Fokustema
Insändare
Läs senare

De aktiva saknas i beslutsfattandet

Trav är en sport utan före detta skickliga aktiva i beslutande och verkställande organ .
Av
Roland Nordström
Upplåst för dig som är prenumerant

Svensk Travsport har rekryterat sina anställda från intresserade i publiken, hästägare och en och annan före detta hästskötare eller andra yrkesgrupper i samhället.

Jag kan inte se att någon annan sport som så konsekvent har undvikit att rekrytera framgångsrika före detta (aktiva) tränare/kuskar. En mix av tidigare aktiva, administratörer och ekonomer är det som gäller i nästan alla andra sporter.

När det gäller kunnande kring utrustning, banor, tävlingsplanering, hästhälsa, tävlingsregler med flera områden skulle de tillföra sakkunskap.

Vi skulle behöva en balans av hästkunnande och administration/ekonomi så att man undviker en skrivbordsutveckling av sporten. Vi behöver inte en före detta aktiv som gisslan, utan vi behöver en tillräckligt stor kritisk massa hästkunnande för att driva utvecklingen av sporten trav.  Utan före detta elitaktiva fattar vi för många beslut som skapar misstroende mellan utövare av sporten och styrelser/ledning.

Det blir för många beslut som skapar oro, uppgivenhet  och vi och dom, för många beslut som de aktiva känner att det saknas ”bollsinne” i besluten.

Skapa ett attraktivt klimat för att locka före detta aktiva att vilja arbeta med sportutveckling efter karriären på travbanan och fatta beslut i styrelser att verkligen rekrytera denna sakkunskap. Hur många år kommer det dröja innan en före detta tränare innehar en viktig ledningsfunktion inom sporten?

/Roland Nordström

Fokustema
Insändare
Läs senare

Koloss utan hästar

Förslaget till ny ST-organisation innebär bara marginella förändringar. Sällskapens rådslag ”bidde en tummetott”, skriver kvartetten Björn Damm, Conny Johansson, Tony Löfqvist och Torbjörn Ylvén i en insändare.
Av
Damm, Johansson, Löfqvist, Ylvén
Upplåst för dig som är prenumerant

Den betydelsefulla förändringen i förslaget är förflyttning av ägandet av ATG från den ideella föreningen Svensk Travsport till bolaget ST AB. Avsikten är att aktivera ATG-värdet i balansräkningen. ”Försäljningen” kräver godkännande från staten och samtycke från Svensk Galopp i och med rådande hembud. Överlåtelsen riskerar olika skattekonsekvenser.

Fullmäktiges mandatfördelning ändras från rörliga till fasta mandat. De nya röstetalen motsvarar inte de olika regionernas betydelse för sport och spel.

ST:s styrelse får en ny sammansättning med nio ledamöter.

Förtroenderådet byter namn till ST:s Konsortium. ST:s Konsortium ska bestå av ST:s styrelse, ordförande och vd för varje travsällskap och varje ansluten basorganisation.

ST:s Ordförandesamråd är ett förberedande organ inför överväganden i ST:s Konsortium och bestå av ordföranden i travsällskapen, ordföranden i basorganisationerna och ordföranden i ST:s styrelse.

ST:s vd-samråd ska utgöra rådgivande organ till ST och ST AB. Behöver det stadgeregleras?

Istället för en lätt organisation med enkla och okomplicerade beslutsvägar riskerar vi en koloss på lerfötter.

ST AB föreslås bli travsportens affärsdrivande bolag. För bättre effektivitet och snabbare beslut borde affärerna istället styras genom ett bolag ägt direkt av travsällskapen, som redan äger bild- och ljudrättigheter med flera tillgångar och värden, däribland rätten att arrangera travtävlingar.

Stadgeförslaget reglerar hur ledamöter ska utses i dotterbolagen. Fullmäktige utser dem och de väljs sedan formellt vid respektive dotterbolags bolagsstämma.

Vad gäller bolaget ST AB saknas en stadgereglering om hur det bolagets styrelseledamöter ska utses. Det står i strid med travsportens behov av ökad insyn och förstärkt demokrati.

Basförbunden har sin ursprungliga plats inom travsporten och på det lokala planet som samtalspartners till sina respektive sällskap. När travsporten vill inhämta synpunkter från de centrala basförbunden utgör de utmärkta remissinstanser. Organisationsförslaget innehåller istället styrelseplatser särskilt vikta för basförbunden där vissa förbunds legitimitet kan ifrågasättas.

ST:s valberedning bör uppmärksammas på att jävssituationer uppstår med automatik för personer som samtidigt väljs till ledamöter i styrelserna för ATG, ST, ST AB och HNS, vilket även är försvårande för pågående omreglering av spelmarknaden.

ATG-aktierna och en belånad balansräkning.

