Fokustema
Fokus: Auktionsdyringar
Exklusivt för dig som prenumerant
Läs senare

Halva priset för Hambovinnaren

Dyrast i USA, men inte i travvärlden. När Atlanta klubbades för 14,5 miljoner kronor i fredags blev hon den dyraste travare som sålts publikt i Nordamerika.
Mot franske Kesaco Phedo står hon sig slätt. Där blev priset tre miljoner euro, vilket då motsvarade 27 miljoner svenska kronor.
Här är historien bakom jättepengarna och fyra andra infekterade affärer där delägare till stjärnhästar mötts i auktionsringen när de inte kommit överens. Bland annat hände det i Sverige redan 1948.
Av
Claes Freidenvall
Atlanta, Rick Zeron (t.v.), Scott Zeron och längst till höger delägaren Michelle Crawford efter segern i Kentucky Filly Futurity ifjol. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Atlanta, Rick Zeron (t.v.), Scott Zeron och längst till höger delägaren Michelle Crawford efter segern i Kentucky Filly Futurity ifjol. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Sulkysport har tittat på några tidigare ”storaffärer” i travvärlden som gjorts upp i auktionsringen och vad som framkommer, är att det är ytterst sällsynt att det kommit någon utifrån och varit med hela vägen fram till slutbudet när det har uppstått meningsskiljaktigheter eller andra saker inom ägarkretsen.

Ofta har budgivningen handlat om vilken eller vilka av hästarnas ägare som haft den allra tjockaste plånboken.

I förra veckan bjöds Hambletonian-vinnaren Atlanta (e. Chapter Seven-Hemi Blue Chip), 1.08,7*/$1.140.689, ut till försäljning efter motsättningar inom ägarkretsen och det slutade med att hon såldes – eller rättare sagt två ägare köptes ut – för rekordbeloppet 1.550.000 dollar.

Det tidigare rekordet i USA på 1,1 miljoner dollar (11,7 miljoner svenska kronor) stod Cameron Hall för.

Erkki Laakonen. Foto Stefan Melander/Stalltz.se

Kompanjonskapet skulle upplösas mellan finländaren Erkki Laakonen och Alan Leavitt (Walnut Hall Ltd.) och efter en envig mellan Laakonen och Leavitt på Tattersalls December Mixed Sales i Lexington 2001 gick finländaren som segrare ur striden och fick betala 550.000 dollar för 50 procent i det då tvååriga stoet.

Tidigare under säsongen hade Cameron Hall (e. Garland Lobell-Canne Angus) vunnit fem av sex starter och däribland finalerna i Breeders Crown (C$781.050), Goldsmith Maid ($340.000) och sammanlagt 639.426 dollar.

När Cameron Hall gjorde bokslut hade hon 2.138.787 dollar på kontot. För Laakonen blev det en bra affär…

Rekordet innan Cameron Hall hade Winky’s Gill från 3 oktober 1986, men den gången handlade det inte om någon ovänskap, utan om utförsäljningen av Ulf ”Fläkten” Mobergs dödsbo på Tattersalls auktionsarena i Lexington. Ulf Moberg ägde 50 procent i det framstående stoet genom bolaget New Bond Street Stable tillsammans med Hanley Dawson Jr, och den andra hälften förfogade Castleton Farms ägare Fred van Lennep över.

Winky’s Gill uppe i ringen 1983. Foto Stefan Melander/Stalltz.se

Det blev ordentligt drag i Tattersalls auktionsarena när norrmannen Helmer Strömbo klev in i budgivningen och till sin hjälp hade han Bengt ”Flips” Persson. En ren duell blev det mellan Strömbo och van Lennep, där norrmannen motvilligt gav motvilligt. Det har ”Flips” Persson berättat för undertecknad tidigare:

– Helmer skulle ha hästen till varje pris även om Winky’s Gill skulle kosta en miljon dollar. Men det måste ju gå ihop ekonomiskt också tyckte jag och min klient blev väldigt sur att det inte blev något köp.

