Fokustema
Fokus: Thomas Nilsson minns Legolas
Läs senare

Folksportens sista hjälte

I morgon avgörs Legolas Minne på Åby.
Tillsammans med hästens följeslagare Thomas Nilsson minns vi tillbaka till nationalklenodens framfart under 1980-talet.
– En fantastisk häst som alltid ökade farten så länge det krävdes.
Av
Emil Persson
Upplåst för dig som är prenumerant
Sagan om Legolas blev också bok på 1980-talet och där plockar Thomas Nilsson fram den bild på Legolas som han älskar mest – när hästen sträcker ut i full fart, fångad av Stefan ”Tarzan” Melanders kamera. Den bilden finns också i form av en oljemålning i Thomas hem. Foto Göran Lindskog/Sidmakarn
Sagan om Legolas blev också bok på 1980-talet och där plockar Thomas Nilsson fram den bild på Legolas som han älskar mest – när hästen sträcker ut i full fart, fångad av Stefan ”Tarzan” Melanders kamera. Den bilden finns också i form av en oljemålning i Thomas hem. Foto Göran Lindskog/Sidmakarn

>> Här är det stora reportaget om Legolas och Thomas Nilsson som publicerades i Sulkysport för prick ett år sedan, i pappersutgåva nummer 49-2019:

***

Det går att argumentera för att svensk travsport inte haft en folklig stjärna på drygt 30 år, hur sorgligt det än kan låta.

– Frances Bulwark och Ego Boy hade en sådan status ute i stugorna och därefter kom Legolas. Jag är rädd för att det är så illa att han faktiskt är den senaste och kanske också blir den siste. Vi som var inne i branschen hyllade stjärnor som Victory Tilly och Järvsöfaks när de stod på topp och det har ju verkligen funnits många hästar som varit bättre än Legolas här i Sverige, men några folkhemshjältar har de aldrig blivit.

När Legolas slog igenom så var det i helt rätt tid. Tipsextra var en nationell angelägenhet med miljonpublik lördag efter lördag och hur mycket det än må ha varit den engelska fotbollen som stod i centrum så stal V65-stjärnan Legolas en stor del av uppmärksamheten.

Här är Sulkysports intervju med Thomas Nilsson om Legolas för ett år sedan. Foto Göran Lindskog/Sidmakarn

Tränad av Halmstadproffset Thomas Nilsson och ägd av ”charkkungen” Marko Anic. Två ”vanliga” människor, inga storfräsare med ofantligt stort hästantal att luta sig tillbaka mot eller miljarder som gjorde att de kunde gå vilse, men tids nog ändå hitta till vinnarcirkeln.

Det var en liten, oansenlig häst, men jag gillade hur han rörde sig

– Marko var en god vän till min pappa och hade sagt att ”hittar Thomas någon intressant häst vid tillfälle så köper jag gärna den”. Legolas gick i en hage vid granngården, uppfödd av min gode vän Benny Lundin. Det var en liten, oansenlig häst, men jag gillade hur han rörde sig. Bennys hästar hade haft kvarka och en hel kull hade tappat i utvecklingen, jag överdriver inte om jag säger att Legolas hade tappat minst ett halvår innan han kom till mig.

Marko Anic har i efterhand sagt att han föll för hästens lite sorgsna blick när han tittade på honom och – mer eller mindre – köpte hästen för att han tyckte synd om honom. De sympatierna och det hjärtat gav resultat både ekonomiskt och upplevelsemässigt…

Legolas var hästen som gick från noll till världseliten utan att i princip tränas. En unik häst med en unik historia.

– Hans ben var egentligen inte gjorda för att springa på en travbana. Jag tror det var en effekt av hans sjukdomsperiod som ung och hästen tränades knappt någonting, däremot skrittades han. Inför kvalet knappt halvvägs in i fyraåringssäsongen hade han inte gått fortare än 1.35. Jag minns att jag inte körde kvalet själv utan det gjorde Thomas Uhrberg som skötte hästen i det skedet. Jag stod på publikplats ihop med Marko Anic beredd på att trösta honom efter ett misslyckande, men hästen klarade kvalgränsen med råge. Det var 1.28 på den tiden som gällde.

Legolas kom i mål på 1.23,3 och istället för att trösta så…

– Sade jag till Marko att ”där ser du, han är bra hästen!”.

Det var den matchning jag hade tänkt fortsätta ha med Legolas, men en inbjudan till VM-loppet kom emellan

Innerst inne hade inte Thomas Nilsson en aning om vilken klass hästen höll.

– Och det kan ingen annan haft heller. Eller jo, spelarna visste uppenbarligen något som jag inte visste för han stod i under två gånger pengarna i sin debut två veckor efter kvalet. Ingen hade sett hästen i något provlopp eller snabbjobb på banan och så imponerande var inte det där kvalet.

I slutet av april 1983 kom karriärens 17:e raka seger för Legolas – i Stora Artistpriset på Solvalla där Carola Häggkvist dök upp som prisutdelare. Foto Stefan Melander/Stalltz.se

Legolas vann det där loppet. Och nästa. Och nästa och nästa och… ja, 13 månader efter hästen gjort tävlingsdebut stod han med 19 raka segrar och var en rikskändis i ordets rätta bemärkelse. ATG:s dåvarande marknadschef Remy Nilson hoppade på tåget tidigt och började promota segermaskinen på ett sätt som gjorde Legolas till en nationell angelägenhet.

– Han startade ungefär var tredje vecka och gjorde resan från klass III till silverdivisionen så han var ju med regelbundet på lördagarna. Det var den matchning jag hade tänkt fortsätta ha med Legolas, men en inbjudan till VM-loppet kom emellan.

I mångt och mycket av en slump. Roosevelt Raceways promotor av VM-loppet – Lew Barrasch – var på plats för att bevittna 1983 års Elitlopp och bjuda in hästar till deras storlopp, men hamnade av en tillfällighet som prisutdelare i lördagens silverdivisionsfinal.

– Jag utbytte några artighetsfraser med Lew Barrasch i vinnarcirkeln, förklarade att hästen var obesegrad efter 18 starter varpå han sade att ”en sådan häst ska vi givetvis ha till Roosevelt”. Jag förklarade att hästen inte ens hade mött de bästa svenska hästarna och tänkte att han inte förstod sitt eget bästa. Senare på tävlingsdagen berättade jag mer som ett skämt för Marko om inbjudan och han sade ”det är klart att vi ska åka!”. Han stod på sig så såg fick det bli.

