Fokustema
Krönika
Läs senare

Fenomen och ATG-trams

Det finns förstås all anledning att glädjas åt Jovialitys tredjeplats i Prix d’Amérique och inte minst för tränaren Sabine Kagebrant och uppfödaren/ägaren Anders ”Courant” Ströms räkning. Stoet gav glans åt svensk travsport där det märks som allra mest – på Vincennes!
Och när ska ATG lägga kraft på ”viktiga” saker och inte trams?
Av
Claes Freidenvall
Upplåst för dig som är prenumerant
Thierry Duvaldestin, Idao de Tilard och sonen Clément. Foto: Adam Ström/stalltz.se
Thierry Duvaldestin, Idao de Tilard och sonen Clément. Foto: Adam Ström/stalltz.se
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 89 kronor/månad till 899 kronor per år.

Annars är inte svenska framgångar speciellt vanliga numera på fransk mark och i synnerhet på kolstybben i Paris. De franska hästarna står helt enkelt i en klass för sig och Anders Ström och Sabine Kagebrant hade att välja mellan att starta Joviality mot Idao de Tillard i Prix d’Amérique eller Jushua Tree i Prix Bold Eagle. Prestige- och penningmässigt blev det jackpot med att gå ut i världens största lopp för äldre travare.

”Från en annan planet”, sammanfattade Thierry Duvaldestin Idao de Tillards seger i Prix d’Amérique och konstaterade också att hästen gjorde ”sitt livs lopp.” Men det var inte heller lätt att stå vid sidan:

– Jag led hela loppet…

Idao de Tillard serverades en omöjlig resa och hans insats påminde mycket om när Ideal du Gazeau var i farten som allra mest. Den bildsköne fransosen som härjade på 1980-talet och som behärskade alla distanser, alla typer av banor, alla löpningsförlopp och hade en körsven som – snällt uttryckt – lät sin häst göra hela jobbet i alla lägen.

Saken är klar…Clément Duvaldestin sträcker armen i skyn när Idao de Tillard går in som vinnare i Prix d’Amérique i sitt andra försök. Foto: Adam Ström/stalltz.se

Clément Duvaldestin litade på sin häst och gjorde ingenting förhastat. Han lät Idao de Tillard tuffa på i fjärde- och tredjespår innan han nådde utvändigt om ledande Hail Mary 1.200 meter före mål och sedan försvarat dödens. Samtidigt hade Joviality serverats en drömresa i rygg på ledaren. Trots den här resan var Idao de Tillard outstanding och visade sig starkast över upploppet.

Thierry Duvaldestin gratulerar sin son Clément efter segern i Prix d’Amérique. Foto: Adam Ström/stalltz.se

Efter segern erkände Thierry Duvaldestin att det varit ganska ”nervöst” de senaste 15 dagarna:

– Men den här hästen är en gåta. Inför Prix d’Amérique hade vi våra tvivel eftersom det var en eller två saker som störde oss i förberedelserna. Vi var inte lugna…

Knappt en timme före Prix d’Amérique gick det inte att spela på atg.se. En DDos-attack försvarade sig ATG med. Har vi hört den förut? Just DDos-attack verkar vara ett uttryck som de flesta slänger sig med när en hemsida ”går ner” oavsett om det är en attack eller inte. I det sammanhanget är inte ATG ensam…

Från ATG:s hemsida igår när det inte gick att spela till Prix d’Amérique.

Jag vet inte hur många gånger ATG haft problem med sin hemsida, men det går inte längre att räkna. Det stora spörsmålet är när spelbolaget ska ta den frågan på riktigt STORT allvar. Det måste vara bättre att lägga krut på att få ordning på sin spelsajt än att ödsla tid på det trams som vandrat både i tingsrätt och hovrätt om Svenska Spel skulle få använda det allmänna orden ”trav & galopp”.

Som sagt; det gäller att lägga kraft på rätt saker…

Fokustema
Krönika
Läs senare

Sätter demokratin ur spel

Det öppna brev som ATG:s ordförande Peter Norman och bolagets verkställande direktör Hasse Lord Skarplöth skickade till galoppen och travet i Skåne i fredags var ingen vacker läsning.
Det gav inte bara uttryck för översitteri utan visar också hur de höga herrarna svävar helt i det blå.
Av
Claes Freidenvall
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins

Huvudet på spiken slog Lutfi Kolgjini i sitt svar till Norman och Lord Skarplöth och kallade det för ”härskarteknik på hög nivå.”

Håkan Birger, ordförande i Skånska Fältrittklubben, är inte heller speciellt imponerad av Peter Norman Hasse Lord Skarplöths tankar och inte minst ”att representanter för ett spelföretag som ägs av travet och galoppen och således indirekt av Skånska Fältrittklubben ska tillrättavisa och läxa upp sina ägare.” En anmärkningsvärd ordning och attityd, skriver Håkan Birger i ett svar.

Vad handlar då frågan om?  

Jo, Skånska Travsällskapets medlemmar har på styrelsens förslag fattat demokratiskt beslut om hur ”Nya Jägersro” skall utformas.

