Fokustema
Krönika
Läs senare

Slår huvudet på spiken

Slår huvudet på spiken gör Jenny Persson – en av många passionerade personer inom travsporten – när hon i ett inlägg på Facebook kommenterar Maria Croons senaste vd-brev med rubriken ”vem tar ansvar för fler hästägare?”
Av
Claes Freidenvall
Slår huvudet på spiken gör Jenny Persson i i ett ilägg på Facebook. Foto: Brad Weaver
Slår huvudet på spiken gör Jenny Persson i i ett ilägg på Facebook. Foto: Brad Weaver

Jenny Persson känner sig provocerad efter ha läst Maria Croons vd-brev. Många har nog inte speciellt svårt att stämma in i hennes klagosång, eller rättare sagt Jennys insiktsfulla syn på travsporten.

Hon är en av många eldsjälar som lagt ner ett otal timmar på den här sporten av kärlek och glädje och det är många ute i landet som har haft samma brinnande låga, men en låga som håller på att slockna…

Även Svensk Travsport måste förstå att det inte längre går att enbart leva på luft och kärleken till sporten med förhoppning att känslor ska ersätta prispengar. Det fungerar inte längre (och har aldrig gjort) och det är värt att upprepa, att när ATG bildades den 22 mars 1973 låg en statlig utredning, signerad Bengt Resare, till grund.

Utredningen ”Trav och Galoppsport i Sverige” presenterades den 27 november 1972 och det finns anledning att upprepa vad som fastslogs där, att det var nödvändigt att lägga fram förslag som innebar ytterligare medel till sporten. I annat fall ansåg utredningen att svensk hästsport mycket snabbt skulle genomgå en allvarlig kris.

Då var återbäringen per satsade 100-lapp 39,22 kronor för hästägarna. Idag lär den summan vara en bra bit under 20 kronor och då krävs det något helt annat än vackra ord.

Jenny Persson skriver bland annat i sitt inlägg:

”I det senaste VD-brevet från Maria Croon så får sådana som jag en pekpinne om att hellre vara just tyst. ST borde vara rädd för tystnad. Jag har anordnat tandemkörning för hästägare och födelsedagskalas ute på banan. Jag har anordnat väldigt många inspirerande föreläsningar med de bästa i sporten för aktiva, arrangerat unghästserier, gjort kunskapsbanker på nätet, jobbat i föreningar, publicerat en unghästkatalog med min exman med mera. Utöver det har jag bidragit med miljontals timmar i stallet och arbetat i branschnära företag. Mitt samvete är ren som kristall, Maria. Men jag blir provocerad. För orken börjar ta slut nu vid 50+. Tack och lov blir det i ditt eget brev extremt tydligt vem som inte gjort vad.”

Och fortsätter:

”Vi skriver ändå 2024 och du undrar vem som har ansvar för hästägarna? Ni vet inte ens vilka de är! Så liten betydelse har vi haft. ST äger ATG men det finns ingen koppling mellan att ATG går som tåget och skär miljarder och att vi i sporten känner medvind. Börja där kanske vi blir mindre gnälliga.”

Hela Jenny Perssons inlägg kan läsas här!

När ska travsporten vakna på allvar och börja skära kostnader i Hästsportens Hus? Tidigare i veckan skrev Sulkysport att alla siffor pekar åt fel håll, men undertecknad fick en påbackning från en läsare, att det inte gällde antalet anställda hos ATG.

Jag ber ödmjukt om ursäkt och nedan kan ni se utvecklingen av antalet anställda hos ATG från 2004 till tredje kvartalet 2024.

***

Fakta

Anställda ATG 2004-2024

År – Antal

  • 2004 – 226
  • 2005 – 232
  • 2006 – 231
  • 2007 – 235
  • 2008 – 246
  • 2009 – 236
  • 2010 – 232
  • 2011 – 242
  • 2012 – 252
  • 2013 – 255
  • 2014 – 272
  • 2015 – 281
  • 2016 – 299
  • 2017 – 321
  • 2018 – 353
  • 2019 – 433
  • 2020 – 468
  • 2021 – 496
  • 2022 – 510
  • 2023 – 557
  • 2024 – 593*

Källa: ATG årsredovisningar. *gäller t.o.m. tredje kvartalet 2024.

Expandera
Fokustema
Krönika
Läs senare

Sätter demokratin ur spel

Det öppna brev som ATG:s ordförande Peter Norman och bolagets verkställande direktör Hasse Lord Skarplöth skickade till galoppen och travet i Skåne i fredags var ingen vacker läsning.
Det gav inte bara uttryck för översitteri utan visar också hur de höga herrarna svävar helt i det blå.
Av
Claes Freidenvall
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins
Antikens Grekland anses vara dem västerländska demokratins vagga. Foto: Joao Marcelo Martins

Huvudet på spiken slog Lutfi Kolgjini i sitt svar till Norman och Lord Skarplöth och kallade det för ”härskarteknik på hög nivå.”

Håkan Birger, ordförande i Skånska Fältrittklubben, är inte heller speciellt imponerad av Peter Norman Hasse Lord Skarplöths tankar och inte minst ”att representanter för ett spelföretag som ägs av travet och galoppen och således indirekt av Skånska Fältrittklubben ska tillrättavisa och läxa upp sina ägare.” En anmärkningsvärd ordning och attityd, skriver Håkan Birger i ett svar.

Vad handlar då frågan om?  