Kruxet var bara att Legolas behövde en ögonöppnare innan det stora slaget på andra sidan Atlanten. Något som Roosevelt Raceways Lew Barrasch inte var särskilt förtjust över.

– Förlorar han så spricker ju hela bubblan, menade han på, men jag hade inget val. Det var sju veckor till VM-loppet och det enda lopp som fanns var i Halmstad i mitten av juni. Barrasch satt uppe på natten och följde loppet från USA och som tur var gick det vägen och alla kunde andas ut.

Legolas vid triumfen i Stora Artistpriset på Solvalla. Två segrar senare var Marco Anics och Thomas Nilssons obesegrade Legolas redo för att möta världseliten i VM-loppet på Roosevelt Raceway.
Foto Stefan Melander/Stalltz.se

Loppet det handlade om var Yngve Larssons Vandringspris. Legolas gick då upp i ringen mot några av Sveriges bättre hästar för första gången och hann ikapp Rappe Håleryd i sista steget.

Till USA kom Legolas med andra ord som en obesegrad häst. Det stod 19 segrar på lika många försök i startlistan när Legolas nu skulle matchas mot den färska Elitloppsvinnaren Ianthin och Ideal du Gazeau som redan hade två raka VM-segrar i bagaget.

– Dessutom var det ju en odoserad 800-metersbana hästen skulle tävla på för första gången. Efter det att han hade stått i karantän så tog jag ut honom på banan och testade honom genom den snäva kurvan för att se hur det fungerade och det klarade han av helt suveränt. Legolas var en fantastiskt travare som aldrig hade förlorat ett lopp om banorna såg ut som Bornholms 500-metersbana eller om det skulle avgöras på en nyplöjd åker!

De hade att göra för under veckan rymde faktiskt Legolas ihop med en gammal passgångare

Nilsson uppskattar det till att tio svenska journalister kan ha funnits på plats veckan lång för att bevaka Legolas framfart.

– Det var ju mitt i sommaren och nyhetstorka hemma. De hade att göra för under veckan rymde faktiskt Legolas ihop med en gammal passgångare. Han var van vid hagvistelse hemma, men några hagar fanns inte på Roosevelt. Däremot lyckades jag hitta en inhägnad med något gammalt stängsel. Det var inte i bättre skick än att de brast när hästarna gick emot och en morgon var de borta. De kom ut på vägen, men hittades snabbt så det hann aldrig hända något.

Saker hände däremot i Roosevelt International. För första gången någonsin flög Legolas till ledningen och Thomas Nilsson satt på leken.

– Han hade aldrig visat sådan startsnabbhet här hemma innan det. Jag valde att släppa till Ianthin som i sin tur fick Ideal du Gazeau på sin utsida. Den sistnämnde var för bra, men vi kom loss på upploppet och lyckades knäppa av Ianthin i sista steget i striden om andraplatsen. Det kändes som en seger.

Han var den första hästen som flög inrikes

Legolas följde upp med en tredjeplats i Challenge Cup över 2.413 meter sju dagar senare, vann återkomsten på svensk mark och förväntades bara vända ut och in på ett mindre namnstarkt gäng i Höga Kusten Pokalen på Dannero i mitten av september.

– Hästen flögs upp till Kramfors. Han var den första hästen som flög inrikes och vad jag vet har ingen annan travhäst heller gjort det sedan dess. Hästen var svår att sko och jag hade ingen som helst tanke om att vi skulle mötas av ett sådant underlag som bjöds på Dannero den dagen. Det var helt otänkbart att sko om honom under en tävlingsdag och jag fick köra ut med ett par skor på vilka han bara slirade runt. Jag körde i tredjespår i princip hela vägen och hade greppet, men vi fick ge oss i sista steget.

Detta var sju dagar före Legolas vann Åby Stora Pris, något som skulle bli hans mest minnesvärda triumf någonsin.

– Jag hade inte ens tänkt starta i Åby Stora Pris utan det naturliga valet var Nordiskt Femåringschampionat som avgjordes samma tävlingsdag. Åbys ledning låg på, ville ha ut oss och nu när han hade förlorat på Dannero så var han ju inte längre obesegrad på svensk mark. Då kunde vi lika gärna starta i Åby Stora Pris.

Legolas hade knackiga tendenser i sig och veckan fram till Åby Stora Pris var allt annat än bra. Slirandet på Dannero hade satt sina spår i ryggen och en hel del jobb med hästen under veckan hade krävts för att han överhvuudtaget skulle komma till start.

– Efter den långa uppvärmningen utanför banan körde jag ett heat med honom på tävlingsbanan och han hade aldrig känts så fin i en värmning innan! Han brukade vara styv och stel, men arbetet under veckan hade gjort otroligt gott. Vi hade dessutom längt på checken och ryggstycket och när han kom loss ur tredje invändigt 300 meter före mål tog han tag i grejerna så det höll på att bli galopp. Han var ju van vid att kunna tag i checken och nu när den var längd så var det sånär att det blev galopp. Vi krånglade oss loss i vida spår och hann förbi Snack Bar i sista steget. Det var så typiskt Legolas. Hans signum var att gå till dess han var först, han ökade så länge som det krävdes.

En vägvinnande aktion och ett fantastiskt löphuvud. Det är de två viktigaste egenskaperna bakom Legolas stora framgångar på travbanorna. Och som den segermaskin han var tog han plats i många travfans hjärtan. Foto Stefan Melander/Stalltz.se

Legolas fortsatte leverera toppinsatser året ut och inledde även sexåringssäsongen starkt med tre raka segrar. Därefter – i Silverhästen i slutet av april – hände en sak som Nilsson tror förändrade allt.

– Hästen fick ont i slutskedet av loppet och blev rädd. Trots all knackighet han haft i sitt liv så hade han mått bra i själva loppen och varit i bra skick fysiskt, men nu när detta hände så märktes det att han blev rädd. Han vann lopp även efteråt och tjänade stora prispengar, men det var inte samma Legolas längre.

