Fokustema
Insändare
Läs senare

Vad “exakt” är det som gäller?

Tankar kring “ST:s ordförande om förtroenderådet” – en organisation som har processats det senaste 1,5 året.
Av
Ruth Riekola
Upplåst för dig som är prenumerant

Undertecknads synpunkter med utgångspunkt från Denningers Rapport från september 2019 och möten i Hallands Travsällskap den 17 juni  och 16 november 2020.

I direktiven till Denninger “glömde” ST:s styrelse helt bort De Aktiva, basen för att möjliggöra spel på hästar (uppfödare, hästägare, tränare med personal, banor att tävla på, erforderliga stallar, underhåll av banor och stallar, administrationskostnader med mera).

Sidan 3 i Denningers Rapport: ATG och ST genomförde under hösten 2018 ett noggrant utredningsarbete tillsammans med externa skattejurister för att identifiera potentiella skatteläckage inför ATG:s och ST:s nya situation 2019. Utgångspunkten var att minimera skatteläckaget för helheten (ATG ST/SG) och att rekommendera åtgärder för att åstadkomma detta. Utredningen har behandlat såväl inkomstskattefrågor som momsfrågor.

Bortom skattefrågorna anmäler sig andra nyckelfrågor av stor strategisk vikt. Dessa frågeställningar involverar ersättning för spelobjekten, ersättning för ljud- och bild.

Helheten för mig är De Aktiva – ST – ATG. Utan dessa aktörer ingen travsport. De Aktiva och ST utgör faktureringsbara tjänster för att ATG skall kunna bedriva spel på hästar.

Sidan 6: Det finns många intresseorganisationer inom travsporten. Utåt är alla eniga om travsportens bästa men inåt finns många separata agendor. Olika intressen har en tendens att blockera handling. ST-travsällskapen-BAS är tre olika världar med i vissa fall olika ståndpunkter i verksamhetsfrågor. Vid målkonflikter tillsätts utredningar alternativt ett råd med deltagare där diskussionerna fortsätter för att komma framåt. Idag kan vissa grupper obstruera och på det viset stoppa förslag som kan vara bra för flertalet.

Hur kom det sig att BAS-organisationerna fick beslutanderätt?  I slutänden är det ägarna, De Aktiva som måste ha denna rätt. Alla medlemmar i BAS-organisationerna kan ingå i Travsällskapen. Den företagsform man slutligen väljer måste möjliggöra skatteoptimering i samtliga led. Det kan inte finnas någon som vill betala mer skatt än nödvändigt.

Sidan 8: Genom omregleringen flyttas den tidigare hanteringen av travsportens medel genom förskott av medel (via ATG:s styrelse) till att erhålla medel i efterskott (via aktieutdelning) vilket motsvarar 15-16 månaders verksamhet, eller cirka 2,5 miljarder SEK i likviditetsbrist.

Vilket var målet för ST då man blev ägare till drygt 90 procent av aktierna i ATG om inte en koncern inom vilken skatteoptimering kunde ske? Om så skett hade det ekonomiska läget från år 2019 varit helt annorlunda. Hur insatta i de verkliga förhållandena var Revisorerna?

Detta är nuläget:

  • ST har upptagit räntebärande koncernlån från ATG.
  • ATG har betalat 142 miljoner SEK i bolagsskatt och avsatt 200 miljoner SEK för skatterisk.
  • ST utför administrativa tjänster för ATG som borde ha fakturerats månadsvis till marknadsmässigt pris. Så har inte skett. Möjlighet finns att ändra deklarationerna.
  • Tjänster utförda av De Aktiva har inte fakturerats till marknadsmässigt pris.
  • ST erhåller ersättning för ljud- och bild.
  • Vad händer för år 2020 och 2021?  

Sidan 15: Staten har indikerat att man kommer att ta ställning till sitt fortsatta engagemang i ATGs styrelse i samband med behandlingen av den så kallade Spelmarknadsutredningen, som bland annat omfattar frågan om hästsportens framtida finansiering (marknadsavgiften).