Förmodligen fanns det ingen övre gräns

Fred van Lennep hade också kunnat gå mycket längre än de 800.000 dollar han betalade för då sexåriga Winky’s Gill (e. Bonefish-Lassie Blue Chip), 1.11,7*/$472.154, dräktig med Super Bowl.

– Jag vet inte hur långt Fred van Lennep var beredd att gå, det berättade han aldrig för mig. Förmodligen fanns det ingen övre gräns, men det är bara en gissning från min sida, har Castleton Farms framlidne generalmanager John Cashman Jr. sagt tidigare.

Prislappen 800.000 dollar var dubbelt så dyrt som det tidigare rekordbeloppet för ett fölsto. En halvtimme innan Winky’s Gill klev upp i ringen hade Lars Thulin (Stall Superbus) köpt tioåriga Classical Way (e. Speedy Scot-Kerry Way), 1.11,7*/$715.499, för 400.000 dollar och fyra kvällar tidigare hade Winky’s Gill ettåring Supergill (e. Super Bowl) sålts för rekordbeloppet 500.000 dollar, men i de fallen handlade det inte om upplösande av kompanjonskap.

Kesaco Phedo och Jean-Michel Bazire vinner Prix d’Amerique 2004. Foto Stefan Melander/Stalltz.se

Den mest spektakulära affären i sitt slag är när Kesaco Phedo (e. Caballio In Blue-Feria de Vrie), 1.13,5m/€517.260 skulle säljas i mars 2002 i den franska badorten och auktionsparadiset Deauville. Ägarna Alec Wildenstein och Alain Swarc hade blivit osams om matchningen och det slutade med att fyraåringen gick upp i auktionsringen.

Ekonomisk kraftmätning mellan dessa två stenrika herrar

Det blev en ekonomisk kraftmätning mellan dessa två stenrika herrar och längsta strået drog en av världens framgångsrikaste konsthandlare, Alec Wildenstein.

Kesaco Phedo såldes för tre miljoner euro i Deauville 2002. Här tillsammans med från vänster: Alec Wildenstein, Philippe Allaire och Fredric Sauque. Foto Gerard Forni

Klubban slogs på tre miljoner euro, vilket motsvarade 27 miljoner i svensk valuta. Det gick rätt bra för Kesaco Phedo efteråt också, han vann Prix d’Amérique och fick ihop 1.961.313 euro. Dessutom inbringades många sköna euro som avelshingst.

I Sverige har vi inte haft några uppgörelser av den är kalibern och den mest berömda i modern tid är när kompanjonskapet skulle upplösas i fölstoet Lisa America (e. Varenne-Zagabria Dei), 1.10,1ak*/13.059.441 kr.

Tillsammans med en avkomma efter Joke Face bjöds hon ut som ett wildcard på Kolgjini Sales 2013. Det slutade med att en av de fyra delägarna – Snogarps Gård – köptes ut och stoet klubbades för 1,6 miljoner kronor.

Lisa America och hennes föl säljs på Kolgjini Sales
2013. Foto Claes Kärrrstrand/Hingstfotografen

 

Den mest uppseendeväckande affären på våra breddgrader är när det uppstod oenighet om uppstallningsplatsen bland delägarna i avelshingsten Bulwark. Trots att Bulwark var hemma ekonomiskt gick det så långt att hingsten hösten 1948 såldes på en offentlig auktion.

Men för att det från början så importerade Peder Paul ”P.P.” Nielsen och Harald Andersson Bulwark till Sverige. Han hade köpts av USA:s största hästägare Good Time Stable för 1.225 dollar på den klassiska auktions- och idrottsarenan Madison Square Garden som ettåring.

Hingsten lovade mycket som tvååring, men på hösten samma år insjuknade han och var nära att dö av förgiftning. Han skulle åter upp i ringen i Madison Square Garden efter ha tävlat sparsamt som treåring, men såldes innan auktion för ett icke officiellt belopp. P.P. Nielsen pratade ogärna pengar, men ryktet sade att summan var någonstans mellan 400 och 1.000 dollar.

