Fokustema
Insändare
Läs senare

STasi-metoder

Ska man gråta eller skratta? I ett tidigare inlägg liknade jag den utdragna processen med Propulsion-utredningen vid nobelpristagaren Samuel Becketts absurda drama ”I väntan på Godot”. Man väntar på något men man vet inte vad?
Av
Anders Lindblad
Upplåst för dig som är prenumerant
En stank av gamla tider från öst... Foto: Matthew Ansley
En stank av gamla tider från öst... Foto: Matthew Ansley

Efter att ha läst Claes Freidenvalls senaste krönika ”Dataintrång av ST” får jag helt enkelt byta nobelpristagare och istället luta mig mot Dario Fo. Italienaren som gjorde farser och satirer som bland annat behandlade korruptionen inom den italienska polisen.

När man läser Freidenvalls krönika går tankarna osökt tillbaka till det gamla Östtyskland och Stasis metoder. Freidenvall betraktas som ”oliktänkande” av en av ST inhyrd före detta polis.

Samma person som av ST i Propulsion-utredningen presenterats som ”oberoende utredare”. Den före detta polisen sitter nu på samma sida som ST:s välkände jurist Göran Wahlman och de förhör nu tillsammans Freidenvall om varför han varit inne på amerikanska sidor och sökt uppgifter om Propulsion!?

En självklarhet och helt legalt när man arbetar som journalist. Men de uppgifter som förhörsledarna sitter med har man helt olagligt kommit över och det är klart att anse som olaga dataintrång.

Vi vet att tystnadskultur råder inom såväl ST som ATG. Men att man nu med nya metoder försöker utöka den utanför organisationerna? Och dessutom betraktar oberoende journalister som oliktänkande i ett uppenbart försök att tysta obehaglig kritik.

Utredningen som snart (?) kommer att läggas fram kommer oavsett resultat att ha svårt att vinna trovärdighet efter dessa uppgifter.

Undertecknad har också i ett flertal inlägg varit kritisk till ST på olika sätt. Jag sitter nu bara och väntar på att bli uppkallad till ”förhör.”

I Dario Fos farser slutade förhören med att den oliktänkande ”ramlade ut genom ett fönster”. Och blir jag uppkallad till Hästsportens Hus kommer jag att se till att hålla mig på bottenvåningen. Jag älskar trots allt livet i allmänhet och travlivet i synnerhet!

Fokustema
Insändare
Läs senare

Ta makten över problemformuleringen!

Hästägare – ryck tussarna, dra norsken, använd långpisken – gör något! Det är dags att vi hästägare tar makten över problemformuleringen. Och det är akut!
Av
Christina Johnstone
Upplåst för dig som är prenumerant
Så vad är problemet undrar Christina Johnstone i en insändare. Foto: Alan de la Cruz
Så vad är problemet undrar Christina Johnstone i en insändare. Foto: Alan de la Cruz

Om bara några dagar sätter ST sig ner – tillsammans med våra representanter från sällskap och basorganisationer – och avgör för lång tid framöver hur vår travsport kommer att gestalta sig i framtiden. Frågan är dock vilken framtid vill vi ha? Och vem är det som egentligen ska ha rätt att formulera den?

Det är en välkänd sanning att den som tar makten över problemformuleringen också har nyckeln till lösningen. Så vad är då problemet? Jo, det beror på vem man frågar.

Alla har sitt perspektiv och ser vi specifikt på travsporten kommer svaren att bli totalt olika beroende på om man selar på hästen, mockar, sitter bakom långvagnen, betalar tränaren, står vid totokassan eller ser loppen på TV. Det skiljer sig också beroende på om man står i söder, norr, öster eller väster. Givetvis ser också de som sitter i Hästsportens Hus travsporten ur sitt egna lite speciella perspektiv.

Opartiske (?) Mats Denninger skulle utreda problemställningarna inför framtiden och frågade framför allt tjänstemän, konsulter och tio representanter från Sleipner. Okej, han frågade ett par aktiva också. De han frågade verkar dock ha blivit utvalda utifrån principen om tillgänglighet och närhet. Det är ju både effektivt och bra.

  • Så vad är problemet?

Denninger frågade inte oss verkliga hästägare, vi finansiärer av travsporten – vi som befinner oss i stallarna, bak sulkyn eller som betalar stora summor i månaden för att hästen ska vara i topptrim. Vi hästägare som är grund och ensam finansiär till hela sporten – utan oss finns inga banor, tränare, skötare, veterinärer, tjänstemän på ST, LRF konsulter etcetera.