Jo, Skånska Travsällskapets medlemmar har på styrelsens förslag fattat demokratiskt beslut om hur ”Nya Jägersro” skall utformas.

Dotterbolaget ATG:s ordförande och vd skriver att medlemmarna i Skånska Travsällskapet låter känslomässiga argument stå i vägen för rationellt tänkande och uppmanar till att sätta ett demokratiskt fattat beslut ur spel.

Alltså anser Norman och Lord Skarplöth att Skånska Travsällskapets medlemmar saknar förmåga och kompetens till att fatta rationella, faktabaserade beslut.

Ett häpnadsväckande övergrepp i sportens föreningsdemokrati och underkännande av sina ägare.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Galoppens framtid hotad

Galoppens framtid på Jägersro är fortsatt en öppen fråga – men hur ser egentligen framtidsutsikterna ut för fullblodssporten i Sverige och i Norge?
Och då tjänar ändå en galoppör i Sverige i snitt 17.141 kronor per start. En svensk travare drar in 11.419 kronor...
Av
Claes Freidenvall
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Galoppen har stora bekymmer både i Sverige och Norge och framtiden ser allt annat än ljus ut... Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Igår berättade Trav- og Galopp-Nytt i Norge att Övrevoll Galopp har stora problem och att samtliga anställda på banan är permitterade i olika grad. Övrevoll har ställt in årets sista tävlingsdag av ekonomiska skäl. Två tjänster har dragits in och samtliga anställda – inklusive banans vd – permitteras från 50 till 100 procent.

– Break-even budgeterades för 2024, men prognosen pekar på en betydande rörelseförlust. Vi avvaktar med att gå ut med siffror tills efter att årsbokslutet är klart, säger vd Bente Rosenberg till Trav-og Galopp-Nytt.

Svensk Galopps framtidsutsikter är inte heller speciellt ljus. För dagen är det störst fokus på Skåne. Kommer galoppen gå tillsammans med travet med en ny bana på Jägersro, eller bygger galoppen en egen oval? Eller blir det ingenting alls? Frågorna är många och fortsatt obesvarade. Men det finns också annat som oroar…

Antalet betäckta ston i galoppen och födda föl har minskat i Sverige och mer än halverats sedan 2010. Nästa år föds färre än 100 hästar och fortsätter trenden kommer populationen vara alldeles för liten för att bedriva tävlingar på nuvarande nivå. Årets tävlingskalender i Svensk Galopp innehåller 61 tävlingsdagar, fördelade 28 på Bro Park, 22 på Jägersro och nio i Göteborg.

Med mer än halverad population finns inte underlag för hålla uppe antalet tävlingsdagar och redan idag – eller rättare sagt 2023 – låg antalet startande på 7,78 hästar/lopp.

Skulle galoppen i Skåne kunna erbjuda tio tävlingsdagar om året är det knappast underlag för att bedriva en professionell sport i södra delarna av Sverige? Är det då värt att investera tiotals miljoner på en galoppbana på Jägersro? Medlemmarna i Skånska Travsällskapet har lite att fundera på när frågan ska diskuteras i närtid…

Galoppen omsatte ifjol mindre än en procent (ja, Ni läste rätt!) av spelet på hästar i Sverige och det ger ett netto på cirka 25 miljoner, driftkostnader oräknade. För det får galoppen ut 160 miljoner kronor från
ATG-systemet. En galopphäst tjänade 17.141 kronor/start under 2023. Motsvarande belopp för en travare låg på 11.419 kronor.

När ATG bildades 1973 låg omsättningen på svenska galopptävlingar strax under fem procent av det totala spelet på hästar i Sverige. Då erhöll galoppen ett ägarskap på tio procent och travet 90 procent i ATG.

Är det idag rimligt att det ekonomiska utfallet ser ut som det gör med tanke på vad som omsätts på trav respektive galopp idag och inte minst med tanke på den pressade ekonomiska situation som travets aktiva är i?

Fokustema
Krönika
Läs senare

Är alla lika inför ST och ATG?

Det är bra att Svensk Travsport har satt drivningsfrågan högt på agendan – och ATG har hakat på i vissa avseenden – men det finns ändå saker som skaver i sammanhanget.
Varför är ST så enögda och kastar sig över italienska kuskar, men blundar för fransmännen?
Av
Claes Freidenvall
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.
Från upploppet i lopp 1 på Vincennes igår.

UET:s ordförande Marjaana Alaviuhkola (f.d. ordförande ST) har vid flera tillfällen – med all rätt! – reagerat över drivningar i italiensk travsport, men jag har inte alls sett samma aktivitet när det gäller Frankrike. Dagligen får vi som följer fransk travsport se drivningar – eller maningar som det numera kallas på svenskt travspråk – som med svenska mått mätt inte är okej.

Men då är det alldeles tyst. I alla fall utåt sett…

Det är förstås lätt att klanka på italienare, men det tycks vara lika svårt att reagera på franska kuskar och deras agerande med körspöet.

Ni kan ju tittat på upploppet från lopp 1 på Vincennes igår och bilda er egen uppfattning.

ATG har slutat att ta spel på sulkytävlingar i Australien från den 1 november i år på grund av sättet att driva hästar. Och även Yonkers Raceway i New York har tidigare fått sin släng av sleven av ATG.

Frågan är hur spelbolaget och ST agerar mot Frankrike? Eller får det stora travlandet leva sitt eget liv?