Började knaka i de ekonomiska fogarna och ryktet började gå

Den svenska tävlingsdebuten skedde som fyraåring och samma år gjorde han entré i aveln. Senare började det knaka i de ekonomiska fogarna hos ägarna och ryktet började gå om att Bulwark var till salu.

Sören Nordin tillsammans med en av sina absoluta favoriter Bulwark. Faksimil ur ”Spänn banden”

Sören Nordin försökte få sin far E.J. (Ernst Johan) att köpa Bulwark, men han tyckte att det begärda priset – 28.000 kronor – var alldeles för högt.

I samma veva hade Nordin-klanen fått in en ny storhästägare i Stall Hobby – Martin Eklund och Gunnar Andersson – men de tyckte också att prislappen var i saftigaste laget, men efter ha övertalat Klas Andersson blev det affär.

Senare uppstod det en spricka bland ägarna. Martin Eklund ville att Bulwark skulle stallas upp på Väsby Stuteri och Klas Andersson på Lorensdals Gård ville inte släppa hingsten ifrån sig. Bulwark skulle stanna i Skåne! Därmed fanns det ingen annan utväg än att sälja hingsten och detta skulle ske i offentlighetens ljus.

Martin Eklund hade anlitat en god vän – William ”Smör-Wille” Andersson – för att sköta budgivningen på Almviks Gård i Vintrie. Auktionen kunde nämligen inte hållas hos Klas Andersson, ty ovänskapen var så stor mellan Andersson och Eklund.

Auktionen kunde inte hållas hos Andersson ty ovänskapen var så stor

”Smör-Wille” hade fått 150.000 kronor som en slags övre gräns, men istället var det tomatkungen Nils Bengtsson som bjöd samma summa. Martin Eklund ångrade sig och en kort stund efter klubbslaget bjöd han ”25.000 kronor upp” för Bulwark, men det var för sent.

Fortuna-Bengtsson var en slug affärsman och från säsongen 1949 betäckte Bulwark bara ägarens egna ston och alla Bulwarks avkommor bjöds ut på auktion. Ingen annan släpptes in till köttgrytorna och det hjälpte inte hur mycket folk bönade och bad. Bulwark var bara tillgänglig för tomatkungens ston.

Tolv år i rad (1945-1956) kunde Bulwark titulera sig championhingst och han är förevigad i travhistorien som avelshingsten som inte bara blev bäst i Sverige utan i hela Europa.

Det kanske också ska sägas i sammanhanget att 150.000 kronor 1948 motsvarar drygt 2,8 miljoner i dagens valuta. Sören Nordin kallade Bulwark för ”den ojämförlige” i sin första memoarbok ”Spänn banden”. Det är svårt att säga emot…

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

”En helt annan värld”

Många var förvånande när ordföranden i Norrlands Travsällskap presenterades som ny sportchef på Bergsåker och Dannero.
Om knappt en månad börjar Thomas Almqvist nya tjänst.
– Jag känner mig inspirerad, säger 61-åringen.
Av
Pär Gustafsson
Beau Mec och Carl Johan Jepson vann Guldbjörken före Cruzado Dela Noche ifjol. Efter Derbysegern håller Thomas Almqvist den vinsten högt. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Beau Mec och Carl Johan Jepson vann Guldbjörken före Cruzado Dela Noche ifjol. Efter Derbysegern håller Thomas Almqvist den vinsten högt. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Sedan drygt fyra år tillbaka har B-O Månsson varit sportchef på Bergsåker, men i början av året kom beskedet att han blir ny travbanechef på Solänget. I samband med hans avhopp började Bergsåker och Dannero att leta en ny person till tjänsten. En av de sökande var ordföranden i Norrlands Travsällskap, Thomas Almqvist.
– Rollen var inget jag egentligen hade tänkt på, men det dök upp ett tillfälle och det var jag själv som valde att söka tjänsten. Jag jobbar som jurist med egen firma och det har blivit en del förändringar på sistone som gett mig mer tid över. Därför kom möjligheten att söka jobbet, säger Almqvist.