Sällskapen får inte lockas att sälja inflytandet över sina tillgångar genom att värdet av ATG:s aktier förflyttas till ett bolag vars beslut de inte kommer att kunna påverka.

Det vore oansvarigt att använda bolagets aktievärden till belåning för lokala upprustningar innan andra mer skriande åtgärder vidtagits.

Omorganisationen har flyttat fokus från det verkliga problemet. Travsportens svaga rekrytering bottnar i bristande lönsamhet för hela branschen. Vi behöver samsyn om att hästägarnas klena ekonomiska förutsättningar är den grundläggande orsaken till uppkommen hästbrist. Det är vår övertygelse att travsporten redan har denna insikt.

Vad som återstår är att sällskapen, istället för att låta ST belåna ATG:s tillgångar, visar dådkraft för att skapa ett för utövarna ekonomiskt hållbart tävlingsprogram.

30 december 2021

Björn Damm (S), Conny Johansson (E), Tony Löfqvist (Å), Torbjörn Ylvén (Mp)

Fokustema
Insändare
Läs senare

”Bör harmoniera med avtalet med staten”

Debatten runt svenskfött fortsätter och uppfödaren och hästägaren Ruth Riekola skriver i ett svar på insändaren ”förbättra – inte förbjuda” att det handlar om att följa ingångna avtal och EU:s förordningar och direktiv:
– Det är inte att förbjuda, det är inte protektionism.
Av
Ruth Riekola
Upplåst för dig som är prenumerant

ATG bildades år 1974 på initiativ av staten på grund av sportens dåliga ekonomi. Överskottet skulle gå till sporten. Inför omregleringen år 2019 skrevs ett avtal med staten daterat den 29 november 2018. Avtalet är signerat av Marjaana Alaviuhkola för Svensk Travsport.

Följande står i paragraf 3: ”Förbunden har att verka för att trav- och galoppsporten inom landet ska kunna bedrivas på ett sådant sätt att de långsiktiga förutsättningarna för sportens utveckling och geografiska spridning tryggas.”

Inför den extra stämman i ASVT den 13 november erhölls en enkät, som inte gick att svara på och material på mer än 200 sidor. På sidan 7 om juridisk granskning står:

”Krav på att hästarna föds i Sverige utgör ett hinder för den fria rörligheten av varor”, vilket är felaktigt.

I materialet saknas ST:s skrivelser till Jordbruksdepartementet, Claes Werdenius, EU-rättslig granskare, Carl Fredrik Bergström, professor i Europarätt vid Uppsala universitet och LRF:s jurist Helena Andreasson. De två sistnämndas uttalande rörande Second Opinions.

EU:s fördrag, förordningar och direktiv härstammar från Romfördraget år 1957. Vad som gäller är AHL, Lagen om djurhälsa. Travhästar är inte exkluderade. Chip ska innehålla födelselandets landskod. Det vill säga: föl födda i Danmark (DK), Frankrike (FR) och Sverige (SE).

Artiklarna 34 – 36 i EU-fördraget handlar om vad som övrigt gäller – exempelvis fri rörlighet av varor, godtycklig diskriminering mot import till fördel för inhemska produkter, förtäckt begränsning av handeln mellan medlemsstaterna och jämlika konkurrensförhållanden.

Ett föl fött i Frankrike får FR som landskod, ett unikt ID (Universal Equine Life Number) och ett unikt Lifetime identification document = hästpass. Fölet eller unghästen kan när som helst exporteras till vilket land som helst i världen.

Det hindrar inte den fria rörligheten av varor eller något annat som nämnts ovan.

Beträffande den nuvarande definitionen av svenskfödd häst skriver Claes Werdenius på sidan 14:

”Övervägande – i det följande anförda – skäl talar för att kravet på att hästarna kommer till Sverige för identifiering, märkning eller kontroll av märkning, signalementsbeskrivning och provtagning för DNA – eller blodtypning under födelseåret strider mot den fria rörligheten av varor och utgör ett handelshinder för export av svenskfödda hästar. Förlusten av rätten till uppfödarpremier om villkoren i definitionerna inte uppfylls är en ekonomisk förlust.”

ST:s nuvarande definition bör därför ändras så att den harmonierar med avtalet med staten daterat den 29 november 2018.

Exempelvis till: ”Det svenskregistrerade stoet sänds inför betäckningssäsongen utomlands för betäckning av utländsk hingst, godkänd i Sverige för avel. Det dräktiga stoet återinförs till Sverige efter 45 dagars konstaterad dräktighet.”

På begäran av ST har Jordbruksverket förmedlat ansökan om utökning av verksamheten till ett flertal länder, NO, DK, FI, FR, IT, DE och NL utan att ta hänsyn till existerande avtal med staten.

Enligt min övertygelse har ST:s styrelse endast gjort detta för att främja kapitalstarka ägare att kunna tillgodogöra sig attraktiva uppfödarpremier och/eller att få högre ersättning vid avyttring av föl/unghästar berättigade att starta i vissa svenska unghästlopp.

