar på åtta starter.

– Ja, men vi testade inga hårdare sammanhang. Och Ulf Ohlsson körde hästen försiktigt. Målsättningen var att utveckla Admiral As i lagom takt och ha fokus på att han skulle ”hålla sig på mattan” och vi ville inte ta några risker att Admiral As skulle kunna börja skruva upp sig och bli tuff att hantera eller köra.

Fakta

Mödernet

Admiral As mamma Galiera As (e. S.J.’s Photo – Victoria Sib) var en stjärna med elva segrar på 30 starter, rekordet 1.11,8ak och 162.000 euro insprunget. Som treåring vann hon Gran Premio Orsi Mangelli Filly och som fyraåring Gran Premio d’Europa Filly. Galiera As har tidigare lämnat en miljonvinnande avkomma, Vincent As (född 2014 e. Muscle Massive), 1.11,8ak/1.237.000 kr.

Admiral As mormor Victoria Sib (e. Armbro Goal – Tackle Box) är ännu vassare i aveln. Utöver Galiera As har hon lämnat Faliero As (e. Lemon Dra), 1.12,8ak/€489.000, och Doria As (e. Lemon Dra), 1.13,1ak/€301.000.

Expandera

Fyraåringssäsongen inleddes med att AdmIral As var med i Kungapokalen – som Aetos Kronos vann före Don Fanucci Zet och Click Bait, tre av huvudaspiranterna på segern även i Jubileumspokalen. I försöket gjorde Admiral As ett topplopp efter tidig galopp och i finalen  spurtade Admiral As mycket bra i skymundan som sexa. Men sedan började det spöka.

Galopp kort före mål som tvåa på en låg 1.09-tid bakom Ecurie D. i Fyraåringseliten Elitloppshelgen sedan Admiral As gått en mycket stark långspurt, Och ny galopp, nu i första kurvan, i Breeders Crown-loppet i Rättvik midsommarhelgen.

Reijo Liljendahl. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

– Något var uppenbart fel, Admiral As är en alldeles för bra häst för att hålla på och galoppera. Veterinär kollade honom, och det hittades en lös benbit som opererades bort. Hästen blev bättre efter det, men inte perfekt. Benbiten var inte hela sanningen bakom problemen, säger Reijo Liljendahl.

Benbiten var inte hela sanningen bakom problemen

Admiral As kom tillbaka till hösten med fokus på Breeders Crown. Han gick till final, men där hamnade han helt snett på det, tredjespår i 800 meter innan han kom fram till ledande och vinnande Hail Mary.

– Det blev tufft, och Admiral As höll bra då han slutade som den förste utan prispengar. Han fick alltså ”sina tuffa skallar” i Kungapokalen, Fyraåringseliten och Breeders Crown, men utan att tjäna några prispengar. Det är därför han först nu i sommar  blivit miljonär, säger Reijo Liljendahl.

 

Under vintern mellan fyra- och femåringssäsongen hittades också vad som sannolikt var den egentliga orsaken till den där perioden med galopper och att Admiral As fortfarande inte kändes som Liljendahl ville ha honom efter operationen av benbiten.

– Dels fräschade vi till framknäna, men det viktigaste var antagligen att vi upptäckte att han hade ont i munnen. En tand hade inte vuxit rätt utan satt kvar nere under slemhinnan. Hästars tänder växer hela livet och det var säkert så att han från och till haft ont av den där felväxande tanden. Den togs bort, och efter det har allt flutit på. Admiral As fick en fin uppbyggande träningsperiod i vintras och när han sedan började starta visade det sig att det var som vi hoppats och trott, att han tagit till sig träningen och har blivit åtminstone en klass bättre sedan förra året, säger Reijo Liljendahl.