trav, travsport, sulkysport, sportchef, bergsåker
Thomas Almqvist tar över rollen som sportchef på Bergsåker från B-O Månsson. Foto Cecilia Kristoffersson/Sulkysport

61-åringen börjar formellt som sportchef den 15 april.
– Månsson jobbar till den 12 april. Det är mycket nytt för mig och jag har börjat gå parallellt med Månsson och har ett par veckor på mig att bli varm i kläderna. Sportchefrollen är en helt annan sida än jag är van vid. Jag bor i Sundsvall och kommer att vara stationerad på Bergsåker. Sedan blir det en del resor till Dannero och lite fler under deras tävlingssäsong.

Det är inte vanligt att man går från rollen som ordförande till tjänsteman, men så blev det och jag ser fram emot att börja

Thomas Almqvist berättar att han varit intresserad av travsporten sedan mitten av 70-talet. Sedan mitten av 00-talet har han suttit i styrelsen i Norrlands Travsällskap.
– Det är inte vanligt att man går från rollen som ordförande till tjänsteman, men så blev det och jag ser fram emot att börja. De senaste sju-åtta åren har jag suttit på ordförandeposten. Det är en helt annan värld än uppdraget som sportchef. Den största investeringen Bergsåker gjort under min period i styrelsen var när vi gjorde om banan och bytte belysning. Det var en dyr investering.

Hästägare och uppfödare

Almqvist har varit hästägare och uppfödare i många år och inte minst firat framgångar med Beau Mec (e. Jag de Bellouet), 1.09,9ak/4.544.14 kr och Red Red Red (e. Offshore Dream), 1.11,3am*/1.950.062 kr. Som sportchef kan han inte vara hästägare i samma utsträckning som tidigare. Thomas menar att det är ett val han gjort och reglerna säger att han inte får ha starthäst på Bergsåker eller Dannero.

trav, travsport, sulkysport, jägersro, derbyt
Beau Mec och Torbjörn Jansson stormar fram mot segern i Svenskt Travderby 2011. Foto Leif Norberg/ALN

– Jag har haft tur med hästarna och Beau Mec och Red Red Red ligger varmast om hjärtat. De största segrarna är Derbyt (2011) med Beau Mec och Stoderbyt (2012) med Red Red Red, men det var även trevligt när Beau Mec vann Guldbjörken ifjol och kvalade in till Olympiatravet. Min andel i Smedsbo Faksen har jag sålt och sedan får vi se vad som händer med Beau Mec. Det är lite upp till Lars Wikström och min kollega. Hästen var halt och svullen i ett ben och fick strykas i onsdags. Det är hans sista säsong på tävlingsbanan och vi får ser hur svår skadan är.

trav, travsport, sulkysport, jägersro, derbyt
Thomas Almqvist och Lennart Andersson i gula Derbykavajer. Foto Hanold/ALN

Juridiksnubben KB & Revert AB har förutom Beau Mec två hästar i proffsträning. Treåriga Super Sarah (e. Brad de Veluwe-Queen Cash) hos Svante Båth och ett år yngre helsystern Trumpie hos Nicklas Westerholm.
– Jag kan välja att sälja min del till min kollega och vi kommer överens om en deal som passar oss båda. Alternativet är vi behåller hästarna och står över att tävla på Bergsåker och Dannero. Jag ska komma fram till någon lösning.

Hästägarna har sålt fölstoet Queen Cash (e. Ready Cash), 1.17,7/62.000 kr, vilken är undan Extreme Lady (e. Meadow gallant) som lämnat Beau Mec och Red Red Red.
– Vi har Red Red Red i Frankrike. Tyvärr kastade hon en avkomma efter Bold Eagle och henne ska vi betäcka med Bird Parker.

Hoppas förstärka tränarkåren

Nu blir det fullt fokus på Bergsåker och Dannero och framförallt den sportsliga delen.
– Jag ser fram emot kontakten med de aktiva och rekrytera nya tränare. Vi har tappat Åke Svanstedt, Robert Bergh och Svante Båth och det är klart att intresset har svalnat lite hos oss sedan deras storhetstid på banan. De blev för stora för lilla Sundsvall och det var en naturlig utveckling för tränarna att flytta. Bergsåker ska vara ledande bana i Norrland som ska locka bra hästar.