ST har som vision att uppnå världens bästa travsport som är attraktiv för alla. Alla punkter som räknas upp, handlar antingen om att hästen ska må bra eller att öka intresset för travsporten. Travsportens profiler och varumärken ska också vara kända och omtyckta. Det låter ju fantastiskt.

  • Så vad är problemet?

Vi hästägare finns inte nämnda i en enda mening – inte ens inom parentes. Det var dock vi Hästägare som utifrån ett gemensamt intresse bildade Travsällskapen som utifrån samma gemensamma intresse bildade Svensk Travsport. Inte med ett enda ord finns det någon vision om att det ska finns goda förutsättningar för oss travhästägare att fortsatt kunna göra det möjligt för allmänheten att uppleva högklassiga travlopp.

Spelmarknaden omreglerades 2019. För Svensk Travsport innebar det att man bildade bolaget STAB, för att därigenom ansvara för marknaden. Det vill säga teckna avtal kring ljud, bild och sponsring. I aktiebolaget stoppade man in samma personer som redan satt i ST:s styrelse. Fyra av dem placerades också in i ATG:s styrelse. De var ju genialt, dessa var ju redan insatta i travsporten.

  • Så vad är problemet?

Ja, förstår man inte det – har vi verkligen ett problem inom travsporten.

Om samma personer sitter i samtliga styrelser överallt, var kommer nytänkandet och var kommer helhetssynen in? Hur öppen är man för den verklighet som förändras utanför huset? Finns det verkligen tid över till att sätta sig in i ett hästägareperspektiv – eller blir man helt förblindad av spelföreteelsen inom travsporten?

Nya siffror visar att antalet hästar numera är fler än mjölkkorna. Jordbruksverket redovisar att det i Sverige finns drygt 355.000 hästar. LRF-häst jublar och pratar om lönsamhet, attityd och förenklat hästföretagande. De för fram att Sverige behöver fler professionella hästföretag med ökad lönsamhet och konkurrenskraft. Sådan tur att LRF är så väl representerat i ST/STAB/ATG och inte minst i HNS (Hästnäringens Nationella stiftelse).

  • Så vad är problemet?

Problemet är att antal travhästar minskar. Idag finns det bara 15.900 travhästar registrerade. Drygt 9.000 travhästar mindre än för tio år sedan. Antal B-tränade hästar har halverats under samma period. Rent krasst har således antalet travhästägare också minskat. Med enkel logik kan man ju räkna ut att om vi inte gör något kommer inte travsporten att finnas kvar om ett par år. Det är dags – och det är akut – att fokusera på förutsättningarna för att vara travhästägare. Så hur ser då ST/STAB/ATG på dessa dystra siffror och vem driver hästägarens perspektiv? Tyvärr hittar vi ingen med uttalat hästägarperspektiv i dessa styrelser. Detta måste vi också göra något åt!

I god demokratisk anda genomförs inom ST både förtroende råd och fullmäktigemöte. För att alla ska komma till tals har hästägarna delats upp utifrån sina särintressen. B-tränare för sig. A-tränare för sig. Kallblod för sig. Uppfödare för sig osv… Alla har tilldelats ett antal röster. Det verkar ju bra.

  • Så vad är problemet?

Men herregud! Vi är ju hästägare allihop! Denna uppdelning är helt förödande för travsporten som helhet. Den kan liknas vid att vi ställts upp i olika spiltor bredvid varann. Med rumpan mot verkligheten frustar vi lite grand – med huvudet nerkört i bingen – när skötaren slänger till oss några skulor. Nej! Nu får det vara slut på denna uppstallning och vi måste ta tillbaka initiativet och formulera hur vi vill ha det i framtiden.

Så alla Hästägare! Ryck tussarna, dra norsken, släng skyddslapparna eller använd långpisken – gör något! Det är hög tid att vi hästägare själva tar makten över problemformuleringen.

Tillse nu att era sällskap och BAS-föreningar ansluter sig till det ”Alternativa Banförslaget”!

Med önskan om ett Gott Nytt År till er alla.

Christina Johnstone
Åby Travhästägareförening
Inklusive en enig styrelse

Fokustema
Insändare
Läs senare

Hästägaren – travets finansiär

Det talas mycket om spel och ATG och hur bra det går. Men hästägarna, som är basen för hela ruljangsen, nämnas nästan aldrig.
Av
Lars Nordlander
Upplåst för dig som är prenumerant
Lars Nordlander efterlyser bättre vård av hästägarna. Foto: Stephen Ellis
Lars Nordlander efterlyser bättre vård av hästägarna. Foto: Stephen Ellis

Och det kan man förstå, för har man ett antal dumskallar (vi hästägare) som tiger still, så ska man inte väcka den björn som sover.