Fakta

Legolas

Svartbrun valack född 31 maj 1978 e. Glasgow – Karolina J e. Pay Dirt
Uppfödare: Benny Lundin, Göteborg
Ägare: Marco Anic, Malmö
Tränare: Thomas Nilsson
Körsven: Thomas Nilsson

År – Resultat – Rekord

  • 1982 – 11 st: 11–0–0 – 1.18,4am*
  • 1983 – 18 st: 14–3–1 – 1.14,3ak*
  • 1984 – 21 st: 8–8–2 – 1.14,0ak*
  • 1985 – 16 st: 1–4–2 – 1.12,5ak
  • 1986 –   6 st: 0–1–1 – 1.17,6m
  • 1987 – 21 st: 1–4–4 – 1.15,1ak
  • Totalt – 95 st: 35–30–10 – 3.012.770 kr
Expandera

Efter att ha vunnit silverdivisionsfinalen 1983 under Elitloppshelgen var Legolas tillbaka under den stora helgen två år efter. Då som deltagare i Elitloppet, men efter att fått en galopperande Victoria S. på sig i starten och tappat mark var allt nattsvart. Nilsson lät bli att starta Legolas i consolation och fick istället ta sin egna revansch bakom Mack Lobell fem år senare.

Legolas avslutade tävlingskarriären som nioåring och levde ett stillsamt pensionärsliv fram tills han var 26 år gammal, försörjd av ATG som belönade hästen med foder för resten av livet utifrån den betydelse han haft för travsporten. När tänderna inte längre fungerade som de skulle fick Legolas somna in och han begravdes på samma gård i Slättåkra där han föddes.

Den nu 72-årige Thomas Nilsson rundade av sin mycket framgångsrika travtränarkarriär som 55-åring.

Därefter har han funnits med i travets värld på flera olika sätt, dels som uppskattad expertkommentator i såväl SVT som TV4, men även som förtroendevald för Åbys Travsällskap.

– Men idag har jag inget engagemang och besöken på Åby blir allt färre. Dels har jag inte riktigt hälsan med mig och jag märker också att varken jag eller några andra av mina pensionärsvänner låter travsporten ta samma plats längre. Dels falnade intresset kraftigt efter ST:s hanterade av Estlandsaffären vilket jag tyckte sköttes under all kritik, men sedan tycker jag även att folksporten trav har försvunnit. Vi hade en regel i travsporten en gång i tiden som hette att ”häst körs av tränare eller av denne fast anställd”, vilket vi borde stått fast vid. Det systemet byggde ekipage, som det är nu kör de stora åt alla om vart annat. Vi hade facit på hand eftersom vi alltid kunnat blicka på Nordamerika och sett utvecklingen där, men valde att blunda.

När man läser Thomas Nilssons ord kan man lätt tro att han är bitter, men när man hör hans röstläge inser man att så inte alls är fallet.

Det handlar mer om en bestämd åsikt eller ett konstaterande och inget han tycks ligga sömnlös över på nätterna.

Nej, då kan han istället minnas tillbaka till ett glatt 1980-tal där svensk travsports affischnamn nummer ett härjade som bäst och blev en nationell angelägenhet.

Fokustema
Fokus: Inför V75 på Jägersro
Läs senare

Tre hästar i stallet – två med i V75

Tre hästar i träning. Två är med i V75 på Jägersro imorgon, Solkattens Ferrari och Persos Otello.
– Jag har en V75-seger sedan innan, med Feel The Music 2017, påminner Mantorpamatören Andreas Forsberg.
Av
Lars G Dahlgren
Upplåst för dig som är prenumerant
Solkattens Ferrari är en av Andreas Forsbergs på två starthästar inom V75 på Jägersro. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport
Solkattens Ferrari är en av Andreas Forsbergs på två starthästar inom V75 på Jägersro. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

38-åringen från Valdemarsvik åker de närmare 50 milen från Valdemarsvik till Jägersro med Solkattens Ferrari i klass II-försöket och Persos Otello i stayerloppet inom V75 där hästen står på startvolten. De två hästarna har presterat bra i sina klasser senaste månaderna, Båda har till exempel varsin seger på Solvalla, Solkattens Ferrari dessutom med en kort galopp som hästen kostade på sig när Carl Johan Jepson skulle forcera hästen till ledningen ut på slutvarvet.

Solkattens Ferrari har två raka på 1.15-tider över medeldistans, senast på Solvalla där han fick ett extra plus i kanten för styrkan i fullföljandet in i mål sedan hästen rett ut en rätt elak tryckare i ledningen på sista bortre långsodan.

– Hästarna har gått bra. De är ordentligt genomtränade, men det är klart att det blir värre nu när det handlar om V75-konkurrens, säger Andreas Forsberg.

Fakta

Andreas Forsbergs resultat som tränare

 

2017: 26 st: 4–3–3. Inkört: 241.700 kr
2018: 31 st: 0–3–1. Inkört: 107.100 kr
2019: 17 st: 0–0–3. Inkört: 65.400 kr
2020: 19 st: 5–4–2. Inkört: 278.000 kr
2021: 1 st: 1–0–0. Inkört: 40.000 kr

Expandera

Han är uppvuxen och bor i Valdemarsvik och från en familj helt utan travsportsbakgrund. Ja, inte mer då än att hans pappa brukade åka till Mantorptravet som en småspelare, och alltså var en av de där många små komponenterna som under 1980- och 90-talet gjorde travsport till en då fortfarande stor levande publik- och arenasport – och dessutom sådde ett frö som 30 år senare resulterat i att sonen tränar två av veckans hästar i 100-miljonersspelet V75.

– Jag följde med pappa till Mantorp som tio-elva-tolvåring. Det var en spännande värld att upptäcka. Jag höll själv på med annan idrott, fotboll och ishockey, och vägen in till hästarna kom lite senare via en av mina kompisars faster. Hon jobbade hos Conny Larsson på den tid han drev stor travverksamhet här på Tostebo Gård i Valdemarsvik, med uppåt 50-60 hästar som mest, och där travhästverksamheten var kombinerad med behandlingshemmet Kärnan. Kompisens faster tog med mig till stallet och när jag mockat tillräckligt många boxar fick jag efter ett tag börja vara med och köra hästar. Då var jag väl 17 år ungefär, berättar Andreas Forsberg.

Tre hästar i stallet – och två till start inom V75 på Jägersro. Det blir en spännande lördag för Mantorpamatören Andreas Forsberg. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

Eller köra och köra:

– De lät mig köra stallets stjärna Eagle Millpond (24 segrar på 151 starter, 2,4 mkr, reds.anm). Det låter kanske lite underligt, men saken var den att Eagle Millpond hade sprungit hundratals mil på banorna och slingorna på gården och kunde varenda vägkrök och backe utantill. Eagle Millpond gick självmant ner i skritt när vi kom till en nedförsbacke…Jag satt där och åkte med, Eagle Millpond hittade i själva verket runt på sitt motionspass själv,

Gick självmant ner i skritt när vi kom till en nedförsbacke

Travbacillen hade nu hur som helst stadigt och slutgiltigt infekterat Andreas.