Uppvisningen i bronsdivisionsfinalen på Färjestad i månadsskiftet juni-juli var magnifik. Admiral As gick en 1.08-avslutning i tredjespår, utan att Örjan Kihlström ryckte huvan, till seger på 1.10,9a/2.140

– Det var efter det vi bestämde oss för att gå för Jubileumspokalen. Han vann sedan även Victory Tillys lopp på väldigt bra sätt och fick biljetten hit. Hästen är redo för det här, fast det kanske inte ser ut så på prissummorna när han jämför med vad de han möter har tjänat, säger Reijo Liljendahl.

Hästen är redo för det här, fast det kanske inte ser ut så på prissummorna

Fakta

Reijo Liljendahl om sina V75-hästar Jubileumspokalkvällen

Honey Adore (Wallenius Cup, V75-2) har ännu inte vunnit, men den dag det stämmer till i ett lopp kommer hon att spräcka nollan. Senaste loppet, kvalet tilll korta E3, är bara att glömma. Hon hamnade omöjligt på det från åttondespår. och backades sist. Gången innan avslutade hon bra bakom stallkamraten hos mig, Graham Hill. Nu är det åttodespår igen så att spräcka nollan just den här gången blir nog svårt. – Admiral As (Jubileumspokalen, V75-6) är allt bra med efter förra segern, där det blev en väldigt snabb öppning med utdragen körning innan han kom till ledningen. Det gick 1.08 första vavrvet…Han var trots det stark till slut och drog faktiskt ifrån de andra sista 100 meterna utan att Örjan (KIhlström, reds.anm.) behövde låta hästen visa allt. Det gjorde han knappast heller gången innan, i V75-.finalen där han avslutade 1.08 ute i spåren med huvan kvar. Det här är ett kanonlopp, men Admiral As fick bästa tänkbara spår och känns redo för det här motståndet, så jag hoppas vi kan vara med och köra om det. Jag gör inga ändringar, han får fortsätta med skor runt om. Fast det är klart, att det är ny kusk nu är väl en ändring, men Mats E Djuse är redan en toppkusk på alla sätt trots att han är så ung. – Whothehillareyou (Big Noon-Pokalen, V75-7) stod svårt till i Breeders Crown-loppet på Mantorp senast och när han fick dåliga ryggar i angreppet i tredjespår på slutvarvet var det chanslöst att nå någon framskjuten placering. Gången innan gjorde han det okej i en treåringsfinal på Bergsåker. Nu blev det fjärdespår, och det är jag bekymrad över, jag tror att han kan få problem med det. Det är inte alls någon tokig häst, men tappar han från start och hamnar bland tilläggshästarna blir det förstås svårt, för det finns ju några riktigt bra fyraåringar där.
Expandera

 

 

 

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

Nordströms nysatsning ”Kommer att bli perfekt”

Jägersrotränaren Per Nordström har det väl förspänt inför Svensk Uppfödningslöpning på lördag då stallet kvalade in en kvartett.
Vi har förstås gått igenom det, och även den nya gården, comebacken för Önas Prince samt lite annat smått och gott.
Av
Magnus Blom
Upplåst för dig som är prenumerant
Önas Prince tillsammans med Emma och Per Nordström efter segern i Ulf Thoresen Grand International. Foto Morten Skifjeld
Önas Prince tillsammans med Emma och Per Nordström efter segern i Ulf Thoresen Grand International. Foto Morten Skifjeld
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 89 kronor/månad till 899 kronor per år.

1991 gick flyttlasset från Boden i norr till Jägersro i Malmö för den då 25-årige Per Nordström som hade kvalat in Top Love (e. Quick Pay) i Svensk Uppfödningslöpning.

– Tanken var att stanna ett tag, men jag trivdes så bra att jag blev kvar. Om jag saknar Boden? Tja, det är klart. Att åka en sväng med snöskotern eller åka skidor utför i backarna är aldrig fel. Jag var faktiskt ganska duktig när jag var 15-16 år och tävlade i SM, berättar den nu 57-årige norrlänningen som håller till på gården i Sjöbo där han huserat sedan 2017 tillsammans med sin fru Emma.

På träningslistan finns i dagsläget 77 hästar.

