Fokustema
Krönika
Läs senare

Olsson: ”Trippelmord var väl att ta i”

Håkan "Lillis" Olsson var förra veckans krönikör: "Anklagad för mord. Låter allvarligt och kräver en förklaring. Stallbackshumorn är nämligen hänsynslös ibland."
Av
Håkan Olsson
Upplåst för dig som är prenumerant
Jim Frick jobbar in Straight Jacket, tätt före sin läromästare Olle Goop och dennes Speedy Fly, i ett fyraåringslopp på Axevalla 1982 som både bjöd publiken på stor sport och ”kostade” för deltagarna. Foto Stalltz.se
Jim Frick jobbar in Straight Jacket, tätt före sin läromästare Olle Goop och dennes Speedy Fly, i ett fyraåringslopp på Axevalla 1982 som både bjöd publiken på stor sport och ”kostade” för deltagarna. Foto Stalltz.se

Här kan ni läsa Håkan ”Lillis” Olssons krönika som publicerades i Sulkysport nummer 50:

Anklagad för mord. Låter allvarligt och kräver en förklaring. Stallbackshumorn är nämligen hänsynslös ibland.

Jag ger mig. Erkänner på en gång. Det är lika bra innan Leif GW Persson och hans team knackar på dörren och signaturen till gamla brottsfall ljuder. Lägger mig platt till marken. Det var jag som stod bakom trippelmordet i Skara 1982. Åtminstone viskade elaka tungor på Åbys stallbacke om det.

Fakta

Håkan "Lillis" Olsson

Bor: Örebro.
Första egna hästen: Una Roy som Kaj Widell och jag hittade på Gotland med Bengt Molins hjälp, 21 segrar, flertalet rikstotosegrar.
Bästa häst: Avelshingsten Crowntron som stod i svensk avel två år och lämnade Derbyvinnare i båda kullarna; 1990 Queen L och 1991 Sans Rival.
Bästa travminnet: När delägde Elgin Almahurst var tvåa i Peter Haughton Memorial 1985 och tjänade 250.000 dollar. Express Ride vann.
Intressen förutom trav: Ishockey.

Expandera

Det man syftade på var Hadakloppet, ett fyraåringslopp över medeldistans Stochampionatshelgen 1982. Jag som sportchef lyckades få ihop ett fyraåringslopp som blev helgens stora snackis. Aldrig har det körts som i det loppet. Jim Frick och hans tidigare läromästare, kollega och kompis, kalla det vad du vill, Olle Goop, gav publiken en upplevelse en holmgång mellan två ytterst lovande fyraåringar ingen närvarande kan ha glömt än idag.

Men trippelmord var väl ändå att ta i

Så här skrev Travrondens Ola Persson: ”Stochampionatet inramades av ett flertal löpningar av mycket god klass. I sommarsolen fick en relativt stor publik bland annat se amerikanen Straight Jacket efter en enorm kamp besegra derbyfavoriten Speedy Fly på världstiden 14,9 över 2.140 meter med bilstart.”

Jagande den här duon var dessutom en Derbykandidat från Skåne vid namn Dior Broline som reparerade en stor galopp och var med in i mål men galopperade till slut. Lennart Forsgren skötte tömmarna den dagen.

Hadakloppet för fyraåringar på Axevalla tog bildligt talat – inte bokstavligt ska för ordningens skull poängteras – livet av tre hästar som aldrig mer reste sig och blev vad man tänkt sig. Vi kunde locka med ett förstapris på 20.000 kronor och dessutom ett värdeskåp som hederspris. Dahlstedt ägde Straight Jacket, som vann och fick kassaskåpet med sig hem igen.

Straight Jacket, en nyligen importerad amerikan, helbror till Zoot Suit, dessutom ägd av loppets sponsor Roland Dahlstedt och hans Stall Robi. Straight Jacket hade vunnit ett ramlopp till Sprintermästaren veckan innan i stor stil och spåddes vara Fricks nästa stora världsstjärna.