– Efter att jag varit hos Conny fick jag hjälpa en annan lokal tränare här, Roland Johansson. Han hade ett rätt bra sto som hette Ringa. Det var en hel del frihet under ansvar att hjälpa Roland, och därför väldigt lärorikt. Sedan hade Diederik Meilink stall här ett tag, och det var nästa steg, en annan grej, att se hur allt fungerade hos en proffstränare. Där var jag med och körde fort och lärde jag mig en hel del träningsmetodik och finlir, teknikaliteter, runt just tävlingsbiten i travsporten, så det var också en nyttig tid.

Nu var Andreas redo att skaffa sig sin första egna häst, och ta tränarlicens. Det skedde 2009-2010 och han var då strax under 30 år fyllda.

– Sedan dess har jag hållit på med en eller ett par hästar. Det är vad tiden medgett. Jag jobbar som behandlingspedagog, just nu 80 procent. Jag har hela tiden tränat hästarna här på gården som Conny Larsson gjorde till träningscamp och nu är mina hästar också inhysta där efter att tidigare ha stått på en granngård. Det finns bara några enstaka hästar nu på Tostebo. Det borde vara fler för träningsmöjligheterna är det absolut inga fel på. Hur det ser ut här är kanske ett exempel på travsportens svårigheter att rekrytera nya hästägare och aktiva. Det känns till exempel som att det är väldigt få i min ålder som håller på med det här, säger Andreas Forsberg.

 

Att det ”går att träna häst” på Tostebo är Andreas väl på sitt sätt själv ett bevis på nu. Andreas klass II-häst i morgon lördag, femårige Solkattens Ferrari, har tre segrar och två andraplatser (och ett galoppmisslyckande) på de sex senaste starterna.

Fakta

Solkattens Ferrari

valack fem år e. Gift Kronos – Ballerina River e. Dream Vacation
15 st: 3–5–0
Rekord: 1.15,1m* – 1,15,8am
Insprunget: 209.500 kr
Uppfödare: Bio Consulting i Söderköping AB
Ägare: Tobo Solution AB, med flera
Tränare: Andreas Forsberg (a), Mantorp
Körsven i klass II-försöket på Jägersro: Ulf Ohlsson

Expandera

– Framför allt har hästen mognat mentalt och poletten börjat trilla ner om vad tävlandet går ut på. Tidigare kunde han agera spänt i vissa lägen, men det har hänt bra saker. När jag värmer honom inför loppen nu, till exempel, vet han hur länge han ska vara skärpt och slappnar av bättre nu än han gjorde tidigare när vi ”gått i mål”. Så Solkattens Ferrari börjar därför nu få utdelning på den kapacitet och styrka han har.

Du har haft hästen sedan i somras?

– Ja och nej. Han ställdes på Susanne Janssons träningslista när hon tog ut proffslicens igen för ett år sedan. Jag jobbade som försteman hos Susanne första delen av 2020, det blev då så att hon stod för Solkattens Ferrari fast han egentligen varit min sedan hästen lämnade Tomasz Wisniewskis stall årsskiftet 2019-20.

Solkattens Ferrari. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

Om uppgiften i klass II-försöket på Jägersro tror Andreas så här:

– Allt känns bra efter förra starten. 1.640 meter har han bara provat en gång och det är nog inte hans bästa sträcka. Läget med sjundeepåret bakom bilen är dessutom chansartat. Jag hoppas att han kommer ner i en vettig position och att det blir körning där framme, då kan hästens styrka komma till sin rätt till slut.

Fakta

Persos Otello

valack fem år e. Omega Boko – Indra Degato e. Touch Me Later
9 st: 3–0–2
Rekord: 1.15,4m
Insprunget: 127.500 kr
Uppfödare: Inga-Lill & Erik Perers
Ägare: Andreas och Sune Forsberg
Tränare: Andreas Forsberg (a), Mantorp
Körsven i stayerloppet i V75 på Jägersro: Björn Goop

Expandera

Femårige Persos Otello kom till Andreas hösten 2019 och har också kommit igång bra, tre segrar de senaste sex starterna.

– Han har haft problem med hovarna, eller snarare hovlederna, fram och det är därför han sett lite speciell ut i stilen. Det har gått ”lite knyckigt” bitvis, som säkert förstärkts av att han fått ha lång käk. Problem som har med hovarna att göra brukar ta lång tid innan det rättar till sig och nu har han successivt fått allt bättre rörelseschema. Då har hästen också stadigt kunna prestera allt bättre, säger Andreas Forsberg.

Ändra lite, lätta balansen och köra med ryckhuva

Persos Otello står bra till, startvolten över den för hästen sannolikt passande distansen 3.140 meter.

– Det är känslan i alla fall, att det här är ett bra lopp för Persos Otello. Det är en flegmatisk typ och jag tror därför att Björn Goop kommer att passa perfekt som kusk. Dessutom ska vi ändra lite, lätta balansen och köra med ryckhuva. Hästen har gått väldigt hårt dövad, han har varit nästan överkänslig för ljud, med både bomull och fast huva i form av gummitutor. Nu tar vi ett steg, ryckhuva, men behåller fortfarande den fasta bomullen. Jag har testat huvan i jobb, och det gav bra effek, säger Andreas Forsberg.

Persos Otello med Andreas Forsberg. Foto Hanold/ALN

 

När segrarna trillar in kommer naturligt också frågor om inte Andreas är sugen på att ta sig an några fler hästar. Ett nyförvärv, en häst han leasar, har fogats till hans stall alldeles i dagarna, men det är inte aktuellt att utöka mer.

– I så fall måste jag prata med min arbetsgivare om att gå ner i arbetstid för att kunna vara mer med hästarna. Det steget är jag inte beredd att ta. Visst, vardagsmässigt och träningsmässigt skulle det väl fungera att ha några hästar till, men så kommer vi ju till det här med tävlandet. Valdemarsvik är inte direkt en ”hotspot” när det gäller travbanor och det går åt väldigt mycket tid när hästarna startar. När jag var på Axevalla på nyårsafton med Persos Otello åkte jag hemifrån klockan åtta på morgonen och var hemma tio på kvällen. Så det är själva tävlandet som är svårast att kombinera med ett heltids-, eller nästan heltidsjobb, säger Andreas Forsberg.

