Vi har fått vänja oss vid detta nu. Det är nya tider med en travsport som blivit ännu mer internationell i spåren av Covid-19.
Generaal Bianco kom till landet redan 2017 och fick faktiskt sitt stora genombrott under just Sprintermästarhelgen.
Då slog han igenom med dunder och brak vid seger i en Summer Meeting-final genom att vinna på 1.11,9a/2.140 meter.
Resan upp genom klasserna gick smärtfri, men som sjuåring har det börjat ta emot. Peter Untersteiner har inte hymlat om att han varit mindre nöjd med hur hästen har kämpat, men en färsk utrustningsändring har ”lurat” hästen.
Det helstängda huvudlag han utrustats med har gjort att han tar i på ett annat sätt än tidigare och nu uteblev faktiskt all dramatik över upploppet.
Ledande favoriten Velvet Gio var inget annat än trög framme i ledningen och fick se sig nedplockad av den i rygg medsmugne Generaal Bianco.
– För en månad sedan var han nästan uträknad. Det var nära att vi skickade hem honom till Nederländerna och trodde karriären var över, men han har tänt till. Vi har ändrat på träningsupplägg och utrustning; man ska inte ge upp i första taget, sade Peter Untersteiner.
Från vardag till elit
I gulddloppet räckte 1.12,7a/2.140 meter som segertid medan klass I-vinnaren Unoicsdue Gnafa’ sprang en sekund fortare!
Det var inte för att någon satte upp tempot åt honom utan det gjorde han själv. Björn Goop har på relativt kort tid fått den här hästen att ta enorma kliv i sin utveckling efter att tidigare inte varit mer än en ”bra vardagshäst” söderöver.
Låt oss bara lugnt konstatera att det – utan överdrift – finns 50 hästar i Italien som är mellan 4-6 år gamla som det finns all anledning att tro skulle göra det minst lika bra som Unoicsdue Gnafa’ om de likaledes sändes norröver.
Newport Beach dubblerade nära nog sina intjänade prispengar då han vann klass II-försöket. Den tyske tränaren Josef Franzl visade upp en något så ovanligt som flegmatisk Ready Cash-son, men styrka hade den svenskfödde femåringen så det räckte till och blev över.
Nu kom han hem på 1.14,7a/3.140 meter utan att verka helt bottnad, men frågan är om han kommer hinna med i finalen om en månad när det är ett varv kortare sträcka som ska avverkas?
Toppjobb
Den fjärde vinnaren med utländsk touch var Gustafson. Rick Ebbinge och Jeroen Engwerda radar upp segrar på svensk mark och Gustafson var ännu en väl förberedd vinnare. Nio månaders tävlingsuppehåll gjorde detsamma och den nederländske hästen kom hem på nya rekordet 1.10,8a/1.640 meter.
I övrigt? Victor Rosleff bör rimligtvis svurit vilt mitt på upploppet när Princess Kloster plötsligt galopperade bort en sannolik seger i Wången Cup-finalen. Istället gick segern till starkt avslutande Bring Me Honey, körd av Kevin Oscarsson. Han gör sällan något fel i sulkyn och här ska även en eloge delas ut till tränare Håkan K Persson som gör ett toppjobb med ett förhållandevis begränsat material.
Hur till vida Harper Hanovers-tvåan Ivory di Quattro var på väg ner i form eller ej var frågan inför bronsförsöket. Svaret var… ja, allt annat än på väg ner i form.
Robert Berghs häst var grymt fint på 1.12,4a/2.140 meter och kan sannolikt fylla på med 150.000 kronor utan större bekymmer om två veckor.
Då står nämligen hästen perfekt inne i Axevalla Maraton (enbart 20 meter tillägg) över mastiga fyra varv.
Något Ivory di Quattro lär klara av utan problem, men andra hästar brukar ha lite svårare för…