Några ord om Roland Dahlstedt. När jag blev bekant med honom bodde han i Kungsör. Han var en riktigt driftig karl och drev den kassaskåpsfabrik han ärvt av sin far Hans Dahlstedt. Roland uppvaktade kommunledningen i Kungsör om att få bygga om vattentornet i Kungsör till kontorslokaler. Fick till svar: ”Omöjligt.” Dahlstedt flyttade då till Eskilstuna. Idag lär vattentornet vara ombyggt till just kontor.

Du skall naturligtvis inte vara med nästa helg Arne

Dahlstedt ägde en period Östunabergs Gård tillsammans med Jim Frick. Han hade goda kontakter i Danmark och importerade många bra hästar. Bland annat fuxige segermaskinen Vulcan (e. Pay Dirt), 42 segrar.

Speedy Fly hade vunnit Sprintermästaren veckan innan den här fighten, försöket på 1.15,1 (gick på torsdagen) och sedan fick han gå 1.14,1 (på lördagen) för att slå Rex Håleryd i finalen för att få 100.000 kronor. Sprintermästaren var inte något insatslopp på den tiden.

Speedy Fly, som för övrigt delägdes av den stora fotbollsprofilen Torbjörn Nilsson. Helbror med en annan topphäst, Speedy Magnus. Båda tränade av amatören Arne Bernhardsson.

Arne Bernhardsson ville egentligen inte starta på Axevalla, men jag tror att jag en aning lurade honom när jag efter segern i Sprintermästaren öppnade stalldörren. Bernhardsson stod där med Speedy Fly i duschen och klämde i med: ”Du skall naturligtvis inte vara med nästa helg Arne”.

Bernhardsson replikerade efter en kort stunds övervägande: ”Det skall jag visst det.”

Rex Håleryd var den som vann det blå bandet, eller Derbyt för årgången om vi säger så, när krutröken lagt sig. 375.000 kronor fick man för besväret på den tiden.

En härlig revansch för Kriteriet då ”Rexen” året innan vunnit sitt kval och sedan olyckligt fått strykas inför finalen då han efter sista finslipande träningsjobbet fick en allergichock efter en vitaminspruta. Kortison fick sättas in. Karenstiden omöjliggjorde start i finalen. Happy Feeling vann istället.

Arne Domnérus ägde Rex Håleryd tillsammans med en annan musiker, Lasse Samuelsson. De kallade sig Stall Dur Moll. Och det stämde väl ganska bra. En av favoriterna i Kriteriet året innan, men fick strykas inför finalen efter att vunnit sitt kval. Och så seger i Derbyt året efter.

Speedy Fly (e. Speedy Spin – Notta) reste sig aldrig efter Hadakloppet. Han vann sitt Derbykval senare under hösten ”på tre ben”, kom till Jägersro finaldagen, men fick strykas efter värmningen.

Och visst kan jag hålla med om att det inte blev så stora framgångar för de tre hästarna efter det här slaget, men de är väl långt ifrån ensamma om det ödet. Får väl vara beredd att delvis hålla med. Har tidigare sagt att det skall fan vara teaterdirektör som August Blanche myntade och kanske inte sportchef på en travbana heller.

Men trippelmord var väl ändå att ta i.

***

Fotnot: Kristian Borell är veckans krönikör.

Fokustema
Insändare
Läs senare

Århundradets domartabbe

En av de största domarskandalerna i Svensk Travsports historia inträffade igår på Romme och det borde innebära konsekvenser för domarna, såväl riksdomaren som måldomarnämnden, enligt insändarskribenten.
Av
Anders Ekberg
Upplåst för dig som är prenumerant

Om man inte begriper som riksdomare att en häst som varit utanför bangränsen i 400 meter under ett lopp skall diskas för att den vunnit fördel mot konkurrenterna bör man ta konsekvenserna av sitt handlande och ställa sin plats till förfogande för någon som har ett hum om hur svenska travsportreglementet skall tolkas.