Det har i och med det nya licenssystemet som började gälla årsskiftet 2019-20 blivit enklare för am amatörtränare som Andreas att ta in hästar som ägs av andra. Fem sådana ”exterma” kan amatörlicensinnehavare numera ha utan att behöva papperskrångla med att skriva in sig som delägare i hästarna.

– Så är det ju, och Roger Elebring på Mantorptravets sportavdening peppar mig om att ta steget att våga satsa mer på travsporten än jag gör nu. Vi får väl se, kommer det något förslag om hästar och upplägg som känns rätt ska man väl aldrig säga aldrig…

 

 

Fokustema
Fokus: V75, Bergsåker
Läs senare

Den osannolika karriären fortsätter

Den nu 13-årige On Track Piraten gör sin 172:a start i Bergsåkers gulddivision imorgon lördag, och kan ta sin 48:e seger.
– Det är en osannolik häst med en osannolik karriär, sammanfattar tränaren Hans R Strömberg.
Av
Lars G Dahlgren
Upplåst för dig som är prenumerant
Sagan fortsätter under lördagen. 13 år gammal kliver Hans R Strömbergs ögonsten On Track Piraten in i gulddivisionen på Bergsåker. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Sagan fortsätter under lördagen. 13 år gammal kliver Hans R Strömbergs ögonsten On Track Piraten in i gulddivisionen på Bergsåker. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

On Track Piraten ska köras av den blott 20-årige Magnus A Djuse. Som någon mycket träffande konstaterade efter att Piraten och Djuse vunnit tillsammans på Romme strax före årskiftet: När On Track Piraten började tävla som treåring gick hans senaste kusk Magnus A Djuse fortfarande på mellanstadiet i grundskolan!

Fakta

On Track Piratens (född 2008) karriär

2011: 15 st: 5–5–1. Insprunget: 1.252.500 kr. Bästa tid: 1.12,8am*
2012: 16 st: 2–6–2. Insprunget: 1.837.568 kr. Bästa tid: 1.11,7ak
2013: 15 st: 4–0–3. Insprunget: 1.504.775 kr. Bästa tid: 1.11,3ak
2014: 16 st: 5–4–2. Insprunget: 2.404.155 kr. Bästa tid: 1.09,7ak
2015: 15 st: 5–2–2. Insprunget: 2.455.213 kr. Bästa tid: 1.10,0ak
2016: 22 st: 10–4–2. Insprunget: 4.045.499 kr. Bästa tid: 1.09,4ak
2017: 22 st: 6–1–4. Insprunget: 2.061.795 kr. Bästa tid: 1.10,1ak
2018: 20 st: 6–2–4. Insprunget: 1.752.500 kr. Bästa tid: 1.10,9am
2019: 20 st: 3–3–3. Insprunget: 1.090.783 kr. Bästa tid: 1.12,0am
2020: 10 st: 1–2–0. Insprunget: 204.500 kr. Bästa tid: 1.10,5ak
Totalt: 171 st: 47–30–22. Insprunget: 18.859.288 kr. Bästa tid: 1.09,4ak

Expandera

Hästar som On Track Piraten finns knappt längre, inte i Sverige. Hans karriär för tankarna till evighetsmaskiner i form av legendariska snabbloppsprofiler som fanns förr. Som Dun Bunter, född 1970, med 113 segrar på 345 starter. Mr Nixon, född 1966, med 50 segrar på 431 (!) starter. Lyon, född 1964 och  70 segrar på 172 starter. Eller varför inte Xanthe, född 1960, 52 segrar på 268 starter.

Karriärsammanfattningen här intill är nästan sällsam läsning. Över en miljon kronor insprunget varje år sedan treåringssäsongen, med undantag för förra året då On Track Piraten alltså var tolvåring. Han har vunnit lopp varje år, även om det satt långt inne under 2020, och sex säsonger av hans tio har han gjort årsbästatider mellan 1.09,4 och 1.10,9, plus två säsonger till med 1.11-noteringar.

trav, travsport, sulkysport, rättvik, sommartravet, v86, v86, gs75, grand slam, e3, romme
On Track Piraten och Hans R Strömberg hemma i Rättvik midsommartid. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Det stora året var 2016 med tio segrar, rekordet 1.09,4 och 4,0 miljoner kronor in. Då var On Track Piraten näst vinstrikaste svenskfödda äldre häst (bakom Readly Express) och den näst snabbaste svenskfödda (bakom Mosaique Face).

– Det var där någonstans On Track Piraten var som bäst. 2015, och sedan 2016 och in i 2017 då han bland annat tog nio raka segrar i gulddivisionen! 2016 fick han vara med i Elitloppet efter att ha vunnit Algot Scotts Minne på Åby från spår elva. Just det loppet är ett av de första jag tänker på när jag ombeds plocka ut det mest minnesvärda ur On Track Piratens karriär. Ett annat sånt loppminne är när han vann Prix du Luxembourg på Vincennes 2015. Den dagen var hästen i en absolut topp som han kanske inte varit någon annan gång och den segern gav också en plats i Elitloppet…Men det är så mycket…Tre Müllers Memorial…Två SM…för att nu ta fram något av allt hästen gjort, säger Hans R Strömberg.

2015, och sedan 2016 och in i 2017 då han bland annat tog nio raka segrar i gulddivisionen!

Det mest anmärkningsvärda är väl kanske ända inte den prestationsnnivå On Track Piraten nådde där 2015, -16- och 17. Utan…

– …att han sedan bara fortsatte i princip i samma stil både 2018 och 2019! Det har verkligen varit en speciell häst, säger Hans Strömberg.

 

Att On Track Piraten är ett unikum både fysiskt och psykiskt är ju självklart. Med de 18,8 miljoner kronor valacken tjänat är han 14:e vinstrikaste svenskfödda travhäst genom tiderna. Och ”still counting”. Nummer 13 på listan är självaste Ina Scot med 20,52 miljoner, så att nå ett hack högre i vinstrikaste-någonsin-listan (som finns på qhurth.com) blir en svår uppgift.

