Fokustema
Krönika
Läs senare

Extramiljarden kan totalsanera ST:s underskott

En bonusmiljard. En form av jackpotmiljard. Det blir utfallet för Svensk Travsport, ja travsporten som helhet, för det exceptionella pandemiåret 2020. Bonusmiljarden är ett resultat av hur den svenska travsporten framgångsrikt manövrerat i pandemin, ett ekonomiskt resultat att vara tacksam över och ödmjuk inför.
Av
Lars G Dahlgren
Upplåst för dig som är prenumerant

Arkitekterna – tjänstemän på Svensk Travsport – bakom det ”protokoll” som fick tummen upp från Folkhälsomyndigheten och gjorde att trav- och galopptävlande kunde fortsätta (publiklöst) när nästan all annan kommersiell sport- och nöjesverksamhet tvärstannade i mars 2020 kan inte hyllas och tackas nog.

Utdrag ur ATG:s bokslutskommuniké för 2020.

Några månader senare, halvvägs in i 2020, var andra kommersiella idrotter ifatt. För till exempel elitfotbollen var lösningen att  genomföra seriesäsongen med stängda publikplatser på arenorna. Då hade svenskt trav haft, och ekonomiskt mycket effektivt utnyttjat genom spelbolaget ATG, en under en period näst intill världsunik position som ”rullande på som vanligt”.

Balansakten lyckades. Alla ska vara medvetna om att ifall sex hästskötare hos vardera Timo Nurmos och Robert Bergh lagt sig sjuka i covid 19, liksom fyra catchdrivers, efter en V75-lördag, då hade den där bonusmiljarden sannolikt aldrig blivit aktuell att kunna uppstå. Som ST:s ordförande Marjaana Alaviuhkola säger i intervjun med Sulkysport om det osannolikt starka 2020-resultatet för ATG: det har uppstått genom ett oerhört bra lagarbete, och samarbete.

Och kanske också lite tur – eftersom det ingenstans (hittills ska för säkerhets skull tilläggas) uppstått en situation med smittspridning som kunde misstänkas ha samband med människor som sammanstrålat på stallbackar under tävlingsdagar. Lösningen på knuten att få köra på med tävlandet var att travbanornas stallbackar betraktas som arbetsplats. Ett koncentrerat sjukdomsubrott bland ”travfolk” hade kunnat medföra att arbetsplatsen av smittskyddsskäl stängts, åtminstone i någon del av landet och under en viss tid.

Men vi behöver inte grotta ned oss i vad som KUNDE ha hänt utan istället konstatera att den där bonusmiljarden finns där.

 

Vad ska då Svensk Travsport – banorna och de aktiva – göra med den här bonusmiljarden som måste betraktas som en unik engångsutdelning?

Det rimliga, och som alla måste hoppas på, är att när vaccinationsprogrammen mot covid-19 får genomslag och folks nöjeskonsumtion återgår till ”det normala”, då kommer ATG också att sannolikt börja återgå mot de omsättnings- och intäktsnivåer som gällde FÖRE pandemin. Visst, man har fått nya kunder som bidrar, men samtidigt har också banornas egna intäkter från restaurang, publik, och egna marknadsaktiviteter gått ner till noll. Det ska absolut inte glömmas bort i sammanhanget. Frågan är hur mycket av det som kommer igång igen på andra sidan av pandemirestriktionerna.

samtidigt har också banornas egna intäkter från restaurang, publik, och egna marknadsaktiviteter gått ner till noll

ATG:s ekonomichef Lotta Nilsson Viitala konstaterar att ATG:s utveckling första månaderna 2020, precis före pandemin, visade en intäktsökning på elva procent jämfört med samma månader 2019. Kanske är det därför rimligt att tro att ATG hamnar någonstans där, upp i totonettot med 10-15 procent, med 20 procent som ett bästa-tänkbara-scenario, jämfört med 2019, när det mesta i samhället normaliserats.

Därför tror jag att det kloka är att börja med att använda bonusmiljarden till att återställa det negativa kapitalet så att det blir plus där igen, och rakt av amortera bort uppkomna skulder. Sedan kan man börja titta framåt på hur det som sedan blir över av miljarden ska satsas. För pengar över blir det, någonstans 100-200 miljoner kronor bör det handla om efter att indragningarna av prispengarna som gjordes  för att få sportbudgeten i balans 2020 återställts till ”pokalårsnivån” 2019.  Det verkar också vara den väg som, enligt Marjaana Alaviuhkola, ST:s styrelse har bestämt sig för.

En väldigt bra bieffekt av bonusmiljarden är att ST nu får tid – och möjlighet till lugn och ro – gällande att gå i hamn med den svåra och komplicerade frågan om travsportens framtida organisation. Det kändes under 2020 som att det ST gjorde i den frågan präglades, som en mörk skugga, av att snabbt kunna återställa det negativa kapitalet och ”rätta till balansräkningen” och skuldsituationen. Det är förståeligt, men samtidigt kanske inte det är inte den helt optimala förutsättningen gällande att i den spretiga och mångfacetterade verksamhet som sorteras in under begreppet travsport komma fram till rätt långsiktigt hållbara framtidsmodell.