Oavsett slutplacering i loppet skall hästen naturligtvis diskvalificeras.  När sedan hästen är först i mål några centimeter före tvåan i mål blir det ännu mer obegripligt för spelarna hur en måldomarnämnd kan undgå att diskvalificera ekipaget, som under en väsentlig del av loppet dessutom varit utanför bangränsen med halva sulkyn och t.o.m mer därtill samt halva hästen, vilket betyder att den regelvidrigt tjänat åtskilliga meter.

En kusk måste bemöda sig om att hålla en häst innanför bangränsen. Gör man inte det utan låter hästen bryta inåt, som i det här fallet i sista kurvan, förutom på upploppet, så tjänar den hästen för det första mark i förhållande till konkurrenterna som inte kört regelvidrigt.

I klartext – hästen har i det här fallet inte tillryggalagt den stipulerade sträckan 2.140 meter. Därmed har den ju definitivt vunnit fördel av regelbrottet.

Alltså ställer man sig helt oförstående till att riksdomaren kan påstå att man inte med säkerhet kan veta om hästen vunnit fördel av att köras utanför bangränsen.

För det andra – om kusken måste korrigera sin häst när den bryter inåt tappar den också farten. Detta är ett ovedersägligt faktum, och det vet alla som har någon kännedom om hur hästar fungerar.

Rommes måldomarnämnd och framför allt riksdomaren, som lämnade den skrattretande förklaringen till friandet av den häst som var först i mål, borde alltså avgå, eftersom spelarna i fortsättningen kan vänta sig vilket domslut som helst från nämndens sida.

Många spelare blev blåsta på pengar och andra drog fördel i lördags av denna dundertabbe, och man kan bara föreställa sig hur konsekvenserna av  måldomarnämndens fullständiga och ödesdigra felbedömning  hade handlat om miljonutdelning för några spelare.

För att risken att spelarna i fortsättningen skall utsättas för liknande missbedömningar skall minska borde alltså även måldomarnämnden på Romme avgå, eftersom minst två av delegaterna i måldomarnämnden röstade med riksdomaren som har utslagsrösten av fem.

Fokustema
Insändare
Läs senare

Saknade klargörande svar

Så stod hela garnityret där på podiet i torsdags. Jag har ju tidigare spekulerat i om Propulsionhärvan är ett absurt drama eller en fars? Fortsatt svårt att avgöra efter torsdagens föreställning. Men ett spektakel är det men ingen publiksuccé skulle jag tro.
Av
Anders Lindblad
Upplåst för dig som är prenumerant
Utredaren Pehr Jern, vice vd Ulf Hörnberg, förbundsjuristen Göran Wahlman, ST:s ordförande Marjaana Alaviuhkola och vd Maria Croon vid torsdagens presskonferens om Propulsion. Foto: stalltz.se
Utredaren Pehr Jern, vice vd Ulf Hörnberg, förbundsjuristen Göran Wahlman, ST:s ordförande Marjaana Alaviuhkola och vd Maria Croon vid torsdagens presskonferens om Propulsion. Foto: stalltz.se

Recensionerna har inte varit de bästa inte ens i husorganet. Ett manus som författaren fått gott om tid att skriva men som trots det verkar undermåligt och långtifrån värt något Nobelpris. Har man haft någon regissör? Och skådespelarprestationerna lämnar en hel del övrigt att önska.

Det är lite ironiskt att man kallar de externa utredarna för ”oberoende”. Här har de haft sin födkrok i snart ett halvår och är ett praktexempel på att ”man biter inte den hand som föder en”.

De har gjort precis som de blivit tillsagda men vad har de fördrivit tiden med i fem månader? Förutom diverse dataintrång?

Inget nytt har framkommit

Inget nytt har i vart fall framkommit. De fakta som framkommit var kända första veckan efter Elitloppet: att Propulsion nervsnittades i USA, att uppgiften fanns hos Svensk Travsport, att man trots detta godkänt tävlings- och avelskarriär och att Daniel Redén varit helt ovetande.