Av en artikel i Dagens Industri den 29:e oktober framgår att Anna-Lena Sörenson, Statens särskilda utredare, meddelar att det inte blir någon avgift på hästspel, i princip beroende på att medelstilldelningen till trav- och galoppsporten uppgått till omkring 2 miljarder årligen. Jag vet inte vem som företräder Travsporten i dialogerna med Staten men något är fel om utomstående kostnadsfritt ska ha tillgång till ägarnas databaser. Jag förmodar att ST även i denna dialog “glömt” De Aktiva.

Efter att i cirka 20 år (1974-1995) haft årliga förhandlingar med Staten, Jordbruksverket, blev det lilla privata företaget jag representerade alltid korrekt behandlade gentemot den stora mejeriorganisationen där bl.a. Arla ingick. Det gällde att öppet kunna redovisa för Staten hur den ekonomiska verkligheten såg ut. På grund av mejeriorganisationens avsaknad av lönsamhetstänkande kunde ett litet företag trots ett högt pris för insatsvaran (mjölken) skapa lönsamhet genom kostnadseffektivitet.

Hur ska Förtroendevalda med “Underlag till Rådslag Mars 2020” kunna fatta viktiga beslut om Travsportens Framtid där ST:s styrelse undanhållit viktig information. Det samma gäller medlemmar i Travsällskap och Hästägarföreningar med mera som vid Rådslag under knappa 2 timmar ska ta ställning till organisationsformer som inte ens gynnar De Aktiva.

Jag har vid mer än ett tillfälle föreslagit ST:s Ordförande och VD att ta på sig “ledartröjorna” då jag har full förståelse för deras omöjliga situation. ST har styrt under mer än 40 år. De Aktiva har aldrig ställt berättigade krav.  Om man tar på sig ledarskapet måste man ibland peka med hela handen. Det finns ännu tid att ändra sig.

Samarbete, transparens och kostnadseffektivitet är ett måste om Travsporten skall ha någon framtid. ST besitter erforderlig statistik för rätt prissättning. Siffror är inte bara siffror. Bakom varje siffra finns en handling.

Ruth Riekola,
hästägare och uppfödare

Fokustema
Insändare
Läs senare

Vem styr och vem leder ST?

Svensk travsport har nu under lång tid varit i en omorganisationsfas för att bättre kunna tackla framtiden. Detta utmynnade 2019 i, av ST lagda, tre olika förslag. Dessa presenterades och uppfattades av svensk travsports aktiva såsom mer eller mindre ”take it or leave it”.
Av
Tony Löfqvist
Upplåst för dig som är prenumerant
Vem bestämmer i Svenskt Travsport? Ordförande Marjaana Alaviuhkola eller vice vd Ulf Hörnberg, undrar insändarskribenten. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Vem bestämmer i Svenskt Travsport? Ordförande Marjaana Alaviuhkola eller vice vd Ulf Hörnberg, undrar insändarskribenten. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Dessa förslag hanterades under resan genom olika sällskaps stämmobeslut, vilka stipulerade blankt nej till ST lagda förslag.

Tre sällskap tillsammans med NÄT (Nationell samverkan för travhästägare), där hästägarföreningarna på Eskilstuna, Mantorp, Solvalla och Åby ingår, har fört ett tydligt arbete för svensk travsports framtid. Detta arbete har inneburit att ”Banornas alternativa organisationsförslag” nu finns som lösning.

Detta arbete, som konsekvent motarbetats av olika intressekrafter, finns nu såsom det enda reella förslaget för svenskt travs omorganisation.

Detta är vid möte den 12 januari med ST:s företrädare konfirmerat genom att ST uppgav att de tidigare tre föreslagna alternativen endast var försöksunderlag för att få den transparenta rådslagsdebatten vidare. Det var inte heller ST som beslutat om gången utan det var sällskapens samt BAS företrädarna i flera förtroenderådsmöten.

Fantastiskt att ST hänvisar till ett ej beslutande organ, enligt dess stadgar, såsom beslutsgrund.

ST företrädare uppgav även att minst ett av de tre ST förslagen endast var en utopi från start.