Nu kan den akuta ekonomiska problembilden, i ett enda slag, avhjälpas och läggas till handlingarna, tack vare bonusmiljarden från ATG:s pandemibostade 2020.

Som sagt, de ST-anställda som under tidspress, och annan press, när det togs fram i mars 2020, var arkitekterna bakom det pandemiprotokoll som framgångsrikt manövrerade travsportens tävlingsverksamhet helskinnad genom det hemska covid 19-året 2020 kan inte hyllas och tackas nog. Och inte bara dem – utan även alla som sedan discplinerat följt protokollet,

Vinstökningen: 739 miljoner!

”Helt annat läge nu som ger anledning till optimism”

”Spelare som kom till ATG under pandemin stannade”

Lars G Dahlgren på twitter:

Domare i alla sporter gör fel ibland. Att måldomarnämnder gör uppenbara fel på diskningar ska dock inte behöva ske.… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 14 nov 2020
Söndag 13/9. En bana kör i Sverige idag: Vg. Kommande vecka har Rä, Sk och År lunchtrav. Hur många amatörtränare ha… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 13 sep 2020
Att ST:s tjänstemän tar över ett så enkelt och lättdömt ärende som det här (det är bara att sätta ”dubbel C”) från… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 19 aug 2020
Stallkamraten, den heta segerkandidaten Face Time Bourbon, laddar mer i lugn och ro. pic.twitter.com/PQTGzTdFrg
@larsgdahlgren - 26 jan 2020
Även om Bold Eagle inte är favorit när han startar i sitt femte Prix d’Amerique är det folksamling vid hans box. Ha… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 26 jan 2020
Fokustema
Krönika
Läs senare

Blir endast det alternativa alternativet kvar?

Är det som orsakat ett problem också dess lösning?
Är ett förslag som de viktigaste intressenterna redan väldigt tydligt sagt nej till samma problems lösning?
Nja, knappast. I praktiken blir det därför kanske endast kvar en framkomlig väg som svar på knäckfrågan om Svensk Travsports framtida organsation: det alternativa alternativ som arbetats fram av några banor.
Av
Lars G Dahlgren
Upplåst för dig som är prenumerant

Frågan om Svensk Travsports framtida organisation och struktur baxas stadigt framåt trots att covid 19-pandemin är ett stort hinder, Det är inte lätt att nu ha en juste demokratisk process gällande presentationer av förslag, debatter, möten, om denna för hela sportens framtid viktiga fråga. Men, det som initierades av den förre ATG:ordföranden Mats Denninger-utredning som var klar 2018, behöver gå i mål. En utredning som med svidande kritiska ordalag klargjorde att Svensk Travsport (eller om man så vill svensk travsport, sporten i stort)  i klartext inte har en organisation som är avsedd för att passa den omvärldssituation som råder sedan spelmonopolet på hästar för hästsportens finansiella motor ATG föll årsskiftet 2018-2019 och licensmarknad för spel infördes.

Processen med att framtidsanpasa – eller om man vill kalla det omvärldsanpassa –  ST är nu inne i det som kallas ”Rådslag 2.0”. Det är nästa fas utifrån det som i höstas genomfördes som ”Rådslag”. I det kom inte mer än ungefär hälften av alla travsällskap in med synpunkter. Många sade pass på grund av pandemin. Målet är att bearbeta 2.0-materialet fram till maj, varefter ST:s styrelse hoppas kunna formulera ett beslutsunderlag som ska föreläggas det ordinarie fullmäktigemötet i juni.

En möjligtvis överoptimistisk tidskalkyl, må man få tycka.

Det mest intressanta som hänt som en följd av första rådslagsvändan är att det ”alternativa alternativet”, som inte kommer från ST:s styrelse och kansli, utan har tagits fram med Mantorps ordförande Åsa Waern som den utpekade huvudarkitekten och initiativtagaren, nu är med i 2.0-arbetsmaterialet. Det var det inte i höstas, vilket blev rätt kraftigt ifrågasatt. För alternativ-alternativet fanns som diskuterbart även då. Men då fick det förslaget alltså inte vara med i det ST skickade ut.

Ju mer man vänder och vrider på det, desto starkare framstår just det alternativet som värt att  penetrera ända ner i botten avseende detaljer och hur pilarna ska gå mellan de olika boxarna som representerar travsportens beståndsdelar i organisationsplanen.

desto starkare framstår just det alternativet som värt att  penetrera ända ner i botten

Vi går väl övergripande igenom de tre alternativ som nu ska diskuteras.

 

Alternativ 1, benämnt federation, som banorna och organisationerna har att arbeta med i diskussionen om organisationsform är i grunden en omarbetning av nuvarande organisation.

ST.s organisationsalternativ 1 i ”Rådslag 2.0”.

 

En riktig stridsfråga kan bli att i det organisationsalternativet får BAS-organisationerna (alltså intresseföreningarna för uppfödare, hästägare, tränare) direkt ägande av sportens alla tillgångar, inklusive ATG-aktier. BAS-organisationerna kan väl knappast räkna med att få dessa ägarandelar, som idag definitionsmässigt tillhör travsällskapen, till skänks. Hur ska de i så fall betala för sina aktier?