Köpt grannens gård

På den nuvarande gården finns allt som Nordström önskat och byggt efter eget huvud i form av en 1200-meters rundbana, en motionsslinga på drygt 1,7 kilometer samt en rakbana med djupsand.

För några år sedan köpte Per Nordström en ny gård och byggde nya träningsbanor. Nu har han äåven köpt granngården. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Men anläggningen kommer att bli ännu större till nästa år. Anledningen är att paret Nordström köpt grannens gård på 30 hektar för att utveckla rörelsen ytterligare.

– Köpet genomförs efter nyår, men säljarna kommer bo kvar där ett halvår så de hinner flytta till ett nytt ställe. Det jag kan börja med är att bygga hagar och lösdrifter, upplyser Nordström och fortsätter:

– Går allt i lås har vi planer på att ha en invigningsfest i samband med Hugo Åbergs-kvällen i slutet av juli.

Det innebär att ni kommer att utöka verksamheten?

– Det är tanken och målsättningen är att vi ska ha runt 100 hästar i träning. Vi märker att ägarna vill komma igång tidigt att tävla med sina hästar och intresset ökar för varje år i takt med våra framgångar på unghästsidan.

Hur är känslan inför den här satsningen?

– Det kommer att bli perfekt. Just nu har vi våra 28 ettåringar utspridda hos Roger Malmqvist, Jörgen Lorentzen och Thomas Dalborg. Nu får istället alla samlade på ett ställe och det blir en avsevärd förbättring och vi är därför också på jakt efter personal.

Fakta

Nordströms vinnare

2012 Denim Boko (e. Chocolatier) 1.12,9

2019 Revelation (e. Readly Express) 1.13,4

2020 Isly Mist Sisu (e. Bear Summit) 1.14,3

Jagar fjärde triumfen

På lördag jagar Per Nordström andra saker. Han har nämligen chansen att ta fjärde triumfen i Svensk Uppfödningslöpning med 800.000 kronor till vinnaren. Och chansen får bedömas som god på förhand då en kvartett från stall Nordström finns med bakom startbilen.

– Vi har med en tredjedel av finalisterna och det är ett tecken på att vi gör något rätt. Om vi skulle vinna för fjärde gången? Det skulle vara jättestort, förstås.

Lutfi Kolgjini har rekordet med sju inteckningar som tränare.

– Mycket imponerande. Men vi siktar på att slå det rekordet, kommenterar 57-åringen, som var avstängd när uttagningsloppen kördes.

–  Det var frustrerande, för jag gillar inte att stå vid sidan om utan känner mig betydligt lugnare då jag sitter i vagnen och kan påverka utgången. Men kuskarna vi anlitade skötte sig bra och vi kvalade in fyra av fem startande till tvååringarnas största lopp.

Eyeofthetiger vinner försöket i Uppfödningslöpningen på svenskt rekord för Stefan Persson. Foto: Mikael Rosenquist/MiRo Media

Hur har du resonerat kring valet av kuskar till finalisterna?

– Jag för naturligtvis en dialog med ägarna, men det yttersta ansvaret ligger på mig. Thomas Uhrberg är i Polen och jagar vildsvin och ersätts av Stefan Persson bakom Agarita. Michael Nymczik kvalade in Ghirardelli till finalen men istället för att bara åka upp och köra en häst kom vi överens om att hitta en ny kusk. Och det blir uppfödaren Jörgen Sjunnesson som får förtroendet. Skulle Johan Untersteiner kvala in Nightlife In skulle han också få köra i finalen och så blev det. För egen del tar jag hand om favoriten Eyeofthetiger, säger Per och lämnar följande information om stallets kvartett i V75-4.

3 Eyeofthetiger (e. Django Riff) fick ett tufft kval via fjärdespår till spets efter 1.10,2/f.500 och 1.11,8/f.1000, men hade trots det mod och kraft att glida undan till seger på 1.12/1.640 meter auto i början av november. Prestationen var femstjärnig, men den här stora hästen (171 cm) imponerade stort. Han klarade den urblåsaren på bästa sätt och kändes fantastiskt fin i måndagsjobbet. Jag måste tro på en bra segerchans. 