Varken Bergh eller Båth har lämnat Bergsåker helt även om proffstränarna har sina rörelser på Åby respektive Solvalla.
– Om jag får drömma lite så hoppas jag att Robert flyttar tillbaka till Sundsvall. Sedan måste vi jobba och utveckla tränarna vi har idag, öka deras kunskap och få tränarna att utvecklas. Vi måste vara lyhörda för att proffsen på banan ska få så bra möjligheter som möjligt att locka hästägare och bli bättre. Mitt fokus kommer såklart ligga på sporten och kontakten med tränarna är en viktig del.

trav, travsport, sulkysport, jägersro, derbyt
Segerglädje efter Beau Mecs Derbyseger. Foto Jörgen Tufvesson ALN

Bör Bergsåker ha en ”egen” dag?
– Det är mycket prat om egen dag och flera vill ha tillbaka torsdagen, men det är svårt att få tillbaka publiken. Travintresserade har det bekvämt framför teven och det är svårt att locka tillbaka besökarna. När Bergsåker gick ifrån torsdagarna hade vi börjat tappa publik och tiden på 80- och 90-talet när vi körde en dag i veckan kan vi bara drömma oss tillbaka till. Den tiden är förbi.

Almqvist tror att arbetet med att få tillbaka publiken till banan skulle kunna underlättas med en fast dag, men det finns fler parametrar att ha i åtanke.
– Vi måste även tänka på att de aktiva har så mycket pengar som möjligt att köra om. Spelformen har betydelse och skulle vi tappa V86 skulle Bergsåker få mindre prispengar. Det är en balansgång.

Slutligen, hur känns det att börja den nya rollen om knappt en månad?
– Jag känner mig inspirerad och det ska bli skoj. Jag kommer att göra mitt bästa, avslutar den stundande sportchefen på Bergsåker.

Ordförande blir sportchef

B-O Månsson till Solänget

Fokustema
Fokus: Fredagsintervjun
Läs senare

”Han är till salu”

På lördag gör Mats Gunnarsson debut på V75 på en lördag.
Kan han han sätta dit egna uppfödningen och formstarke Wind Knight?
– Det kommer att bli jättekul och spännande. Förhoppningen finns om en framskjuten placering, säger amatörkusken.
Av
Pär Gustafsson
Wind Knight och Mats Gunnarsson gör en intressant start i V75 på lördag. Foto Tommy Andersson/ALN
Wind Knight och Mats Gunnarsson gör en intressant start i V75 på lördag. Foto Tommy Andersson/ALN

42-årige Mats Gunnarsson har under 2019 vunnit två av sju styrningar. Han jobbar som equiterapeut.
– Jag åker runt till tränare och behandlar hästar och är främst hos proffs. Jag är hos Jörgen Westholm, Timo Nurmos, Olle Alsén, Jörgen S Eriksson och den del tränare på Mantorp. Nu har jag licensen på Solvalla, men tidigare hade jag den på Mantorp och det är min fars hemmabana. Även om jag inte är på Mantorp numera känns det som min hemmabana, berättar Gunnarsson.

Hästen har utvecklats hos Westholm

På lördag åker han till just Mantorp för att köra egna uppfödningen Wind Knight (e. Scarlet Knight) i klass I-försöket. Sjuåringen är sedan augusti ifjol i träning hos Jörgen Westholm.

Mats Gunnarsson. Foto Tommy Andersson/ALN

– Jag hade för mycket att göra plus att jag har en tolvårig dotter som jag är fotbollstränare åt. Jag tränar Wind Knights lillebror Triton (e. Triton Sund) och tiden räckte helt enkelt inte till för Wind Knight.