Det är förvisso en praktisk sak som kan gå att lösa, men viktigare är kanske det principiella. I ST:s egen sammanfattning av de från i höstas inkomna rådslagssvaren konstateras på frågan om ”behovet av förändring” att att det rådde ”stark samstämmighet om att det behövs en förändring av nuvarande organisation”. Då är det ju lätt att ställa den hyfsat övertydligt retoriska fölljdfrågan:

Är vad som egentligen framstår som behovet – att förändra nuvarande organisation – att då i grunden behålla den nuvarande organisationen?

Är vad som egentligen framstår som behovet – att förändra nuvarande organisation – att då i grunden behålla den nuvarande organisationen?

Nästa förslag – som benämns koncernmodell – är det som vållat tydligast debatt och reaktioner. Det förslaget har som konsekvens att banorna skulle lägga ihop alla sina tillgångar – främst mark och fastigheter – i en gemensam balansräkning för att skapa en väldigt stark och handlingskraftig centralorganisation. De som sitter på de största tillgångarna, alltså storbanorna, säger blankt nej till en sådan organisationskonstruktion. Därmed kan de sannolikt också i praktiken blockera den i ST:s fullmäktige, om den skulle sluta som ett skarpt beslutsförslag.

Utdrag ur vad ”förslag 2, koncernmodell”  innebär i Rådslag 2.0

 

I vilket fall som helst skulle att pressa fram detta förslag till beslutsnivån i fullmäktige rätt säkert leda till att ST splittras. I så fall kan organisationsförändringen bli en självförvållad förblödning för ST som samordnare och organisatör av travsporten istället för något som gör organisationen kraftfull och handlingskraftig i framtiden.

skulle att pressa fram detta förslag till beslutsnivån i fullmäktige rätt säkert leda till att ST splittras

Möjligen är också ett av argumenten för denna modell, behovet av att ”stärka ST:s balansräkning”, rätt så överspelat, åtminstone i närtid. ATG:s enormt starka pandemiboostade bokslut för 2020 löser den ekonomiska knuten. Detta årsresultat ger enligt ATG:s ekonomichefs Lotta Nilsson Viitalas välformulerade ord ”möjlighet att rätta till trassliga balansräkningar”.

 

Då är vi fram det som rubriceras som det tredje alternativet (”modell med separat rättighetsbolag”). Det går väldigt enkelt beskrivet ut på att nuvarande ST separeras i en kommersiell bolagsdel och en servicedel där respektive dels arbetsuppgifter renodlas. Det innebär en genomgripande förändring bland annat i hur ATG:s styrelse tillsätts; inte som nu med ledamöter ur ST:s styrelse, utan ATG-styrelsen tillätts ”från rättighetsbolaget”.

Det ”alternativa alternativet” till organisation av ST som till slut kom med i ”Rådslag 2.0”.

 

Det är lätt att se konsekvensen av det här: En del av ST blir en kommersiell affärsdrivande ”organisationsbox” och en annan ett rent servicebolag som hanterar till exempel ägarregister, stambokföringen, reglementsfrågor.

Och väldigt viktigt: Förslaget innebär att alla tillgångar som travsällskapen äger och har stannar kvar i respektive sällskap och inte bakas ihop i en gemensam ST-balansräkning.

I presentationen av förslaget som skickats ut till banorna och organisationerna från ST finns samtidigt i skymundan en väldigt giftig rad avseende det kommersiella bolaget: ”Företrädarna för modellen bedömer att den kompetens som behövs här inte finns i dagens organisation varför överflyttning sannolikt inte är aktuellt. Vilket kommer leda till övertalighet hos nuvarande ST.”

ST:s kommersiella bolag ska enligt de som konstruerat detta organisationsförslag alltså INTE ledas av de personer som nu leder och styr Svensk Travsport. Så det är kanske inte så konstigt om det råder vånda runt detta förslag i nuvarande ST-ledning.

inte så konstigt om det råder vånda runt detta förslag i nuvarande ST-ledning

Detta alternativa organisationsförslag konstateras fortfarande vara ”löst i kanterna” i vissa delar och därför i behov av ytterligare fördjupning.

Det blir intressant att se vad det extra förtroenderåd, bestående av i huvudsak travsällskapsordförandena och företrädare för BAS-organisationerna, som digitalt sammankallats, och som äger rum på på fredag har att säga om detta, om en sådan fördjupning ska göras eller inte.

Hästägarnätverket NÄT:s grafiska sammanfattning av ST:s senaste trio organisationsförslag.

 

Lars G Dahlgren på twitter:

Domare i alla sporter gör fel ibland. Att måldomarnämnder gör uppenbara fel på diskningar ska dock inte behöva ske.… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 14 nov 2020
Söndag 13/9. En bana kör i Sverige idag: Vg. Kommande vecka har Rä, Sk och År lunchtrav. Hur många amatörtränare ha… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 13 sep 2020
Att ST:s tjänstemän tar över ett så enkelt och lättdömt ärende som det här (det är bara att sätta ”dubbel C”) från… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 19 aug 2020
Stallkamraten, den heta segerkandidaten Face Time Bourbon, laddar mer i lugn och ro. pic.twitter.com/PQTGzTdFrg
@larsgdahlgren - 26 jan 2020
Även om Bold Eagle inte är favorit när han startar i sitt femte Prix d’Amerique är det folksamling vid hans box. Ha… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 26 jan 2020
Fokustema
Krönika
Läs senare