Vår kalkyl säger att när hästen går ur sin sexåringssäsong, så ska det finnas åtminstone en miljon kronor på kontot för att ge hästägaren ett nollresultat. Är din häst nio år så ska det finnas två miljoner på kontot för ett nollresultat.

Sedan kan man tycka att hästägaren kanske också skulle få ett litet överskott. För tränaren får ju mellan 10-15 procent av intjänade vinstmedel i provision. Av ovan redovisade siffror så ser man ju vem som sitter med Svarte Petter.

Travsporten sysselsätter många aktiva och dessutom ett antal välbetalda administratörer, så det borde vara hög tid för båda dessa grupper att se till så att man inte sågar av den gren man sitter på.

Fokustema
Öppet brev till styrelsen för Svensk Travsport
Läs senare

Gör om, gör rätt!

Uppfödarna, hästägarna och travtränarna – levererar det underlag som gör att ATG kan skapa sina attraktiva spel på hästar. Utan att vi förser ATG med det underlaget skulle vi varken ha sport eller spel inom travet idag.
Det skriver Mikael Melefors (Travhästägarna), Jan Halberg (TR) och Ingemar Alin (ASVT) i ett öppet brev till styrelsen för Svensk Travsport.
Av
Melefors, Halberg, Alin
Upplåst för dig som är prenumerant
Ingemar Alin, Jan Halberg och Mikael Melefors skriver ett öppet brev till styrelsen i Svensk Travsport. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Ingemar Alin, Jan Halberg och Mikael Melefors skriver ett öppet brev till styrelsen i Svensk Travsport. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Hur många accepterar att bli utan lönehöjning för det arbete som utförs eller den insats som görs? Under flera år! Bara för att arbetsgivaren väljer att lägga pengarna på annat?

  • Hur länge hade ni som läser detta fortsatt jobba för en sådan arbetsgivare?
  • Hur lång uthållighet hade ni haft?
  • Hur länge hade ni klarat av att se er ekonomi urholkas?

Kostnaderna för de aktiva ökar årligen med minst inflationen, men intäkterna följer inte med och till och med minskar.

Vi har stor förståelse för den bakomliggande ekonomiska verkligheten. Vi vet också att avsikten var att betala av underskottet i planerad form på fyra-fem år. Att nu ta det på ett bräde är enbart ett resultat av det fantastiska år ATG gör på grund av covid-19 och där beslutsfattarna ser sin chans att vända minus till plus utan minsta tanke på de aktiva som drabbats många år när ekonomin var sämre. De aktiva har snarast behandlats som en ekonomisk regulator.

Vi anser att det fortfarande är möjligt att ta hand om underskottet successivt. Genom det stora överskott som genererats under 2020 på grund av den pågående pandemin finns möjlighet att både ta hand om en stor del av skulderna och samtidigt få medel till att åstadkomma en anständig återställning och höjning av prismedlen.

Vi pratar om en sanering av skulder på 400-500 miljoner kronor samtidigt som vi begär en ökning av prismedlen med 50 miljoner.

Under en lång rad år har sporten tvingats gå i speloptimeringens band. Det räcker med att nämna lunchtrav, tävlingar på lördagskvällar, sena starttider på V75, raden kan göras längre. Det har fått ske på bekostnad av sportens utövare; hästägarna, tränarna, uppfödarna och hästskötarna med sämre villkor.

Alla aktiva har fått sämre arbetsförhållanden utan ekonomisk kompensation. Resultatet har blivit färre hästägare, färre tränare och sämre marknad för uppfödarna. Hela travsporten utarmas samtidigt som administratörerna bara tänker på balansräkningen och inte de aktiva de har som uppgift att tjäna!

I år har de aktiva som gör de ekonomiska insatserna inte ens fått vara med och komma med förslag på hur prismedlen skall fördelas. De ändringar som gjorts har utformats av personer, tjänstemän främst, som inte riskerar en enda krona på de beslut som tas. Hur är det möjligt i en organisation år 2020? Det är idag tyvärr möjligt i Svensk Travsport och det skall vi aktiva göra allt vi kan för att ändra på!

Gör om! Gör rätt! Sätt sporten främst och se till att minst kompensera för besparingarna 2020 och inflationen åren 2019-2021.

Mikael Melefors, Travhästägarna
Jan Halberg, Travtränarnas Riksförbund
Ingemar Alin, ASVT