Nightlife In och Per Nordström. Foto Gunilla König/Stalltz.se

6 Nightlife In (e. Day or Night In) hade hög temperatur efter starten i Svampen och missade lite. Är snabb ut och gick i spets i försöket, men fick ge sig knappt sista biten. Med lopp i kroppen har han gått framåt och det är en cool och flegmatisk individ som kan sluta långt fram.

8 Agarita (e. Tactical Landing) satt i fjärde inner i kvalet och hängde med till max. Hon utvecklas för varje start och sprungit fortare och fortare. Hon är snabb och travsäker, men från det här läget jagar hon främst fina pengar. Hon kommer att gå i jänkarvagn.

12 Ghirardelli (e. Googoo Gaagaa) satt i tredje ytter och tog finalplatsen i sista steget. Hon fick det sämsta utgångsläget och kommer att smyga härifrån. Hon lär göra en bra prestation som kan landa i pengar.

Du hjälper även till som gästkusk i V75-2 bakom 5 Peak of Glory (e. Muscle Mass)som tränas av Elke Frinta. Vad kan du berätta om henne i det här försöket till Diamantstoet?

–  Hon galopperade i comebacken i Halmstad, men gick bra efteråt och visade bra form. Hon fick ett snävt femtespår och risken är stor att det blir en tappstart. Vi får sikta in oss på att få med oss fina pengar i första hand.

Stjärnan mot comeback

En som det varit tyst om i några månader är stallets stjärna Önas Prince (e. Chocolatier). Men nu är sjuåringen, med knappt 14 miljoner kronor på kontot anmäld till Halmstad den 2 december.

– Han har knallat 1.14 full väg i jobb och han kommer att få ett dåligt spår då det handlar om en spårtrappa (spår efter prissumma). Han känns i bra slag och det ska förstås bli spännande. Fungerar han som vi hoppas har han ett lopp på Åby den 14 december som ligger bra i tiden.

Önas Prince och Per Nordström. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

Vad är det som stoppat upp honom?

– Han fick en infektion i sitt opererade knä inför förberedelserna till Åby World Grand Prix och det svullnade upp rejält. Han blev akut dålig och var nära att stryka med. Men vi fick hjälp med behandlingen och nu är han på gång igen. Det är en hårding som har mycket ogjort på tävlingsbanorna.

När intervjun görs har Per precis landat i Stockholm med planet från Malmö. Förutom V86-tävlingar på kvällen är det även möte med travtränarna på Solvalla där även representanter från Svensk Travsport finns med.

– Det finns mycket som behöver förbättras inom travsporten, inte minst prispengarna som släpat efter jämfört med kostnaderna under många år. Vi får se om vi kommer fram till något.

Per Nordström. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Något mer att tillägga innan vi stänger butiken?

– Jag har en fin kull med 42 ettåringar inför nästa år och de ser snäppet bättre ut än de som tävlat i år. Det kan bli riktigt roligt, hälsar en sansad men samtidigt optimistisk Per Nordström.

Bäva månde konkurrenterna under 2025.

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

Karhulahti har hittat hem ”Det känns underbart”

Solvallatränaren Ville Karhulahti har 20 hästar på träningslistan. Två av dem startar i Breeders Crown-finalerna på Eskilstuna på lördag.
– Det är tveklöst det största jag varit med om som tränare, säger Ville.
Av
Magnus Blom
Upplåst för dig som är prenumerant
Ville Karhulahti har en egentränad häst i Breeders Crown-final, men har han bra koll på desto fler. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport
Ville Karhulahti har en egentränad häst i Breeders Crown-final, men har han bra koll på desto fler. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 89 kronor/månad till 899 kronor per år.

