Åren har lärt mig att när det gäller begreppet sanning har Tony Löfqvist en något elastisk inställning. Det gäller också det anmärkningsvärt hätska angrepp som publicerats i Sulkysport 8 april under rubriken ”Förnyelseförslag med tveksamheter”.
Löfqvist försöker göra gällande att i stort sett hela Åby skulle ha varit motståndare till att jag valdes till ordförande i ST:s valberedning vid fullmäktige 2021.
I själva verket var Tony Löfqvist den ende av Åbys tre delegater som röstade mot mig. Övriga två röstade för. Någon behandling eller beslut i Åbys styrelse av frågan hade inte heller ägt rum.
Under senvåren 2021 var den dåvarande styrelsen för övrigt knappt ens beslutsför; efter en rad inre stridigheter orkestrerade av främst Löfqvist själv hade styrelsearbetet brutit samman och samtliga i styrelsen ställt sina platser till förfogande.
Löfqvist påstår att ”tjänstemännen på Åby” skulle motsatt sig min utnämning. Att så skulle vara fallet avvisas bestämt av Jon Walter Pedersen, VD och sportchef, då som nu Åbys högste tjänsteman.
Beträffande basföreningarna kan jag konstatera att Åbys hästägarförening under Tony Löfqvists tid som ordförande uteslutits från Travhästägarna och därför inte längre är en del av Svensk Travsport. Vad dess styrelse eventuellt skulle ha för synpunkter på ST:s valberedning saknar därmed betydelse. Det är en beklaglig utveckling och position för en gammal fin förening.
Det är inte många rätt i Löfqvists beskrivning. Det kan också konstateras att det var med bred majoritet som valberedningen utsågs i god demokratisk ordning.
Jag tänker inte här närmare gå in på de ”recensioner” som Löfqvist i sitt inlägg ägnar några föreslagna styrelseledamöter. Valberedningen har lagt sitt förslag och därmed får den demokratiska processen nu ha sin gång.
En sak är klar. Konfrontation, konflikt och anklagelser som tycks vara något av livsluft för Tony Löfqvists är inte någon väg framåt för svensk travsport och för att klara morgondagens utmaningar. Det kräver helt andra kvaliteter: samarbete, kreativitet, uppmuntran och arbetsglädje.
Den kommande ägarstyrda organisationen öppnar för detta, genom ökat inflytande för alla aktiva. De samrådsorgan som redan är i gång gör att betydligt fler från sällskap och basorganisationer deltar i arbetet med att forma travets framtid. Det ställer förstås också krav på engagemang och gemensamt ansvarstagande. Det går inte att luta sig tillbaka och tro att styrelsen skall fixa allt.
Jag är personligen övertygad om att det i travets breda led finns en trötthet på hätskhet, krigsförklaringar och slagväxling och i stället en önskan om konstruktiv samverkan och sakliga diskussioner, även när man inte alltid tycker lika.
Utgångspunkten fastställdes av ett enigt förtroenderåd i september: Laget före jaget.
Fredrik Tenfält,
ordförande valberedningen