ST klargjorde även på direkt fråga vid detta möte att det finns inga tveksamheter vem som alltid ägt och äger svensk travsport samt därmed STs dotterbolag. Det är travsällskapen.

Marjaana Alaviuhkolas sms till Tony Löfqvist

Efter att jag blivit informerad av Svensk Travsports ordförande Marjaana Alaviuhkola att förtroenderådsmötet den 20 januari 2021 hade inspelats med alla medverkandes godkännande och fanns att erhålla så att alla medlemmar som vill kan ta del av presentationerna och diskussionerna. Ulf Hörnberg var att kontakta angående distributionen av inspelningen.

Så begärde jag i enlighet med ST ordförandes information ut dessa uppgifter.

Att då såsom företrädare få till svar av hög tjänsteman på ST att transparens ej gäller när sällskapens företrädare företräder sina öppna sällskap i förtroenderåd med vår ägda organisation ST, gör mig förstummad. Bifogar härmed svar från vice vd Ulf Hörnberg.

”Länken för inspelningen från förra veckans förtroenderåd kommer inte att skickas ut. Avsikten med inspelningen var att kunna göra det möjligt för de som anmält förhinder att ta del av mötet samt som stöd för protokollskrivandet.

Förtroenderådet är ett möte för de som är anmälda och det ska enligt stadgarna vara ST:s styrelseledamöter samt en representant från varje travsällskap och basorganisation. De som deltar på mötet ska känna trygghet i att det som sägs på mötet är för de som deltar och sedan sammanfattas mötet med ett justerat protokoll. Vi kan inte sätta oss i en situation där mötet sprids okontrollerat och utan kännedom om vilka som tar del av innehållet. Det finns också ett GDPR perspektiv där det skulle krävas samtliga närvarandes samtycke för att sprida inspelningen. Ett sådant samtycke saknas.”

Frågor som nu måste besvaras travets medlemmar och aktiva är:

  1. Vem styr och vem leder ST?
  2. Leds ST av sina anställda tjänstemän?
  3. Har ST styrelse någon uppfattning eller förståelse för sitt uppdrag?
  4. Om så, har ST styrelse någon kompetens för detta uppdrag de säger sig förstå?

Hur en sådan här händelse ens kan eller får hända i en öppen transparent travsport som alla säger sig stå bakom, övergår min horisont.

Sluta upp med dravlet och tillse nu att ursäkt utsänds samt att inspelningen omedelbart görs tillgänglig i enlighet med beslut och alla fagra ord om transparens för medlemmarna.

Rådslagsprocessen kräver öppenhet och jag uppmanar alla förtroenderåds representanter att stå upp för sitt uppdrag och mana ST till transparens.

Travsportens alla förtroendevalda samt aktiva torde väl i varje fall vara överens om att det är medlemmarna som bestämmer i alla föreningar och att ordförande endast har en röst i varje styrelse såsom styrelseledamot.

Dagens stalltips:

  1. Välj rätt kompetenser för varje uppdrag i våra öppna föreningar hela vägen till ST
  2. Tillse att beslut genomförs som beslutats i föreningarna
  3. Låt travsporten aldrig hamna där den hamnat igen – utkräv ansvar

Förkortad tydlig instruktion;
Gör om, gör rätt och gör det nu.

Vid behov eller önskan om tydlig information avseende ovan eller annat rörande svensk travsport finns jag tillgänglig för sällskap och föreningar som önskar en fakta baserad kunskapsbas, ej tjänstemanna reviderad, inför sina kommande beslut.

Med tydlig hälsning

Tony Löfqvist
Ordförande ÅTHF och dess representant i NÄT
Aktiv uppfödare, hästägare samt amatördriver med blynävar när vädret är gott.
Ledamot med en röst i ÅTS styrelse

Fokustema
Insändare
Läs senare

Vad “exakt” är det som gäller?

Tankar kring “ST:s ordförande om förtroenderådet” – en organisation som har processats det senaste 1,5 året.
Av
Ruth Riekola
Upplåst för dig som är prenumerant

Undertecknads synpunkter med utgångspunkt från Denningers Rapport från september 2019 och möten i Hallands Travsällskap den 17 juni  och 16 november 2020.