Fakta

On Track Piraten

valack 13 år e. Kool du Caux – Monrovia e. Rite On Line
171 st: 47–30–22
Rekord: 1.12,3l – 1.09,4ak
Insprunget: 18.859.288 kr.
Uppfödare: Eva Eriksson, Simrishamn
Ägare: Stall Mörkermasse
Tränare: Hans R Strömberg
Skötare: Martina Jonsson

Pappan, franske Kool du Caux (e. Bijou de Bignon – Venus de la Bonde) 1.09,8am*/€1,5 miljoner och länge banrekordhållare på Vincennes,  fick endast sju svenskfödda avkommor. Alla har startat, sex vunnit. Utöver On Track Piraten finns On Track Piraya (u. Piraya Sund – Sugarcane Hanover) 1.11,9ak/1,1 mkr och Quiz Lavec (u. Diva Lavec 1.13,5ak/560.000 kr). Mest framgångsrik av Kool du Cauxs 410 fransfödda avkommor är Treskool du Caux (u. Intervista e. Off Gy) 1.11,3am/€650.000.

Mamman, Monrovia (e. Rite On Line – Cassandra e. Mack Lobell) är utnämnd til Elitsto och har utöver On Track Piraten lämnat Uppfödningslöpningsvinnaren Revelation (e. Readly Express) 1.12,2am/2,0 mkr och Journey (e. Enjoy Lavec) 1.12,3ak/735.000 kr

Expandera

Vad är då hemligheten bakom att On Track Piraten fått denna ”osannolika” karriär?

– Främst exteriören. On Track Piraten är byggd som den perfekta travhästen, och han står helt rätt och rakt på alla benen. Det är förklaringen till att han sluppit skador och  avbrott i karriären utan bara har kunnat ”rulla på”. Hästen tränas fortfarande på precis samma sätt som han gjort hela karriären, och som alla andra hästar i stallet, det vill säga körs tre gånger i veckan, i skogen eller på rakbanan. Från och till har han ridits också, på sistone har det mest blivit ”från” när det gäller ridningen, säger Hans R Strömberg.

Till exempel varit med två gånger i travskolans luciatåg

Och psyket?

– Ja, det är förstås också förstklassigt. Som den världsstjärna On Track Piraten bitvis varit har han älskat att stå i centrum och få uppmärksamhet. Piraten har till exempel varit med två gånger i travskolans luciatåg, skrattar Hans R Strömberg.

 

Nu har alltså 20-årige Magnus A Djuse klivit in som 13-årige On Track Piratens kusk medan tränaren Hans R Strömberg i år kommer att fira sin 68:e födelsedag. Snacka om att generationer möts…Djuse är den 18:e kusk som kört On Track Piraten i lopp och den sjunde som vunnit med honom.

On Track Piraten tillsammans med Johnny Takter. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

När det gäller On Track Piratens följeslagare runt banan sticker det hästen gjort tillsammans med Johnny Takter ut: 25 segrar på 49 starter! Vinst varannan gång Johnny kört alltså! Johnny Takter var On Track Piratens förstekusk 2015,-16 och -17, när hästen stod på toppen.

Fakta

Kuskarna som kört On Track Piraten

Johnny Takter: 49 st: 25–3–6
Hans R Strömberg: 36 st: 8–4–5
Erik Adielsson: 25 st: 6–7–4
Rikard N Skoglund: 14 st: 4–3–2
Daniel Olsson: 10 st: 2–2–2
Jos Verbeeck: 6 st: 1–2–0
Örjan Kihlström: 6 st: 0–3–1
Jorma Kontio: 4 st: 0–1–0
Kaj Widell: 4 st: 0–0–1
Torbjörn Jansson: 3 st: 0–2–0
Emilia Leo: 3 st: 0–0–0
Magnus A Djuse: 2 st: 1–1–0
Oskar J Andersson: 2 st: 0–1–1
Pierre Vercruysse: 2 st: 0–1–0
Björn Goop: 2 st: 0–0–0
Dominik Locqueneux: 1 st: 0–0–0
Jörgen Westholm: 1 st: 0–0–0
Leif Witasp: 1 st: 0–0–0

Expandera

Även om karriären nu fortsätter på gulddivisionsnivån när On Track Piraten blivit 13 år är inställningen till vad hästen förväntas göra nu en annan än för tre-fyra år sedan.

– Ja, självklart. Vi ställer inga krav längre. On Track Piraten får gå med öppet huvudlag, och bestämma själv hur mycket han vill ta i i loppen. Vi är givetvis vaksamma på om hästen börjar säga ifrån att han inte tycker att det här är roligt längre. När den dagen kommer känner och märker jag förhoppningsvis det direkt, och då är vi alla runt hästen överens om att vi inte ska hålla på och nöta med honom, säger Hans R Strömberg.

Den svenska åldersgränsen ändrades årsskiftet 2019-2020 så att 13-åriga varmblodiga hingstar och valacker då fick fortsätta tävla. Vid nysslidna årsskifte blev det möjligt även för 14-åriga hingstar och vaklacker att tävla. Så chansen – eller möjligheten – finns att On Track Piraten vid den här tiden nästa år då inleder sin tolfte (!) säsong på banan.