Nära att lägga av – blir snart proffstränare

Den unga amatörtränaren Hanna Forslin var nära att lägga av med travsporten i april förra året. Men hon tände om och går nu utbildningen för att bli proffstränare. I Sundbyholms V75-omgång räknade Hanna in en riktigt skön seger: Malkin vann silverdivisionsförsöket på årets tangerat snabbaste segertid, 1.11,6a/1.640 meter.
Av
Lars G Dahlgren
Upplåst för dig som är prenumerant

26-åriga Hanna Forslin fick under 2020 gå igenom det som är de flesta travtränares mardröm: Just Malkin lämnade positivt dopingprov efter en seger på Gävletravet (i ett extra V75-lopp) påskhelgen, avseende ett kortisonpreparat. Kortison kan vara lurigt och det visade sig att det inte hjälpt att Hanna Forslin följt den rekommenderade startkarenstiden på 28 dagar med lite råge – tio dagars ytterligare marginal. Dopingprovet blev positivt ändå.

Fakta

Hanna Forslins kusk- och tränarresultat

Kusk:
2017: 12 st: 3–1–0. Inkört: 55.000 kr
2018: 2 st: 0–0–0. Inkört: 1.000 kr
2019: 5 st: 2–1–0. Inkört: 80.800 kr
2020: 118 st: 16–8–7. Inkört: 796.200 kr
2021: 5 st: 2–0–0. Inkört: 161.400 kr
Tränare:
2017: 7 st: 0–1–0. Inkört: 35.800 kr
2018: 15 st: 3–1–2. Inkört: 126.100 kr
2019: 13 st: 4–2–0. Inkört: 261.200 kr
2020: 17 st: 2–2–0. Inkört: 174.300 kr
2021: 3 st: 1–0–0. Inkört: 139

Expandera

Hanna tog beskedet om dopingprovet väldigt hårt när Svensk Travsporta utredningspatrull kom på besök, och det var inte långt ifrån att hon lagt ner travet helt på grund av den historien.

– Det där har jag lagt bakom mig nu. Det var en tuff period och sak att gå igenom, men nu tänker jag bara framåt igen, säger Hanna Forslin .

Domen för det positiva dopingprovet, förutom att Malkin förstås tappade segern värd 100.000 kronor, blev minimiböterna 10.000 kronor enligt tränaransvaret. Hanna hade ju egentligen inte gjort något fel, men ett positivt dopingprov är ett positivt prov och tränaren får då alltid stå till svars, om det inte handlar om sabotage, eller att fodret blivit kontaminerat.

Just kortison visar erfarenheten att det ska användas med stor försiktighet till tävlingshästar. De rekommenderade karenstiderna (för just den sort Malkin behandlats med var det 28 dagar) har gång effter annan inte visat sig räcka till för nuvarande finkänslighet i analysmetoderna.

Vänner och kolleger och mentala coachen Stig Wiklund som Hanna  Forslin”hade ett långt samtal med, fick henne på andra och bättre tankar än att omedelbart lägga ner allt vad travsport hette efter dopingutredarnas besök i stallet. Nu är den känslosamma historien lagd till handlingarna. Lagom till nästa år är planen att hon ska vara redo att kvittera ut proffstränarlicensen.

– Jag genomför aspirantkursen nu. Coronapandemin har gjort att utbildningen är digital och det var perfekt för mig. Det hade varit svårare om jag varit tvungen att vara på Wången hela veckorna, speciellt som jag har en dotter som är två år, säger Hanna Forslin.

svårare om jag varit tvungen att vara på Wången hela veckorna, speciellt som jag har en dotter som är två år

Parallelt med utbildningen tränar hon nu tio hästar – stallet har vuxit senaste tiden – på sin mamma Ulrika Olssons (har varit amatörtränare hon också) gård.

– Sju av hästarna är mina och tre mammas, så det är en sanning med modifikation att jag har tio. Det är skönt att jag har mina föräldrar (Hannas pappa är tidigare proffstränaren Göran Forslin, reds.anm.) som hjälp när jag nu dessutom går tränarutbildningen. Pluggandet tar trots allt sina timmar varje dag även om jag gör det hemifrån och mamma och pappa hjälper mig med stalljobbet, säger Hanna Forslin.

När hon tar steget till att bli proffstränare är målet att ha ett stall med 20 hästar.

– Ja, men inte direkt utan på lite sikt. 20 hästar, det blir jag och två anställda. Jag vill ha en lagom blandning av starthästar och unghästar, och om det är varm- eller kallblod har ingen betydelse. Om hästägare hör av sig som vill att jag ska välja ut unghästar åt dem tackar jag förstås inte nej, det vore ju en dröm att få en sådan chans, säger Hanna Forslin som i det avseendet har en bra grund att luta sig emot: När hon var hästskötare, innan hon flyttade hem till Hudiksvall, var det i unghästmästaren Svante Båths stall.

 

Silverdivisionsförsöket i Eskilstuna mynnade ut i en strid om segern mellan två hälsingska amatörekipage: Nioårige Malkin (e. Mr Pine Chip – Eli Sea) hann undan före tolvårige Vacqyeras (e. Dream Vacation) och Thomas Åhlund.