Dotterbolaget ATG:s ordförande och vd skriver att medlemmarna i Skånska Travsällskapet låter känslomässiga argument stå i vägen för rationellt tänkande och uppmanar till att sätta ett demokratiskt fattat beslut ur spel.

Alltså anser Norman och Lord Skarplöth att Skånska Travsällskapets medlemmar saknar förmåga och kompetens till att fatta rationella, faktabaserade beslut.

Ett häpnadsväckande övergrepp i sportens föreningsdemokrati och underkännande av sina ägare.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Galoppens framtid hotad

Galoppens framtid på Jägersro är fortsatt en öppen fråga – men hur ser egentligen framtidsutsikterna ut för fullblodssporten i Sverige och i Norge?
Och då tjänar ändå en galoppör i Sverige i snitt 17.141 kronor per start. En svensk travare drar in 11.419 kronor...
Av
Claes Freidenvall
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Igår berättade Trav- og Galopp-Nytt i Norge att Övrevoll Galopp har stora problem och att samtliga anställda på banan är permitterade i olika grad. Övrevoll har ställt in årets sista tävlingsdag av ekonomiska skäl. Två tjänster har dragits in och samtliga anställda – inklusive banans vd – permitteras från 50 till 100 procent.

– Break-even budgeterades för 2024, men prognosen pekar på en betydande rörelseförlust. Vi avvaktar med att gå ut med siffror tills efter att årsbokslutet är klart, säger vd Bente Rosenberg till Trav-og Galopp-Nytt.

Svensk Galopps framtidsutsikter är inte heller speciellt ljus. För dagen är det störst fokus på Skåne. Kommer galoppen gå tillsammans med travet med en ny bana på Jägersro, eller bygger galoppen en egen oval? Eller blir det ingenting alls? Frågorna är många och fortsatt obesvarade. Men det finns också annat som oroar…

Antalet betäckta ston i galoppen och födda föl har minskat i Sverige och mer än halverats sedan 2010. Nästa år föds färre än 100 hästar och fortsätter trenden kommer populationen vara alldeles för liten för att bedriva tävlingar på nuvarande nivå. Årets tävlingskalender i Svensk Galopp innehåller 61 tävlingsdagar, fördelade 28 på Bro Park, 22 på Jägersro och nio i Göteborg.

Med mer än halverad population finns inte underlag för hålla uppe antalet tävlingsdagar och redan idag – eller rättare sagt 2023 – låg antalet startande på 7,78 hästar/lopp.

Skulle galoppen i Skåne kunna erbjuda tio tävlingsdagar om året är det knappast underlag för att bedriva en professionell sport i södra delarna av Sverige? Är det då värt att investera tiotals miljoner på en galoppbana på Jägersro? Medlemmarna i Skånska Travsällskapet har lite att fundera på när frågan ska diskuteras i närtid…

Galoppen omsatte ifjol mindre än en procent (ja, Ni läste rätt!) av spelet på hästar i Sverige och det ger ett netto på cirka 25 miljoner, driftkostnader oräknade. För det får galoppen ut 160 miljoner kronor från
ATG-systemet. En galopphäst tjänade 17.141 kronor/start under 2023. Motsvarande belopp för en travare låg på 11.419 kronor.

När ATG bildades 1973 låg omsättningen på svenska galopptävlingar strax under fem procent av det totala spelet på hästar i Sverige. Då erhöll galoppen ett ägarskap på tio procent och travet 90 procent i ATG.

Är det idag rimligt att det ekonomiska utfallet ser ut som det gör med tanke på vad som omsätts på trav respektive galopp idag och inte minst med tanke på den pressade ekonomiska situation som travets aktiva är i?

Fokustema
Krönika
Läs senare

Är alla lika inför ST och ATG?

Det är bra att Svensk Travsport har satt drivningsfrågan högt på agendan – och ATG har hakat på i vissa avseenden – men det finns ändå saker som skaver i sammanhanget.
Varför är ST så enögda och kastar sig över italienska kuskar, men blundar för fransmännen?
Av
Claes Freidenvall
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.

UET:s ordförande Marjaana Alaviuhkola (f.d. ordförande ST) har vid flera tillfällen – med all rätt! – reagerat över drivningar i italiensk travsport, men jag har inte alls sett samma aktivitet när det gäller Frankrike. Dagligen får vi som följer fransk travsport se drivningar – eller maningar som det numera kallas på svenskt travspråk – som med svenska mått mätt inte är okej.

Men då är det alldeles tyst. I alla fall utåt sett…

Det är förstås lätt att klanka på italienare, men det tycks vara lika svårt att reagera på franska kuskar och deras agerande med körspöet.

Ni kan ju tittat på upploppet från lopp 1 på Vincennes igår och bilda er egen uppfattning.

ATG har slutat att ta spel på sulkytävlingar i Australien från den 1 november i år på grund av sättet att driva hästar. Och även Yonkers Raceway i New York har tidigare fått sin släng av sleven av ATG.

Frågan är hur spelbolaget och ST agerar mot Frankrike? Eller får det stora travlandet leva sitt eget liv?