I direktiven till Denninger “glömde” ST:s styrelse helt bort De Aktiva, basen för att möjliggöra spel på hästar (uppfödare, hästägare, tränare med personal, banor att tävla på, erforderliga stallar, underhåll av banor och stallar, administrationskostnader med mera).

Sidan 3 i Denningers Rapport: ATG och ST genomförde under hösten 2018 ett noggrant utredningsarbete tillsammans med externa skattejurister för att identifiera potentiella skatteläckage inför ATG:s och ST:s nya situation 2019. Utgångspunkten var att minimera skatteläckaget för helheten (ATG ST/SG) och att rekommendera åtgärder för att åstadkomma detta. Utredningen har behandlat såväl inkomstskattefrågor som momsfrågor.

Bortom skattefrågorna anmäler sig andra nyckelfrågor av stor strategisk vikt. Dessa frågeställningar involverar ersättning för spelobjekten, ersättning för ljud- och bild.

Helheten för mig är De Aktiva – ST – ATG. Utan dessa aktörer ingen travsport. De Aktiva och ST utgör faktureringsbara tjänster för att ATG skall kunna bedriva spel på hästar.

Sidan 6: Det finns många intresseorganisationer inom travsporten. Utåt är alla eniga om travsportens bästa men inåt finns många separata agendor. Olika intressen har en tendens att blockera handling. ST-travsällskapen-BAS är tre olika världar med i vissa fall olika ståndpunkter i verksamhetsfrågor. Vid målkonflikter tillsätts utredningar alternativt ett råd med deltagare där diskussionerna fortsätter för att komma framåt. Idag kan vissa grupper obstruera och på det viset stoppa förslag som kan vara bra för flertalet.

Hur kom det sig att BAS-organisationerna fick beslutanderätt?  I slutänden är det ägarna, De Aktiva som måste ha denna rätt. Alla medlemmar i BAS-organisationerna kan ingå i Travsällskapen. Den företagsform man slutligen väljer måste möjliggöra skatteoptimering i samtliga led. Det kan inte finnas någon som vill betala mer skatt än nödvändigt.

Sidan 8: Genom omregleringen flyttas den tidigare hanteringen av travsportens medel genom förskott av medel (via ATG:s styrelse) till att erhålla medel i efterskott (via aktieutdelning) vilket motsvarar 15-16 månaders verksamhet, eller cirka 2,5 miljarder SEK i likviditetsbrist.

Vilket var målet för ST då man blev ägare till drygt 90 procent av aktierna i ATG om inte en koncern inom vilken skatteoptimering kunde ske? Om så skett hade det ekonomiska läget från år 2019 varit helt annorlunda. Hur insatta i de verkliga förhållandena var Revisorerna?

Detta är nuläget:

  • ST har upptagit räntebärande koncernlån från ATG.
  • ATG har betalat 142 miljoner SEK i bolagsskatt och avsatt 200 miljoner SEK för skatterisk.
  • ST utför administrativa tjänster för ATG som borde ha fakturerats månadsvis till marknadsmässigt pris. Så har inte skett. Möjlighet finns att ändra deklarationerna.
  • Tjänster utförda av De Aktiva har inte fakturerats till marknadsmässigt pris.
  • ST erhåller ersättning för ljud- och bild.
  • Vad händer för år 2020 och 2021?  

Sidan 15: Staten har indikerat att man kommer att ta ställning till sitt fortsatta engagemang i ATGs styrelse i samband med behandlingen av den så kallade Spelmarknadsutredningen, som bland annat omfattar frågan om hästsportens framtida finansiering (marknadsavgiften).

Av en artikel i Dagens Industri den 29:e oktober framgår att Anna-Lena Sörenson, Statens särskilda utredare, meddelar att det inte blir någon avgift på hästspel, i princip beroende på att medelstilldelningen till trav- och galoppsporten uppgått till omkring 2 miljarder årligen. Jag vet inte vem som företräder Travsporten i dialogerna med Staten men något är fel om utomstående kostnadsfritt ska ha tillgång till ägarnas databaser. Jag förmodar att ST även i denna dialog “glömt” De Aktiva.