Fakta

Malkin

valack nio år e. Mr Pine Chip – Eli Sea e. Running Sea
58 st: 16–5–2
Rekord: 1.15,1m – 1.11,6ak*
Insprunget: 1.196.400 kr
Uppfödare: Lennart & Inge Mossberg, Per-O Sellén
Ägare: Hanna Forslin, Hudiksvall
Tränare körsven: Hanna Forslin (a), Hagmyren
Skötare: Hanna Forslin
Malkin hos Hanna Forslin:
21 st: 7–3–0
Bästatid: 1.11,6ak*
Insprunget: 525.200 kr

Expandera

Hanna Forslin gjorde det vinnande draget då hon kastade loss vad som fanns på sista bortre långsidan, och ledande Vacqyeras hade i det läget ingen möjlighet att svara. Försprånget Malkin skaffade sig mot Vacqueyras blev löpningsavgörande. Malkin höll undan för starkt återkommande Vacqueyras (denne var inblandad i hård körning om ledningen runt första kurvan) på 1.11,6a/1.640 meter, årets tangerat snabbaste segertid i Sverige i år tillsammans med Global Tailwinds (e. Dream Vacation – Global Instinct) i bronsdivisionsförsöket på Kalmartravet den 2 januari.

– Det var tur att jag körde som jag gjorde. Jag hade väl ingen direkt plan att det skulle bli som det blev när jag attackerade. Jag såg att Chapuy där framme var trött och vet att Malkin gillar att riktigt sätta klorna i motståndarna, dessurtom var han riktigt ”på” idag med loppet förra veckan i  Bollnäs i kroppen, och det kändes som jag hade hur mycket som helst att köra med. Vacqueyras var fantastiskt bra och kom tillbaka och om jag valt att ta det lite lugnare genom slutkurvan hade vi nog inte slagit honom.

– Det här var otroligt kul. Jag räddades av att en kompis från Eskilstuna kommit till banan för att hjälpa mig. Jag skulle ut i loppet efter Malkins också, så det blev körigt eter segern med att Mallkin skulle till provtagningstallet och allt, skrattar Hanna Forslin.

Malkin, som är undan Derbystosegraren Eli Sea (e. Running Sea – Erva Split) 1.11,3ak*/3,2 mkr, leasas av Hanna Forslin sedan 2018, då hästen gått igenom en skadeperiod, efter att fram till dess ha haft sin karriär hos Robert Bergh. Malkin har varit en lysande leasinhghäst; sju segrar på 21 starter hos Hanna Forslin och en halv miljon kronor insprunget.

 

Dagens huvudlopp Mälarpriset för gulddivisionen vanns av Timo Nurmos-tränade nioåringen Hawk Cliff (e. Orlando Vici – Go Topless), som de senaste säsongerna sakta men säkert arbetat sig upp till högsta klassen. Det här var hästens första seger i guiddivisionen och Mika Forss ordnade det hela sedan han kunnat flytta ut Hawk Cliff i tredje par utvändigt inför slutvarvet och därifrån sätta in stöten 300 kvar. Segeriden blev 1.13,5a/2.140.

Mika Forss vann också klass I-försöket med Markku Nieminens Joseph Boko (e. Yankee Glide – Julia Kemp) som tog åttonde raka segern när han såg till att hålla nosen först i en tät slutstrid på 1.12,6a/1.640.

Fakta

Spelfakta

Rätt V75-rad:
5–4–6–3–9–14–5
Utdelning:
Sju rätt: 118.287 kr
Sex rätt: 996 kr
Fem rätt: 87 kr
Omsättning: 108.729.713 kr

Expandera

Örjan Kihlström stänkte också in en V75-dubbel eftersom Svante Ericssons Phoenix Photo (e. Super Photo Kosmos – Glittra C.D.) med lätthet bar de 337.000 kronor han höjde sin prissumma med i Sylvesterloppet på Axevalla nyårsafton och nu vann bronsdivisionsförsöket på 1.13,8a/2.140. Detta efter att ha körts fram utvändigt ledaren.

I klass II-försöket vann Örjan Kihlström med Anders Forsbergs Solkattens Ferrari (e. Gift Kronos – Ballerina River) som dirigerade i ledningen och höll undan till knapp men ändå rätt säker seger på 1.16,0/2.640.

 

Tre hästar i stallet – två med i V75

Lars G Dahlgren på twitter:

Domare i alla sporter gör fel ibland. Att måldomarnämnder gör uppenbara fel på diskningar ska dock inte behöva ske.… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 14 nov 2020
Söndag 13/9. En bana kör i Sverige idag: Vg. Kommande vecka har Rä, Sk och År lunchtrav. Hur många amatörtränare ha… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 13 sep 2020
Att ST:s tjänstemän tar över ett så enkelt och lättdömt ärende som det här (det är bara att sätta ”dubbel C”) från… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 19 aug 2020
Stallkamraten, den heta segerkandidaten Face Time Bourbon, laddar mer i lugn och ro. pic.twitter.com/PQTGzTdFrg
@larsgdahlgren - 26 jan 2020
Även om Bold Eagle inte är favorit när han startar i sitt femte Prix d’Amerique är det folksamling vid hans box. Ha… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 26 jan 2020
Fokustema
Krönika
Läs senare

Oenigt om ST:s framtid – enigt om ny styrelse i ATG?