– Det är tveklöst det största jag varit med om som tränare och det ska bli spännande att se hur långt de räcker på lördag i den tuffa konkurrensen. Båda ser i alla fall ut att hålla toppform, hälsar Ville Karhulahti, som inte har några planer på att lämna Sverige för moderlandet Finland.

– Nej, vi trivs mycket bra i Sverige. Och att komma tillbaka till Solvalla känns underbart.

43-årige Ville Karhulahti blev känd i Sverige då han jobbade för Halmstadtränaren Kari Lähdekorpi (2001-06), som firade stora triumfer med storloppssegrar och inom V75. Där stannade Ville i fem år. Lika lång tid blev vistelsen hos ikonen Stig H Johansson (2013-18) där han tog över rollen som försteman efter Reijo Liljendahl. 

– Två enorma hästkarlar som jag lärde mig mycket av, säger Ville, som även hunnit med att arbeta för Rainer Björkroth, Petri Salmela, Jori Turja, Anette Lorentzon samt varit privattränare i Finland åt Einari Vidgen.

Ville Karhulahti-tränade Heartbeat Julie tillsammans med Ulf Ohlsson. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

Som lärling har Ville många segrar på sin meritlistan och en av de största är triumfen i Trav- och Galopprondens Guldklocka, vilket skedde 2015.

Proffslicensen plockades ut 2019 och efter ett år som Solvallatränare flyttade Ville över verksamheten till Axevalla och Bjertorp, där han stannade i fem år.

– Vi kämpade på och körde bland annat in unghästar åt Reijo Liljendahl, förklarar finländaren, som den 1 augusti valde att flytta hem till Solvalla.

Fricks gamla gård

Ny hemvisit för Ville och hans 20 hästar blir på Östuna gård där förre Solvallaprofilen Jim Fricks en gång huserade.

– Det känns bra att vara tillbaka på Solvalla då jag trivdes bra här under förra perioden. Och på gården finns allt man kan önska sig i träningsväg i form av rundbana, rakbana, sandbana, skogsvägar samt en backe, berättar Ville, som bor i Knivsta tillsammans med sin sambo Jonna Roos bara 40 minuters bilväg från hemmabanan.

Har du hunnit med någon semester i allt flyttbestyr?

– Nej. Jag har inte haft någon riktig semester på 13 år. Det närmaste jag kommer var två veckor i Wången i samband med tränarutbildningen.

En nisch i din verksamhet har varit att köra in unghästar åt andra tränare. Kommer du att fortsätta med det även framöver?

– Nej, inte nu längre. Jag har fem ettåringar och tio tvååringar som jag ska träna efter min modell. Det ser spännande ut och många av dem är bra stammade. Tvååringarna är lite försenade på grund av flytten i somras, men jag kommer att kvala några inom kort och räknar med att starta dem i början av nästa år, upplyser Ville.

Spännande nyförvärv

Ett spännande nyförvärv anlände till stallet i förra veckan och det är fyraårige Nagambie Boko (e. Southwind Frank) som på fem starter tagit tre vinster och sprungit in 176.500 kronor för sin förre tränare Timo Nurmos.

– Han råkade ut för en hovbensfraktur och har varit konvalescent hos Caroline Holm ett tag. Det rör sig om en fin travare som har lite pengar på sig och jag räknar med att starta honom i början av nästa år.

Stallets reklamhäst de senaste åren har varit det slitstarka stoet Heartbeat Julie (e. Django Riff) som nyligen passerade en miljon kronor på kontot och tagit 13 segrar på 50 starter och verkligen visat prima takter.

– En V75-vinnare och det blev en milstolpe när hon klev över miljonen insprunget och extra kul för mig som äger halva hästen. Nu har hon fått en pausat även blivit behandlad, men fungerar allt som det ska räknar vi med att starta henne i december. Hon är väldigt stark och oöm med bra psyke och fungerar även med brodd i skorna även om hon är bäst barfota.

Sju finalister i Breeders´Crown

På lördag riktas travblickarna mot Eskilstuna som arrangerar Breeders´Crown-finalerna för både tre-och fyraåringarna som är kulmen på årets säsong.

