Hur många hästar som de facto ingick i den svenska kullen 1924 saknas uppgift om eftersom centralförbundet tillämpade registreringstvång först 1934. Det året – alltså 1934 – registrererades 81 föl i det varmblodiga födelseregistret.
Intresset för att starta i Svensk Uppfödningslöpning 1926 var i alla fall stort och loppet var också öppet för danska och norska hingstar och ston. Allra störst engagemang visades från dansk horisont och var så omfattande att loppet delades upp i två avdelningar.
Klockan avgjorde vem som skulle koras till vinnare – alltså på samma sätt som skedde i Svenskt Travderby 1969-1970. Svensk Uppfödningslöpning skrotade det upplägget redan året efter…
Danskarna dominerade den första upplagan av Svensk Uppfödningslöpning och tog de första fem platserna när ”klockorna” sagt sitt och fuxstoet Blondine var bästa av svenskarna och hennes sjätteplats belönades med 200 kronor.
Ibrahim Pascha och Ingen Bedre vann varsin avdelning och den förstnämnde hade snabbaste tiden – 1.39,9/1.609 meter – för Sophus Sörensen, medan Ingen Bedres 1.45,7 räckte för att bli sammanlagd fyra. Belöningen till Ibrahim Paschas ägare var 2.500 kronor, vilket idag motsvarar 87.383 kronor och fyra öre enligt SCB:s prisomräknare.
Ibrahim Pascha vann före Ida III (1.40,3) och hon hade förmodligen varit svårslagen om hon hållit sig till rätt gångart. Av Skånska Dagbladets text från loppet så galopperade stoet ett flertal gånger under vägen.
Så här skrev Skånska Dagbladet ordagrant om loppet:
”Starten drog ut på grund av ivriga kuskar och loppet blev sedan oerhört spännande genom dess många galopptillbud och härmed skiftande faser. Ibrahim Pascha snart i têten under det att favoriten Ida III på grund av galopp sackar akterut. Irland följer lugnt ledaren under det Ida roar sig med en ny galopp vid tribunen. Felar vid svängen, sista långsidan. Irland och Ida vinna på Ibrahim, som faller ett slag på nämnda sida. Nu tror man Ida III skall vinna, men hon faller ånyo. Ida III kommer igen på upploppet, men nu klarar Sophus Sörensen sin häst utan besvär som segrare genom mål. Irland inkom före Johnny Finance och Blondine.”
Även om Ibrahim Pascha inte besegrat en felfri Ida III visade han vad skåpet skulle stå de kommande åren. Som storfavorit – spelad till 15 för tio – vann den danskfödde travaren Svenskt Travkriterium och Svenskt Travderby och blev den första Triple Crown-vinnaren i svensk travsport.
Noteras från tävlingsdagen kan också att det blev rekordomsättning på Jägersro. 87.047 kronor, vilket motsvarar drygt tre miljoner i dagens penningvärde. Av den totala omsättningen spelades det för 14.746 kronor i distanslöpningen, där vinnaren Wip noterade 1.43,9/5.100 meter.
Samma år som Sophus Sörensen vann Svensk Uppfödningslöpning kom han tillbaka efter en lång avstängning i sitt hemland Danmark – från september 1924 till januari 1926. Dessutom hade han ådömts 1.000 kronor i böter.
Anledningen?
På den danska banan Amager i Köpenhamn kördes 1924 Kongelundslöb med sex startande hästar. En häst – Cortellena II – ansågs vara helt chanslös på förhand. Cortellena II och Albert Hill fick bestämma farten i lusttempo och ingen annan av kuskarna var intresserade av att agera. Det visade sig – skriver Harper Carlström i häftet Svensk Travkriterium 1927-1985 – att 400 kronor var spelad från en hand på Cortellena II till oddset 5,08.
Publikupplopp, domartorn stormades och utbetalning av vinster avbröts. Fem tränare straffades och Sophus Sörensen ansågs vara arkitekten bakom kuppen. När Sörensen var tillbaka 1926 var stallet fullt av hästar. Han blev också förlåten av travpubliken. Så brukar det vara med färgstarka personer – levererar de bara vinnare så brukar det mesta lösa sig…
Sophus Sörensen såg också till att det danska reglementet skrevs om så att kuskar inte fick spela i lopp som de själva deltog i.
Ytterligare en Triple Crown-vinnare har vi i svensk travsport och Etta June är ensam svenskfödd om detta. Hon inledde sin trippel 1932. Det året fanns 24 hästar upptagna i programmet över tre sidor. Varken förr eller senare har det varit fler hästar anmälda än till 1932 års upplaga av Sveriges äldsta klassiska löpning.
Etta June var moderlivsimport från Tyskland och en dotter till USA-födde Peter June och Etta Axworthy (e. Guy Axworthy), vilken också var född på andra sidan Atlanten. Uppfödningslöpningen vann hon med närmare 150 meter. Vi två tillfällen startade Etta June i så kallade pokallopp, alltså lopp utan prispengar och detta skedde för att säkra travsällskapens ekonomi. Förstås otänkbara tankar i dessa tider med alla kostnader det innebär att ha häst i träning.
När Etta June ställdes i aveln 1937 betäcktes hon de första fem åren med Hambletonian- och Prix d’Amérique-vinnaren Walter Dears helbror Goshen. Han var en avelsnit av mycket stort mått även om han lämnade Derbytrean Victory med just Etta June som mor.
Senare – året var 1943 – bytte Etta June ägare och hamnade hos Nils ”Fortuna” Bengtsson och då började det hända saker och inte minst då Bulwark kom in i bilden. 1948 föddes Carné, 1950 såg Earl Bulwark dagens ljus och 1951 First Bulwark, vilken senare döptes om till Rappson.
Carné vann Elitloppet och slutade tvåa i Svenskt Travderby. En andraplats blev det också för Earl Bulwark i travets ”blå band”, medan Earl Bulwark blev svensk mästare.
Fadern Bulwark är i sin tur den framgångsrikaste avelshingsten i Svensk Uppfödningslöpning med fem vinnare; Silver Princess 1941, Dresden 1951, Evy Bulwark 1952, Freddy Bulwark 1953 och Hetty Bulwark 1955.
På lördag skriver vi det första kapitlet i Triple Crown för 2021-kullen. Att vi skulle få se en ny Triple Crown-vinnare känns långsökt.
Närmast Etta June att lyckas med den bedriften är Active Bolwer, som vann de båda inledande benen i Triple Crown, men som slutade tvåa i Derbyt 1979 efter ha blivit nerspeedad av May Björn sista biten.