Fakta

Största segrarna

  • 2011: E3-Revanschen (Eskilstuna, körsven Erik Adielsson, 300.000 kr), Sommarfavoriten (Solvalla, Erik Adielsson, 200.000 kr),
  • 2012: Grosser Preis von Deutschland (Hamburg, Jos Verbeeck, 893.568 kr), försök i Solvallaserien (Solvalla, Hans R Strömberg), 150.000 kr)
  • 2013: Svenskt Mästerskap (Åby, Johnny Takter, 600.000 kr), C.L.Müllers Memorial (Jägersro, Erik Adielsson 500.000 kr), C Th Ericssons Memorial (Solvalla, Daniel Olsson, 150.000 kr),
  • 2014: Svenskt Mästerskap (Åby, 500.000 kr), C.L.Müllers Memorial (Jägersro, Johnny Takter, 400.000 kr), Frances Bulwarks lopp (gulddivisionen final, Johnny Takter, 250.000 kr). Victory Tillys lopp (Solvalla, Daniel Olsson, 100.000 kr). Två gulddivisionsförsök, Uno Sweds Minneslopp (Färjestad) och Bulwarks lopp (Solvalla), båda med 150.000 kronor i förstapris.
  • 2015: Prix du Luxembourg, (Vincennes, Erik Adielsson, 465.775 kr), Gert Lindbergs lopp (gulddivisionen final, Johnny Takter, 250.000 kr). Två gulddivisionsförsök, Super Lights lopp och Rommeheatet (båda på Romme), bada med 150.000 kronor i förstapris.
  • 2016: Triton Sunds lopp (gulddivisionen final, Solvalla, Johnny Takter, 250.000 kr), C.L.Müllers Memorial (Jägersro, Johnny Takter, 400.000 kr), Konung Carl XVI Gustafs Silverhäst (gulddivisonen final, Solvalla, Johnny Takter, 250.000 kr), Gert Lindbergs lopp (gulddivisionen final, Johnny Takter, 250.000 kr). Fem gulddivisionsförsök, däribland Algot Scotts Minne (Åby), Färjestads Jubileumslopp (Färjestad). Super Lights lopp (Romme) och Gösta Bergengrens Minne (Bergsåker), alla med 150.000 kronor i förstapris.
  • 2017: Bulwarks lopp (gulddivisionen final, Solvalla, Johnny Takter, 250.000 kr). Fyra gulddivisionsförsök, däribland Mälarpriset (Eskilstuna) och Färjestads Jubileumslopp (Färjestad), alla med 150.000 kronor i förstapris.
  • 2018: Stig Lindmarks Styrkeprov (Skellefteå, Erik Adielsson, 200.000 kr). Fyra gulddivisionsförsök, däribland Mälarpriset (Eskilstuna), Super Lights lopp och Rommeheatet (båda på Romme), alla med 200.000 kronor i förstapris. Charlie Mills Race (Romme, Rikard N Skoglund, 125.000 kr)
  • 2019: Två gulddivisionsförsök, däribland Färjestads Jubileumslopp (Färjestad), båda med 200.000 kr i förstapris.
  • 2020: Super Lights lopp (Romme, Magnus A Djuse, 100.000 kr)

Har också vunnit Midsommarloppet (förstapris 100.000 kr) på hemmabanan Rättvik 2015, 2016, 2017

Expandera
Fokustema
Fokus: Inför V75 i Kalmar
Läs senare

”Tarzan och jag är på samma våglängd”

Ola Karlssons åttahästarsstall har gått väldigt formstarkt i höst.
Tre V75-segrar har räknats in, och när 2021 inleds har han med tre hästar – alltså nästan halva stallet – i Kalmars omgång.
Av
Lars G Dahlgren
Upplåst för dig som är prenumerant
Blott åtta hästar på träningslistan, men V75-finalvinnare för en månad sedan. Ola Karlsson firar framgångar med sitt stall och startar en trio inom V75 i Kalmar. Foto Leif Norberg/ALN
Blott åtta hästar på träningslistan, men V75-finalvinnare för en månad sedan. Ola Karlsson firar framgångar med sitt stall och startar en trio inom V75 i Kalmar. Foto Leif Norberg/ALN

Tittar man på antal segrar och inkört till stallet har Ola Karlsson under 2020 dubblat resultatet jämfört med 2019, vilket resultat i sin tur var en i princip fyrdubbling av det som skördades 2018. Men Ola Karlsson ser det inte riktigt så, utan påpekar försiktigt att även antalet starter fördubblats i år jämfört med 2019.

Fakta

Ola Karlssons resultat som tränare

2016: 57 st: 3–7–10. Inkört: 413.410 kr
2017: 24 st: 2–1–3. Inkört: 188.628 kr
2018: 23 st: 2–2–2. Inkört: 255.585 kr
2019: 56 st: 8–8–7. Inkört: 834.347 kr
2020: 129 st: 18–26–16. Inkört: 1.823.686 kr

Expandera

– Så egentligen var 2020 ingen större skillnad för mig jämfört med året före. I segerprocent och inkört per start är siffrorna lika. Det som varit annorlunda är att jag nu haft flera hästar som hävdat sig bra i sin klass samtidigt, medan vi tidigare haft mer åt hållet ”en åt gången”, säger Ola Karlsson och fortsätter:

– Samtidigt är det resultatet av en medveten strategi. Vi har lagt ner det här med unghästar och har bara starthästar, med målsättningen att successivt förbättra materialet. Statistiken visar att den nya strategin fungerat. Det är alltid en chansning, och faktiskt dessutom väldigt svårt tycker jag, att köpa starthästar. Alla inköp lyckas inte, det måste man vara medveten om, men sedan vi gick igång med det nya upplägget fullt ut har inte mer än blivit en ”bom” och en ”halvbom”, säger Ola Karlsson.

Sedan vi gick igång med det nya upplägget fullt ut har inte blivit mer än en ”bom” och en ”halvbom”

”Vi”, det är Ola och hans sambo, veterinären Catharina Petersson. De är delägare själva, eller ägare, i sju av stallets åtta hästar. Undantaget är Red Mile Brodde (e. S.J.’s Caviar – Run Baby Run), som är syster med Derbystovinnaren Run Chica Run (e. Scarlet Knight – Run Baby Run) 1.12,0am*/3,6 mkr. Red Mile Brodde, vilken i höst vunnit både försök och final i klass II ägs liksom Run Chica Run av Mikael Levin.

Det finns en häst till i stallet som är bror till Run Chica Run, Run Brodde Run (e. Quite Easy U.S. – Run Baby Run) 1.12,7ak/300.000 kr, som Ola och Catharina leasar

Inertial är en av de hästar Ola Karlsson köpt från Stefan Melanders stall. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

De övriga fem hästarna i stallet har faktiskt samma bakgrund. De är uppfödda av Stefan T.Z. Melander och har också börjat sina karriärer där, och sedan köpts som starthästar av Ola Karlsson och Catharina Petersson. Det gäller hela lördagens V75-trio, Taxi Out, Panamera och Inertial.

– ”Tarzan” och jag har hamnat på samma våglängd. Han har förstått vilken typ av hästar jag är intresserad av, Eftersom jag från mitt håll vet vad det kostar att föda upp och ta en unghäst till tävlingshäst håller vi inte på och jiddrar om priserna. Det handlar inte om att jag försöker fynda. Att köpa från ”Tarzan” har blivit ett bra och effektivt sätt för mig att hitta intressanta hästar. Jag vad vad jag får, och slipper lägga en massa tid, pengar och resurser på att åka runt och provköra och besiktiga hästar som är till salu, och då samtidigt vara osäker på hur stort moment av chansning äri  det hela, säger Ola Karlsson.

Det handlar inte om att snabbt försöka ”ställa i ordning”. Jag bygger hästarna långsiktigt

Om hästen når V75-nivå är det förstås en form av kvitto på att det var ett ”bra köp”.