– Faktum är att sju av BC-finalisterna har vi kört in och det är något vi är stolta över, meddelar Ville, som har två egentränade i finalerna.

Currency Artist och Ville Karhulahti var först ut av treåringarna med att vinna 2024. På lördag väntar finalen i Breeders´Crown på Eskilstuna. Foto Adam Ström/stalltz.se

V75-2: 8) Currency Artist (e. Royalty for Life) har varit i Villes träning under hela karriären.

– En jättefin häst som gjorde ett lopp som tvååring och vann i årsdebuten på Solvalla i våras Han har utvecklats och blivit snabbare i benen.

Du har kört honom i alla starter utom i BC-semin då Magnus A Djuse körde och i finalen blir det Ulf Ohlsson. Varför?

– Jag äger halva hästen och petade mig själv. Skämt åsido. Jag kör helt enkelt för lite lopp nuförtiden och därför kändes det bra att använda landets toppkuskar då de var lediga och jag har inga problem att stå vid sidan om och titta på då jag inte blir nervös.

Vad säger du om BC-semin då han från fjärde ytter avancerade först i tredjespår under slutvarvet och gick sista varvet efter 12,2 och slutade fyra bakom Kriterievinnaren Bullet the BlueSky (e. Realdy Express)?

– Han gjorde ett otroligt bra lopp och Magnus A, som körde, trodde han haft segerchans om han hade fått lite draghjälp. Jag är väldigt nöjd med formkurvan som pekar rakt uppåt. Läget är som det är bakom bilen men han är startsnabb och lättplacerad, så kan Uffe (Ulf Ohlsson) hitta ned i banan så kan han plocka lite pengar.

Några utrustningsändringar?

– Det blir jänkarvagn och barfota som senast. Jag hade can´t see back-huvudlag för första gången senast och feelingen är att det blir så igen.

Eclipse As. Foto Adam Ström/Stalltz.se

Villes andra bidrag är i V75-7: 1) Eclipse As (e. Nuncio) , som han tränade upp som ett-och tvååring innan han hamnade hos Reijo Liljendahl och återkom till stallet då Liljendahl flyttade till USA i slutet av juli.

– Han gjorde ett kanonlopp som tvåa i BC-semin då han gick i dödens i hårt tempo och höll strålande bakom Kuiper (e. Face Tme Bourbon).

Du fick välja mellan spår ett eller sex och valde det förstnämnda. Hur tänkte du?

– När spår ett var ledigt var det inget att tveka på, även om innerspår i Eskilstuna kan vara lite besvärligt.  Han har lärt sig öppna hyggligt och Uffe får sända iväg honom så gott det går. Han lär ju få en fina resa och han går alltid till mål. Han var fin i måndagsjobbet och får ses som en outsider.

Några ändringar i utrustningen?

– Nej. Det blir maxat med barfota runt om, jänkarvagn och blinkers. 

Avslutningsvis. Framtiden för stall Ville Karhulahti?

– Jag tycker den ser ljus ut. Vi har ett bra material att jobba med och den 1 november anställde vi en hästskötare då vi fyllt på i stallet och kommer ha 24 hästar i träning framöver, slutar Ville Karhulahti förhoppningsfullt

Två hästar i Breeders´Crown-finalerna är tecken på att stallets idoga arbete pekar åt rätt håll.

Fokustema
Fokus: Historia
Läs senare

Galopp-VM gav travets Breeders Crown

Upplägget var hämtat från USA och var inget som skulle få en plats i svenskt travsport, enligt travförbundet 1985.
Sex år senare gjorde ändå Breeders Crown entré.
Ett nytt storlopp var fött.
Av
Claes Freidenvall
Här är historien om hur Breeders Crown kom till Sverige. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Här är historien om hur Breeders Crown kom till Sverige. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Breeders Crown är ett amerikanskt påfund. Galoppen (Breeders’ Cup) var först ut 1984 och senare samma år var det sulkysportens tur att ta rygg. I Sverige tog det ytterligare några år innan centralbyråkratins kvarnar hade malt klart. 