Svensk Travsports rådslag om sportens framtida organisation visar föga oväntat att splittringen är stor och vägen synes lång till något en övervägande majoritet kan enas kring. Men en sak kanske kan brytas ut och sättas högt på ”att-göra-listan”: Att sporten tar kontroll över ATG och tillsätter en styrelse för sitt helägda spelbolag som baseras på kompetens att driva den typen av företag.
Av
Lars G Dahlgren
Upplåst för dig som är prenumerant

Det sistnämnda framkommer i de svar som hittills inkommit på en enkät Sulkysport skickat ut till alla travsällskapsordföranden om hur de ser på hur svensk travsport ska styras i framtiden. Enkäten utformades efter att Svensk Travsport gått ut med sitt rådslagsmaterial till sina medlemmar och tog sin utgångspunkt i det materialet med huvudfrågan ”Var står Travsverige i den för framtiden avgörande frågan om hur sporten ska vara organiserad”?.

Fakta

Sulkysports enkät

Medan ST:s rådslag strikt skulle handla om de förslag på framtida organisation som hade sin utgångspunkt i den tidigare ATG-ordföranden Mats Denningers utredning – som presenterades hösten 2019 – hade Sulkysports enkät ett större anslag. Travsällskapen ombads bland annat att formulera de målbilder med tioårsperspektiv som bör styra verksamheten i stort och smått och sätta dessa målbilder i relation til de föreslagma organisationsmodellerna.

Därmed blev automatiskt också möjligheter till andra organisationsalternativ än de ST:s ledning för närvarande arbetar med aktuella.

Expandera

Både ST:s rådslag och Sulkysports enkät har blivit hårt drabbade av covid 19-pandemins andra våg, med de mötesrestriktioner detta skapade. När Svensk Travsport denna vecka arrangerar förtroenderåd (där alla travsällskapsordföranden ingår) för att diskutera resultaten av de rådslagsmöten som hann genomföras omfattar materialet som sammanställts knappt hälften av ST:s 40 olika medlemsbanor och organisationer. Ett antal rådslagsmöten har inte kunnat genomföras på grund av coronasituationen.

På samma sätt har många travällskapsordföranden återkopplat på Sulkysports enkät med att man vill ”lyssna av de egna medlemmarna i den rådslagsprocess som var tänkt att vara klar i december”. Och det konstaterades ”att Sulkysports frågor var svåra”. Men varför skulle de inte vara det? Hela paketet om ST:s framtida organisation och hur travsporten ska styras för att bli stark i framtiden är väl minst sagt ”svår”!

Av de svar som hittills inkommit i ST:s rådslag framgår att Svensk Travsport måste, och behöver förändras. Det gäller dels organisationen och  även hur den leds och styrs. Punkten ”beslutsfattande” är det dominerande skälet till att förändring behövs. 13 av 19 svarande i rådslagsmaterialet har valt just det skälet av de sex skäl som listas.

Samtidigt behöver kanske förändringen gällande beslutsfattande inte ha sin utgångspunkt, eller begränsning, i den organisationsform som väljs. I Sulkysports enkät (där svaren behandlas konfidentiellt) utvecklar en travsällskapsordförande just detta. Ordföranden svarar så här på frågan om något av de tre av ST föreslagna organisationsalternativen har förutsättningar att förverkliga travsällskapets vision och målbild:

– Organisationsformen är ointressant. I praktiken fungerar alla organisationsalternativen eller inget, det är inte formen som är det viktigaste utan människorna och engagemanget.

Organisationsformen är ointressant. I praktiken fungerar alla organisationsalternativen eller inget, det är inte formen som är det viktigaste utan människorna och engagemanget

Svensk Travsport uppmanade i rådslagsarbetet travsällskapen och de aktivas intresseorganisationer att diskutera tre olika förslag på ny organisation. Svaren blev som nämns inledningsvis spretande.

Fakta

Bakgrund

Svensk Travsport tillsatte 2018 Mats Denninger, ATG:s tidigare ordförande, som utredare av Svensk Travsports framtida organisation. Bakgrunden var bland annat att i och med omregleringen av spelmarknaden till licensmarknad årsskiftet 2018-19 så skulle Svensk Travsport separeras från ATG och ST/SG formellt överta ägaransvaret av ATG.

Denningers utredning, som presenterades hösten 2019, riktade kraftfull kritik mot nuvarande organisation och arbetssätt som ”inte är anpassat för att hantera ansvaret som följer med en omfattande kommersiell verksamhet och stort ekonomiskt intresse för sporten”.

Denninger föreslog en ny organisation som bland annat skulle skapa förutsättningar för att ST blir en stark och kompetent ägare till en omfattande affärsverksamhet, samlar sportens intressen och har handlingsförmåga.

Utredningen resulterade i det som nu pågår, att ST:s medlemmar försöker hitta den organisationsmodell som man kommer fram till har bäst förutsättningar att göra travsporten stark i framtiden, kommersiellt och sportsligt.