För svenska hingsthållare kan det vara fördelaktigt att sända sperma till utländska ston som är registrerade i svensk stambok, men aldrig satt sin fot i Sverige.

Det finns/kommer att finnas fina gårdar till salu i Sverige bland annat på grund av att Arla använt mjölkproducenternas pengar för utökning av de geografiska områdena. Jag tror att det rör sig om nio länder.

Claes Fredrik Bergström skriver i sitt yttrande: ”Kanske är det även relevant att reda ut varifrån pengarna kommer (prispengar och uppfödarmedel).”

Svaret finns i Remissyttrandet SOU 2020:64 om Spelmarknadsutredningen signerat av Marjaana Alaviuhkola för Svensk Travsport. Där står:

”Det är framförallt hästägarna som finansierar sporterna.” Så även uppfödarna på grund av att ATG har gratis tillgång till hästarna och föredrar att betala 342 miljoner i bolagsskatt år 2019 och 493 miljoner år 2020. Årsredovisningarna går att ändra.

Svensk Travsports styrelse, ordförande och vd föredrar att inte skatteoptimera som andra koncerner utan vill komma ur koncernmodellen för att kunna avyttra aktier.

Om ST avyttrar en enda aktie i ATG gäller inte den koncernmodell som ST:s styrelse borde ha infört redan innan omregleringen år 2019. Vad säger ni som har kunnig skatteexpertis till ert förfogande?

Ruth Riekola,

medlem i ASVT, Hallands Travsällskap, Halmstad Hästägarförening, STHF Jägersro.

”Förbättra – inte förbjuda”

Fokustema
Insändare
Läs senare

”Uppropet” har missat poängen

Ett antal uppfödare gjorde nyligen ett upprop under parollen ”Förbättra – inte förbjuda” och jag vill gärna lämna några synpunkter.
Av
Per Rodert, uppfödare & hästägare
Upplåst för dig som är prenumerant
Debatten om svenskfött fortsätter. Idag skriver uppfödaren och hästägaren Per Rodert sin syn på saken. Foto: Ylva Welén
Debatten om svenskfött fortsätter. Idag skriver uppfödaren och hästägaren Per Rodert sin syn på saken. Foto: Ylva Welén

Undertecknad är ingen stor uppfödare, men har sex fölston i Sverige och fyra i USA och tycker att uppropet nog missat poängen med varför begreppet svenskfödd kom till.

Alla stora travsportnationer som Frankrike, USA, Kanada och Sverige försöker på olika sätt stimulera uppfödning i det egna landet.

I USA finns ett omfattande Sire Stakes-program där olika stater på olika sätt försöker stimulera uppfödning och hingsthållning finansierat med delstatliga medel/intäkter från spel. Om du uppfyller villkoren är hästen berättigad att starta i de mycket penningstinna serierna. I vissa stater ges pengar direkt till uppfödarna.

Vid varje auktion av ettåringar framgår tydligt till vilka program hästen är startberättigad. Motsvarande system hittar vi i Kanada. Detta har medfört att uppfödarna får bättre betalt för sina hästar.

I Frankrike är enbart franskfödda hästar berättigade till årgångslopp och till att starta i ett stort antal av loppen i det franska tävlingsprogrammet.

Vi behöver en inhemsk uppfödning i Sverige. För att kunna upprätthålla en bred travsport i Sverige behöver vi ha både små och stora uppfödare samt hingsthållare. Det ger både en bredd och en topp.

”Svenskfödd” med rätt till uppfödarpremier och rätt att starta i vissa klassiska lopp är det sätt att stimulera inhemsk svensk uppfödning och hålla liv i fundament för den svenska travsporten som vi valt.

Om förslaget att göra ett svenskt ”Sire Stake” måste då motsvarande medel (finansierat via ST) komma uppfödarna till del och att det i programmets lopp är de klassiska loppen som ingår. Frågan är om det blir bättre för redan luttrade svenska uppfödare än det system vi har idag.

Till skillnad från bland annat Frankrike har vi i Sverige mycket få begränsningar i registrering och import av såväl fölston, avelshingstar som tävlingshästar. Det är genom denna frihet som vi också skapar möjligheter för en hög kvalitet på den svenska uppfödningen och hög kvalitet på svenska travtävlingar. Attraktionskraften ligger i vilka prismedel vi lyckas få fram till vårt tävlingsprogram.

För mig känns det också väldigt konstigt om mitt svenskregistrerade sto i USA skall få ”svenska” föl när de föds i Kentucky utan självklart blir fölet del av det amerikanska systemet. Allt annat känns som att man försöker hitta kryphål och kringgå systemet.

Det är inte förbjudet för någon att ha uppfödning i Sverige eller att ha en hingst i svensk avel.

”Förbättra – inte förbjuda”