Valacken har hittills startat 49 gånger (6-3-10) och tjänat 430.400 kronor.
– Han ligger för nära mitt hjärta för att jag skulle kunna sälja honom, men meningen är att jag ska avyttra Wind Knight och han är till salu. Funderingen med att jag flyttade honom till Jörgen är att det skulle bli lättare att sälja och sedan fanns en tanke om att se om det fanns mer utveckling i hästen. Wind Knight var inte så tokig hos mig, men har förbättrats både ett och två snäpp hos Jörgen.

Hästen var grymt bra när han vann för tre starter sedan

Wind Knight var i början av månaden trea i ett klass I-försök i en söndagsomgång på Sundbyholm. Frågan är om hästen är bättre än någonsin?
– Absolut, så är det. Han var grymt bra när han vann för tre starter sedan och Wind Knight var även duktig när han var tvåa gången efter. Senast var de skitigt och jag såg knappt något sista 600 meterna och missade när Mattias Djuse drog på med Electrical Storm. Min häst fick inte någon rygg att gå i, men jag tycker att han avslutade bra som trea.

V75-hästens mor är Glittra C.D. (e. Igor Brick), 1.14,0ak/630.000 kr.
– Hästen var snabb och även henne hade jag en period hos Jörgen Westholm. Det fanns också i bakhuvudet när jag flyttade Wind Knight till honom.

Rankad tvåa i Sulkysport

Men åter till Wind Knights (V75-1) uppgift på Mantorp under lördagen. Hästen är rankad tvåa i Sulkysport och i nuläget är sjuåringen bara streckad på två procent.

Fakta

Wind Knight

Kön: brun valack
Född: 1 maj 2012
Härstamning: Scarlet Knight-Glittra C.D.
Intjänat: 430.400 kronor
Resultat: 49 st: 6-3-10
Rekord: 1.15,2* – 1.13,2ak
Ägare: Mats Gunnarsson AB, Nyköping
Uppfödare: Mats Gunnarsson AB, Nyköping
Tränare: Jörgen Westholm, Romme

Expandera

– Det blir första gången jag kör V75 på en lördag, vilket är spännande. Däremot kan Wind Knight vara lite osäker från start och jag har inte så stor rutin från springspår. Det gäller att vi prickar starten för att kunna hamnat vettigt till och i den här konkurrensen kan vi inte sitta sist.

Senaste vinsten kom över 2.640 meter och Mats Gunnarsson ser lång distans som en fördel.
– Distansen passar och stallet verkar nöjda med hästen inför lördagens start. Nu är det ytterligare en nivå tuffare än senast och mitt första mål är att köra felfritt och få en bra start. Sedan får vi ser hur loppet utvecklar sig och jag tror att det blir barfota och jänkarvagn igen. Jörgen bestämmer och på hans hemsida sto det att det blir ”bike”.

Fokustema
Fokus:
Läs senare

”Det bästa varmblodet jag har kört”

Rikard N Skoglund är på mångas läppar.
Sulkytalangen körde över 1.200 lopp ifjol, snittade drygt tusen mil per månad i bilen och hamnade på en åttonde plats över de mest segerrikaste kuskarna i Sverige.
Bergsåkerkusken har som många andra proffs ett spännande smeknamn.
Av
Redaktionen
Rikard ”Bazire” Skoglund har en spännande lördag framför sig. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Rikard ”Bazire” Skoglund har en spännande lördag framför sig. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Det är Rikard ”Bazire” Skoglund, något som Hagmyrenkollegan Jan-Olov Persson var först att mynta.
– Ett bra smeknamn! Man kunde ha fått något sämre, säger Rikard och skrattar.

Redan i år har Skoglund hunnit med över 200 lopp och mycket tyder på att han ska slå fjolårets siffror. Trots det är han inte nöjd.
– Jag borde vunnit fler lopp redan. Jag har höga krav på mig själv och vill slå mina siffror varje år.