Diskussionerna om den framtida organisationen ledde fram till ”rådslaget”; tre olika av ST framtagna organisationsformer skulle diskuteras i travsällskapen och ST:s medlemsorganisationer. Hälften har hittills kunnat svara, resten av rådslagen med dess möten  stoppades på grund av coronapandemins andra våg.

Expandera

I praktiken innebär detta att det knappast finns någon chans att gå fram med något av de rådslagspenetrerade förslagen i sin nuvarande utformning. Det finns inte tillstymmelse till vad som kan betraktas som konsensus om något av förslagen. Och att driva igenom något sådant här genomgripande med en knapp majoritet skulle innebära att man i så fall går in i den nya organisationen med en väldigt stor minoritet som velat se någon annan lösning.

Det alternativ som de flesta av travsällskapen som genomförde rådslaget förordade var det som döpts all ”ekonomisk förening – koncernmodell”. Saxat direkt ur hur det förslaget presenteras innebär det ”att Svensk Travsport drivs som en ekonomisk förening med travsällskapen som ägare. All kommersiell verksamhet, tävlingsverksamhet samt fastigheter drivs inom ramen för den ekonomiska föreningen. Tävlingsverksamhet, kommersiell verksamhet och fastigheter drivs i lokala dotterbolag med lokalt bemannade styrelser, vilket säkrar en lokal förankring.”

Nio av de 19 travsällskap som ingett svar på rådslagsmaterialet förordar denna organisationslösning, däribland de förhållandevis stora och inflytelserika Bergsåker, Halmstad, Romme och Gävle. Men listan med förbehåll bland de som valt detta organisationsförslag är omfattande. Flera av travsällskapen som förordat ekonomisk förening rapporterar att rådslagen speglade intern splittring gällande om det var den här modellen de ville gå vidare med Jägersro förordar samtidigt en egen modell som är en ”bolagslösning som påminner om alternativet ekonomisk förening”.

Svaren på rådslaget indikerar alltså att det skulle vara att ge sig ut på gungfly att fortsätta driva det som ST hittills tagit fram i organisationsförslagsväg. Det råder oenighet om vad ”bästa vägen framåt” är. Det ska ju också noteras att hälften av rådslagssvaren ännu inte inkommit.

I Sulkysports enkät ställdes frågan om hänsyn i ST:s rådslag med tillhörande workshops borde tagits till att det diskuterats andra förslag till organisationslösningar, eftersom modellen med ”gemensam balansräkning innebärande samägt fastighetsbestånd” redan dömts ut av de mest betydelsefulla fastighetsägarna, Solvalla och Åby. Ett enkätsvar beskriver höstens rådslag som ”slöseri med tid”.

– Rådslaget innebär att man tar folks tid i anspråk och då måste man ha ett korrekt underlag. Som det är nu diskuterar man förutsättningar som inte finns och det är en respektlös hantering av folks tid och engagemang.

Som det är nu diskuterar man förutsättningar som inte finns och det är en respektlös hantering

Extremt viktigt för travsportens framtid är ägandet av ATG och spelbolagets position på spelmarknaden. Pandemiåret 2020, som inneburit stora svårigheter för många företag och verksamheter, blev för ATG:s del en enorm framgång ekonomiskt. Hur bra det skyhöga (rekord)resultatet är visar sig när bokslutskommunikén kommer i februari. Om man tittar framåt i tioårsperspektiv är dock inte bolagets framgång i nuläget speciellt intressant utan den viktiga frågan är då istället: Hur ska Svensk Travsport utöva sitt 90-procentiga ägande i ATG?

Fakta

Citat

Två citat ur svaren som inkommit på Sulkysports enkät till banorna:

”Vilket organisationsalternativ garanterar kontroll över ATG? ATG har för närvarande delvis en annan agenda än att maximera ägaravkastningen (även bortsett från spelaransvar).
Organisationsalternativen är ointressanta så länge som svensk travsport inte har full kontroll över ATG. Utan kontroll över ATG kan vi organisera ihjäl oss. Det är i stort sett bara värdet och avkastning från ATG som kan tillföra medel till travsporten idag och som kan ge en förändring.”

(Svar på frågan om något av de av ST föreslagna organisationsalternativen kan användas för att genomföra det som banan vill ska vara ST:s målbild om tio år.)

”Vårt förslag är i grunden enkelt; dela upp ST i en myndighets-/servicedel och en kommersiell del. Dessa skall vara separerade ända upp på ägarnivå, där det kommersiella bolaget endast ägs av sällskapen. Hästägarna som viktigaste uppdragsgivare skall ges ökat inflytande via sällskapen.”

(Svar på frågan om banan har något eget förslag på hur ST lämpligen ska organiseras.)

Expandera

Den frågan ställdes så rakt och konkret i Sulkysports enkät. Och där verkar det finnas något att ta fasta på i det fortsatta arbetet med att hitta rätt i sportens framtida organisation och hur man ska fördela arbetsuppgifter som spänner från ren administration av hästägarregister till att äga och styra ett av nordens största spelbolag. Nuvarande ordning gällande hur ATG leds och styrs kritiseras.

Några av svaren i Sulkysports enkät:

– Travets styrelseplatser i ATG måste bemannas med externa synnerligen kunniga personer med tydliga uppdrag från travet. Det ska inte sitta samma personer i ST:s styrelse som i ATG:s styrelse. Travet ska ha kvar sin ägarandel i ATG, det vill säga inte sälja ut något.