Skuldfrågan avgjorde ju vd Maria Croon bara fyra dagar efter Elitloppet när hon pekar ut Daniel Redén i direktsänd TV med hänvisning till det strikta tränaransvaret.

Klart att de ”oberoende” utredarna inte vågar komma fram till något annat. Då kanske inte ST betalar slutfakturan.

Och nu säger man – mycket motsägelsefullt – att ansvarsfrågan hänskjuts till Ansvarsnämnden och i samma andetag att Redén ska betala tillbaka prispengarna? Trots att inte ansvarsfrågan inte är avgjord. Ska bli intressant att se om någon rakryggad kommer att framträda i denna sak.

Utmärkt och avslöjande journalistik

I lördags sände V75-direkt ett kort inslag om Propulsionhärvan. En snabb sammanfattning och en intervju av Åsa Elmroth med Maria Croon och Pehr Jern. Okritiskt och mjäkigt som vanligt tänkte jag. När Åsa gav sina intervjuoffer öppna frågor och lät dem prata på.

Men det var egentligen utmärkt och avslöjande journalistik. Både Jern och Croon stakade sig, snubblade på ord, sa emot sig själva, flackade med blicken och hade inga klargörande svar. Det var som om de var satta i en lögndetektor. Bra Åsa!

Det skulle vara hedersamt om ST tog på sig skulden helt och hållet. ”Vi har gjort fel, vi tar vårt ansvar, Redén är utan skuld och kan fortsätta sin verksamhet. Vi ersätter övriga hästägare även vid de starter Propulsion gjort utomlands – det var ju vi som utfärdade exportcertifikaten – och kommer inte att kräva Redén på några pengar.

Vi går vidare med internutredningen och kommer att utkräva ansvar och de – som enligt vd Croon – saknar kompetens ska inte jobba kvar hos oss.” Då skulle vi alla kunna sätta punkt för detta sorgliga drama.

Fokustema
Öppet brev
Läs senare

Svensk Travsports framtid

Hästägaren och uppfödaren Ruth Riekola skriver ett öppet brev till styrelsen för Svensk Travsport och landets travsällskap.
Här är Riekolas farhågor och förslag till koncernstruktur för travsporten i framtiden.
Av
Ruth Riekola
Upplåst för dig som är prenumerant
Hästägaren och uppfödaren Ruth Riekola har tagit fram ett förslag hur Svensk Travsport kan formas i framtiden. Foto Mia Törnberg/sulkysport
Hästägaren och uppfödaren Ruth Riekola har tagit fram ett förslag hur Svensk Travsport kan formas i framtiden. Foto Mia Törnberg/sulkysport

Min sammanfattning av Rådslaget är att Travsällskap som inte vill medverka i en ur skattesynpunkt ofördelaktig organisation kan uteslutas.

Det är inte acceptabelt att ”workshops”, där de aktiva inte i förväg får ta del av för- och nackdelar med olika organisationsformer, ska ligga till grund för de beslutsalternativ som ST ska bedöma.

Varför inte oberoende? Kan ST utesluta ägare? ST efterlyser transparens och inga dolda agendor. Gäller detta även ST?

Om mina slutsatser är felaktiga tala om varför så att vi alla aktiva förstår!

Ekonomiska föreningar:

På sidan 41 i Rådslaget nämns Arla ekonomisk förening som en betydande del av företagandet.

Att vara en betydande del av företagandet säger inget om hur lönsamt det är och har varit för de svenska mjölkproducenterna. Under åren 1974-1999 hade jag god insyn i jordbrukskooperationen och då som nu är producenterna de stora förlorarna eftersom erhållet pris för insatsvarorna inte följer kostnadsutvecklingen. Hur många lantbrukare har inte levt och lever på ”husrötan”. Anledningen är bland annat att ägarna/medlemmarna inte har någon stark styrelse som ser till deras bästa. Administrationskostnader och andra onödiga kostnader ökar oproportionellt.