Har ännu inte förlorat

På lördag kör proffskusken sex hästar på V75 och tre av styrningarna startar med bra vinstchans. Framför allt i gulddivisionen där han sitter upp bakom Hans R Strömbergs och ”folkets häst” On Track Piraten (V75-3). Skoglund har kört elvaåringen två gånger tidigare och duon är obesegrade.
– Strömbergs hästar är alltid vältränade och fina. Inför V75-starten på Romme fick jag ett sms med frågan om jag var intresserad av att köra ”Piraten”. Självklart tackade jag ja.

Starten på Romme i november slutade med lätt seger med nästan fem längder. Efter segern spreds en bild på sociala medier som en löpeld. Rikard hade skickat ett ”moröttergram” till On Track Piraten och tackade för åkturen.

Det är nästan så att de bästa hästarna kan prata

Rikard skulle ha kört ”Piraten” på Bergsåker den 8 december, men kusken var avstängd. Istället fick Skoglund chansen i den senaste starten på Axevalla. Även då fick de segerdefilera.
– On Track Piraten är det bästa varmblodet jag har kört. Som de flesta riktigt bra hästarna så är han ett riktigt superproffs. Det är nästan så att de bästa hästarna kan prata, berättar Rikard.

Propulsion vinner Elitloppet?

29-åringen (fyller 30 senare i år) har inga problem att bli storfavorit på V75. Han har som alla andra kuskar förlorat med storfavoriter som till exempel Perfect Dynamite på Bergsåker den 23 februari. Att köra betrodda hästar är något som han gillar.
– Man måste lära sig förlora, att ta förlusten på rätt sätt och inte bli knäckt. Vår sport är speciell. Den som vinner mest förlorar också mest eftersom man kör så många lopp.

På frågan vem som vinner Elitloppet svarar han.
– Alla säger Readly Express och visst var han läcker med helstängt huvudlag i senaste starten, men det måste vara revanschdags och fjärde gången gillt för Propulsion.

trav, travsport, sulkysport, startlistor, v75, v86, gs75
Rikard N Skoglund är obesegrad efter två lopp bakom Hans R Strömbergs stjärna On Track Piraten. Foto Hanold/ALN

Rikard N Skoglunds V75-chanser

  • Perfect Dynamite (V75-1) var riktigt bra senast, men vi fick stryk av en för dagen bättre häst. Nu har värsta motståndaren Global Undecided dragit ett sämre spår och vägen är öppen. Jag vill ha revansch från förlusten senast.”
  • Rita C.D. (V75-2) har varit bra på sistone, men får svårt att vinna från det här utgångsläget. Jag får köra för att få så mycket pengar som möjligt med oss hem.”
  • On Track Piraten (V75-3) är stark och rejäl. Hästen har en riktigt bra avslutning och jag tror på mycket bra segerchans.”
  • Sundbo Samuraj (V75-4) är fartfylld, men är nog inget segerbud. Här handlar det om att få med oss så mycket pengar som möjligt. Jag tror att brorsan (Robert Skoglund red.anm.) har en bra segerchans med sin andra häst i loppet, Fanny Tabac.”
  • Testa di Cavolo (V75-5) vann jag med på Romme näst senast. Hästen var jättebra då och det är nästan fördel med bakspår eftersom han inte öppnar så bra. Hästen har rätt inställning och en bra avslutning.”
  • Qamaro C.D. (V75-7) var fin när vi vann i Gävle näst senast. Qamaro är likt Testa di Cavolo stark och har en bra avslutning. En typisk outsider som ska tas med på fyra, fem streck.”

Vem är bästa segerchansen?
– On Track Piraten såklart, men även Perfect Dynamite har en lämplig uppgift.

Här finns startlistor till lördagens V75-tävlingar på Färjestad.

Fakta

Kuskstatistik – Rikard N Skoglund

År – Resultat – Inkört (kr)

  • 2015 – 341 st: 17-30–31 – 1.169.900
  • 2016 – 373 st: 22-26-33 – 1.412.950
  • 2017 – 611 st: 52-53-58 – 3.502.000
  • 2018 – 1.206 st: 136-126-139 – 12.345.400
  • 2019 – 252 st: 29-26-24 – 2.770.950
Expandera

Av TOBIAS NILSSON

Sport