– Det är olyckligt att det är samma personer som sitter i bägge styrelserna. Det är en sak att vara förtroendevald för en förening med travsport som uppgift och någonting helt annat att driva ett kommersiellt spelbolag. Ägande av ATG skall vara kvar i ST och ST:s styrelses uppgift är att via ägardirektiv ställa de avkastningskrav som svensk travsport behöver.

– Solklart är att ST:s styrelseledamöter inte skall sitta i ATG:s styrelse, något som idag ger upphov till en tydlig intressekonflikt inte minst mot andra spelbolag. Sällskapen skall tillsätta styrelsen i ATG, utan koppling till ST och med tydliga ägardirektiv. Så länge staten bibehåller styrelsekontrollen är kravet än starkare på kompetenta och affärsdrivna styrelserepresentanter för huvudägaren.

– Travsällskapen ska, i samarbete med ST, arbeta för att ST har majoritet i och besitter ordförandeposten i ATG:s styrelse.

Fakta

Några svar från banornas rådslag

19 travsällskap och organisationer (av 41) hade till årsskiftet 2020-21 inkommit med svar på den genomförda rådslaget med workshops utformade av Svensk Travsport. Bland de banor som inte lämnat svar på rådslagsmaterialet kan noteras storbanan Åby och åretruntbanorna Boden, Bollnäs, Eskilstuna, Kalmar och Örebro.

Sammanställning av inkomna svar:

Fråga: Under det senaste året har frågan om travets organisation utretts och varit uppe för diskussion. Vilka skäl ser ni till att det behöver göras en förändring?

Svar (skäll)

  • Beslutsfattande: 13
  • Marknad och ekonomi: 7
  • Utveckling av verksamhet: 6
  • Skatter: 5
  • Inflytande: 3

De banor/organisationer som angett ”beslutsfattande” som viktigt skäl att förändra Svensk Travspoert var: Bergsåker, Dannero, Färjestad, Hagmyren, Halmstad, Romme, Rättvik, Solänget, Solvalla, Umåker, Östersund, Åmål och avelsföreningen ASVT.

Fråga: Vilket av de skisserade organisationsalternativen ser ni som bäst för travets framtid:

  • Federation med moderbolaget Svensk Travsport i bolagsform (4): Färjestad, Umåker*, Visby, ASVT.
  • Ekonomisk förening – koncermodell (9) Bergsåker, Dannero, Gävle, Hagmyren, Halmstad, Romme, Rättvik, Umåker*, Östersund
  • Bolagslösning som påminner om modellen ekonomisk förening (1): Jägersro
  • Annat alternativ /inget svar: Mantorp, Solänget, Solvalla, Vaggeryd, Åmål

*) Umåker finns med på både alternativen ”federation” och ”ekonomisk föreninhg” eftersom sällskapsmedlemmarna när rådslaget genomfördes förordade det ena alternativet och styrelsen det andra.

Expandera
Fakta

Svar på Sulkysports enkät

Utdrag ur svar som (hittills) inkommit på Sulkysports enkät till banorna:

Fråga: Prioritera de fem viktigaste arbetsuppgifterna som ditt travsällskap anser att ska ha i framtiden.

Fyra banors svar:

  • Bana 1:
    Myndighetsuppgifter som registrering, antidoping, regelverk och licenser samt rekrytering där ungdomsrekryteringen är viktig.

 

  • Bana 2:
    1. Ta kontroll över ATG (5 gånger)
    2. De övriga 4 ovan.

 

  • Bana 3:
    1. Ägarskap ATG
    2. Service, samordning och utveckling (sport, utbildning/ rekrytering, IT, banor etc.)
    3. Hästvälfärd
    4. Myndighetsutövning
    5. Marknadsföring travsport

 

  • Bana 4:
    1. Trovärdighet inom djurskydd och spelsäkerhet.
    2. Nya affärsmodeller för ökade intäkter på lång sikt.
    3. Ökat antal hästar och aktiva.
    4. Kontroll över ATG, antingen i form av ägarkontroll eller i form av tydliga avtal med ett frikopplat ATG.
    5. Att travet skall vara accepterat som sport, inte bara spel.
    Dessa hänger alla ihop och kan inte prioriteras inbördes.

 

Expandera

 

 

 

Lars G Dahlgren på twitter:

Domare i alla sporter gör fel ibland. Att måldomarnämnder gör uppenbara fel på diskningar ska dock inte behöva ske.… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 14 nov 2020
Söndag 13/9. En bana kör i Sverige idag: Vg. Kommande vecka har Rä, Sk och År lunchtrav. Hur många amatörtränare ha… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 13 sep 2020
Att ST:s tjänstemän tar över ett så enkelt och lättdömt ärende som det här (det är bara att sätta ”dubbel C”) från… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 19 aug 2020
Stallkamraten, den heta segerkandidaten Face Time Bourbon, laddar mer i lugn och ro. pic.twitter.com/PQTGzTdFrg
@larsgdahlgren - 26 jan 2020
Även om Bold Eagle inte är favorit när han startar i sitt femte Prix d’Amerique är det folksamling vid hans box. Ha… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 26 jan 2020