Efter att i cirka 20 år (1974-1995) haft årliga förhandlingar med Staten, Jordbruksverket, blev det lilla privata företaget jag representerade alltid korrekt behandlade gentemot den stora mejeriorganisationen där bl.a. Arla ingick. Det gällde att öppet kunna redovisa för Staten hur den ekonomiska verkligheten såg ut. På grund av mejeriorganisationens avsaknad av lönsamhetstänkande kunde ett litet företag trots ett högt pris för insatsvaran (mjölken) skapa lönsamhet genom kostnadseffektivitet.

Hur ska Förtroendevalda med “Underlag till Rådslag Mars 2020” kunna fatta viktiga beslut om Travsportens Framtid där ST:s styrelse undanhållit viktig information. Det samma gäller medlemmar i Travsällskap och Hästägarföreningar med mera som vid Rådslag under knappa 2 timmar ska ta ställning till organisationsformer som inte ens gynnar De Aktiva.

Jag har vid mer än ett tillfälle föreslagit ST:s Ordförande och VD att ta på sig “ledartröjorna” då jag har full förståelse för deras omöjliga situation. ST har styrt under mer än 40 år. De Aktiva har aldrig ställt berättigade krav.  Om man tar på sig ledarskapet måste man ibland peka med hela handen. Det finns ännu tid att ändra sig.

Samarbete, transparens och kostnadseffektivitet är ett måste om Travsporten skall ha någon framtid. ST besitter erforderlig statistik för rätt prissättning. Siffror är inte bara siffror. Bakom varje siffra finns en handling.

Ruth Riekola,
hästägare och uppfödare

Fokustema
Insändare
Läs senare

Uppsnurrade uppfödare

”Svenskfödd”-debatten tog fart i höstas efter det att en grupp uppfödare upptäckt att ASVT ändrat sina stadgar och lagt mer fokus på att gynna aveln och mindre på att gynna föreningens medlemmar samt att ST med stöd av stadgeförändringen och EU-lagstiftningen planerat att börja skicka registreringskommissionen till fölen utomlands.
Av
Anders Darenius
Upplåst för dig som är prenumerant
Svensk Travsport följer inte EU:s avelslagstiftning. Foto: Guillaume Perigois
Svensk Travsport följer inte EU:s avelslagstiftning. Foto: Guillaume Perigois

Detta är en ordning som sedan EU-inträdet varit den som gällt för alla ridhästraser. För travet har motsatsen varit ordningen, det vill säga att istället transportera fölen till kommissionen i Sverige.

Grundvalen för ST:s beslut var ett EU-direktiv (rekommendation) som från 2016 upphöjdes till förordning (lag) att vi inte längre får försvåra för (diskriminera) uppfödare i andra EU-länder från att registrera sina föl i det register de av genealogiska (stamboksmässiga) skäl har behörighet till. Ett sådant register får innehålla kvalitetsbeteckningar, men får inte utgöra diskrimineringsgrund.

Diskriminering för tävlingstillträde på grund av stambokstillhörighet är därmed förbjudet – med ett undantag – om stamboken är sluten och tävlingarna utgör underlag för avelsurval. Diskriminering på grund av tävlingskapacitet är dock tillåtet enligt tävlingsdirektivet, vilket till exempel förhindrar engelska fullblod att deltaga i galopplopp för arabhästar.

Det är detta som travfolket missat. Man tror man kan diskriminera beroende på i vilket land som fölet vuxit upp i.  Detta gör det olagligt att med stöd av avelslagstiftning i EU dela ut uppfödarpremier till svenskregistrerade hästar beroende på var de fötts och tränats.

Om man vill gynna hästar som fötts och tränats i Sverige får man nog ta till lagstiftning där vi beviljats undantag från EU-regler – till exempel djurskyddslagen.

Med lite fingerfärdighet går detta förmodligen utmärkt.  Fast det underlättar i hög grad om frågan först utreds. Till exempel genom en ny och bred statlig hästutredning!