– Men det handlar inte om att snabbt försöka ”ställa i ordning”. Jag bygger hästarna långsiktigt. Tre av de fem ”Tarzan”-hästar jag har köptes under 2018, bland annat Panamera och Inertial. Är det något jag är noga med så är det att hästarna alltid ska vara i ordning när de startar. Det här om ”att gå till veterinär efter loppet” vill jag vända på och istället se till att ha varit hos veterinären före loppet. Jag klandrar verkligen mig själv hårt om det inträffar att jag råkar starta en häst som inte kan löpa upp till sin kapacitet och formstandard för att att den inte är hundraprocentigt tävlingsmåssig. Jag hatar när, eller om, det händer, säger Ola Karlsson.

 

Sedan månadsskiftet oktober-november har Ola Karlssons hästar gjort fem starter i V75, med tre segrar och två tredjeplatser som resultat. Att lyckas i V75 syns, och nu får han alltså finna sig i att han chefar för vad som kallas ett ”formstall”.

Fakta

Stallets tre V75-segrar i höst:

  • Red Mile Brodde, Jägersro 31/10. Klass II försök. Kusk: Jörgen Sjunnesson. Fyraåringens första lopp barfota runt om klaffar perfekt. Ledning hela vägen till övertygande seger på 1.13,9/2.140.
  • Red Mile Brodde, Solvalla 28/11. Klass II final. Kusk: Jörgen Sjunnesson. Lucka från rygg ledaren 150 meter från mål, hann fram till målfotoseger på 1.12,8a/2.140.
  • Inertial, Halmstad 19/12. Bronsdivisionen försök. Kusk: Jörgen Sjunnesson. Ut från rygg ledaren 200 kvar, mycket lätt, närmast överlägsen, seger på 1.14,1a/2.640.
Expandera

– Att lyckas i V75 är mycket tilfälligheter. Hästarna måste få bra startspår och fina lopp eftersom det är så jämn standard på V75-loppen. Skillnaden mellan att vinna och bli sexa är hårfin. Det svåra jobbet är att lyckas träna och matcha hästarna så att de får ihop startpoäng att komma med i sina V75-klasser. Om hästarna sedan lyckas eller inte i V75-loppen, det är som sagt mycket tillfälligheter runt det, och i höst har det gått min väg, säger Ola Karlsson och fortsätter:

– Samtidigt är det förstås väldigt roligt när en sådan som Inertial nu fick vinna ett V75-lopp i Halmstad innan jul. Han har varit bra nog för att lyckas länge, och där i Halmstad stämde till slut allt perfekt med löpningsförloppet.

Fakta

Ola Karlsson om V75-hästarna i Kalmar

Taxi Out (klass I-försöket, V75-2) gjorde ett fullt godkänt lopp som trea i Halmstad samma dag som Inertial vann. Taxi Out hade två hästar före sig i mål (Astronascente Zac och Sweetman, reds.anm) som helt enkelt var bättre. 2.640 meter är ingen nackdel, han har gått bra i lopp över lång distans hela hösten. Formen ska vara som senast och hästen ska kunna göra en liknande prestation som senast. Hur långt det räcker beror på vad han får för resa.
Panamera (silverdivisionsförsöket, V75-5) har gått riktigt bra och senast avslutade han fint som tvåa. Den starten gjordes lite med att jag hade det här loppet i baktanke. Det är inte ofta det finns silverdivisionslopp över lång distans i södra Sverige, och när det nu kördes ett sådant har jag så smått siktat Panamera mot det, eftersom han trivs bäst över lång distans. Formbeskedet senast var det rätta och med klaff med resan ska han kunna sluta där framme. Men den här klassen är stenhård, och det behövs inte mycket för att komma bort.
Inertial (bronsdivisionsförsöket, V75-7) vann i den här klassen senast, efter att ha fått en fin resa. Samtidigt har hästen varit bra länge och var förtjänt av att få vinna ett V75-lopp. Att det är ett varv kortare distans nu spelar ingen roll, Inertial är väldigt allround. Men sprinterlopp är alltid så chansartade och hans möjligheter här beror i princip helt på hur hästen lyckas i startrusningen. Det är framåt som gäller, och skulle han lyckas komma till ledningen blir det intressant.

Expandera
Taxi Out tillhör också de hästar som köpts från Stefan Melander. Foto Simon Hagen/Sulkysport
Fakta

Ola Karlssons förvärv från Stefan Melander:

  • Panamera. Valack sex år e. Scarlet Knight – Digital Sharpness.
    Resultat hittills: 66 st: 10–11–9. Insprunget: 1.174.801 kr.
    Köpt till Ola Karlssons stall i november 2018. Hade då två segrar på 28 starter och 230.000 kronor insprunget som tre- och fyraåring hos Stefan Melander.
  • Inertial. Valack sex år e. Yorktown Gunner – Digital Picture.
    Resultat hittills: 62 st: 7–8–4. Insprunget: 896.802 kr.
    Köpt till Ola Karlssons stall i februari 2018. Hade då gjort 13 starter som treåring och en som fyraåring hos Stefan Melander, vunnit ett lopp och sprungit in 244.500 kr.
  • Taxi Out. Valack fyra år e. Scarlet Knight – Oncenforall.
    Resultat hittills: 40 st: 0–8–5. Insprunget: 445.814 kr.
    Köpt till Ola Karlssons stall i maj i 2020. Hade då gjort 24 starter som tre- och fyraåring hos Stefan Melander och sprungit in cirka 250.000 kronor. Hade som treåring varit ute i kval till långa E3, korta E3 och Kriteriet. Startade som fyraåring, innan flytten till Ola Karlsson i uttagningar till Konung Gustaf V:s Pokal.
  • Digital Data. Valack sex år e. Super Photo Kosmos – Quacelle.
    Resultat hittills: 36 st: 4–4–4. Insprunget: 269.839 kr.
    Köpt till Ola Karlssons stall i julí 2018. Gjorde åtta starter hos Stefan Melander innan försäljningen och hade då sprungit in 40.000 kronor utan att vinna något lopp.
  • Pre Calculated. Valack tre år e. Scarlet Knight – Digital Pointer.
    Resultat hittills: 11 st: 1–3–2. Insprunget: 129.300 kr
    Köpt till Ola Karlssons stall i september 2020. Hade då gjort sju starter hos Stefan Melander, inte vunnit, och sprungit in 64.000 kr
Expandera