Idén till Breeders’ Cup i USA kläcktes vid en lunch i samband med Kentucky Derby 1982 av John R. Gaines (1928-2005) som ville skapa ett slags mästerskap i slutet av året för nordamerikanska galoppörer, men också locka topphästar från andra delar av jordklotet till Nordamerika.  

Mannen bakom Breeders Crown: John R Gaines.

John R. Gaines tankar väckte från början motstånd, men med stort stöd av den legendariske fullblodstränaren John Nerud lyckades de göra verklighet av Breeders’ Cup. 

Prissumman skulle finansieras genom nomineringsavgiter som betalades av hingstägarna. En årlig avgift för avelshingsten (fölavgift) plus ett tilläggsbelopp om hingsten fick fler än 50 föl under angivet år. En engångsavgift skulle också uppfödaren stå för om det resulterade i ett föl. 

John R. Gaines kom från en trav- och galoppfamilj, men valde senare bort travet när han tog över Gainesway Farm från sin farfar Thomas och far Clarence 1962. Året efter köpte han sitt första fullblod.

Åter tillbaka till travet… John R. Gaines var arkitekten bakom syndikeringen av 1948 års Hambletonian-vinnare Demon Hanover. Hela 500.000 dollar syndikerades Dean Hanover-sonen för efter avslutad karriär ($187.344) i oktober 1957, vilket var det högsta belopp vid den tidpunkten för en travare i världen. 

Gaines födde också upp Hambletonian-vinnaren Kerry Way (1966) och delägde 1967 års Hambletonian-etta Speedy Streak.

Classical Way vid segern i VM-loppet 1980. Foto Stalltz.se

Det kan också nämnas att John R. Gaines var uppfödare till Classical Way, världsrekordhållare, vinnare av International Trot (VM), Kentucky Futurity och Prix de France. Classical Way kom senare i svensk ägo. 

Mantorps dåvarande ordförande och framlidne Arne Eriksson (pappa till Per) var den svensk som först av alla som såg möjligheterna med Breeders Crown i Sverige, men också för att placera Mantorp på travkartan. En formell ansökan lämnades in till STC med detaljerade förslag om utformingen av Breeders Crown. 

Redan 1985 började det diskuteras Breeders Crown i svensk travsport. Huvudlinjerna var att försöka hitta en ny form av finansieringskälla (läs hingstägarna), men också förlänga säsongen och ge hästar möjligheter till nya inkomster. 
Avelsföreningen tog upp Breeders Crown på sitt årsmöte 1984 och beslutade att arbeta vidare med frågan. Kort efteråt presenterade snabbfotade Håkan ”Lillis” Olsson ett förslag för STC med två finaler för treåringarna, uppdelade på ston och hingstar/valacker med höga prissummor.

Håkan ”Lillis” Olsson. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

En utredning tillsattes av travförbundet, men styrelsen i dåvarande STC fann i sin politiska utvärdering, att man inte skulle satsa på treåringarna och angav följande skäl: 
”Även om denna löpning förläggs i slutet av året så är treåringssäsongen ändå så mättad att ytterligare löpningar med höga prissummor ej gynnar den samlade svenska travsporten.”

Den ”svenska modellen” gällande äldre travare skulle försvaras till varje pris och styrelsen såg hellre att Breeders Crown skulle decentraliseras till ett antal banor samt att prissummorna per löpning sätts så att loppen skulle bli en färgklick i vardagslunken.

Den definitiva spiken i kistan för Breeders Crown slogs vid ett STC- och BAS-möte i mitten av april 1985. 

Men nya tider skulle komma…

Sex år senare kördes de första Breeders Crown-finalerna på Axevalla  för treåringar och numera finns det Breeders Crown-lopp för två- tre- och fyraåringar på svensk mark. Idag är det heller ingen som ifrågasätter Breeders Crown och ”den svenska modellen” talas det numera tyst om.