Detsamma gäller exempelvis för hästägare idag. Kostnaderna ökar årligen medan prispengar i vardagstravet inte följer kostnadsutvecklingen.

ATG-modellen:

Grunderna för ATG-modellen från år 1974 tog bland annat utgångspunkt i ett avtal med staten och sporten (djurskydd, regionalpolitiska hänsyn m.m.). Lotterilagen upphörde den 31 december 2018 och då tillförsäkrade sig staten majoriteten i ATG:s styrelse. ATG:s punktskatt på nettoomsättningen ändrades från 35 procent till 18 procent. Den tidigare skatten inkluderade en icke definierad punktskatt på spel och icke definierad bolagsskatt. Från och med den 1 januari 2019 tillämpas ordinarie svensk skattelagstiftning. För att delvis kunna tillämpa svensk skattelagstiftning, koncernbeskattning, äger ST sedan den 1 januari 2019 90,1 procent av aktierna i ATG.

Har ST fakturerat ATG för utförda tjänster under år 2019?

Skatter:

För att ATG ska kunna bedriva spel på hästar fordras uppfödare, hästar att tävla med, tränare inklusive personal, banor att tävla på, stallar, underhåll av banor och stallar, administration med mera. Om ST, serviceorgan till Travsällskapen, i god tid före år 2019 sett till att svensk skattelagstiftning kunde tilllämpas även för dessa tjänster hade ATG inte behövt avsätta 342 miljoner kronor i bolagsskatt för verksamhetsåret 2019.

Vad har ST hittills gjort för att minska skatten för travsporten under år 2020?
Travsporten i sin helhet måste skatteoptimera i framtiden såsom alla andra företagskoncerner!

I direktiven till Denningers Rapport ingår endast olika former av ekonomiska föreningar – inte aktiebolag. På sidan 7 punkt 4.3 Ekonomi och juridik står: ”Travsporten måste ur koncernbidragsberoendet för framtiden. Om flera ägare ska komma in i ATG kommer inte koncernbidragsmodellen att fungera längre.” På sidan 1 i Rådslaget: ”Överskott från ATG behöver delas ut i form av utdelning till Svensk Travsport”.

Varför ska nya ägare tillkomma? Är inte vinstutdelning skattepliktig?

Förslag till bolagisering av Svensk Travsport:

För att undvika att betala 100-tals miljoner i skatt framöver är mitt förslag till Travsällskapen att snabbt bilda ett AB med fördelning av aktier på 32 Travsällskap enligt fördelning på sidan 37 i Rådslaget. Antalet aktier ska vara delbart med 1030. En tillfällig bolagsordning görs där hembudsklausul ska ingå.

Bilda en tillfällig, liten styrelse som enbart ser till de aktivas bästa. Alla som möjliggör att ATG ska kunna bedriva spel på hästar inkluderas. ST klagar över att man inte har någon egen ”balansräkning”.

Enligt förslaget nedan har alla egna balansräkningar och en fullständig koncern där fakturering kan ske månadsvis i förskott eller efterskott för utförda tjänster. Svensk skattelagstiftning ska följas med skatteoptimering i alla led. Vinster/förluster behandlas vid årsstämmor. ”Efterskottsekonomi”, som ST arbetar efter idag, med 15 månaders förskjutning som kräver lån från ATG behövs inte i framtiden. En tydlig transparent bolagsform och hänsynstagande till Statens krav gör det lättare att komma ur Statens majoritet i ATG:s styrelse (om detta är önskvärt). I Travsällskapen ingår allt som möjliggör att bedriva spel på hästar. Se under SKATTER ovan.

Varför vill inte ST att Travsällskapen, det vill säga de aktiva, ska äga 100 procent i Svensk Travsport på ett enkelt bolagiserat sätt?

Förslag till koncernstruktur, se nedan: