Gert Lindberg och det första gratisprogrammet till V65. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Ungefär lika enfaldigt som Dagens Nyheter skulle sluta trycka tidningar av miljöskäl. Är Dagens Nyheter en miljöbov? ATG kan säkert ge svar på den frågan…
Många inom travsporten har växt upp med gratisprogrammet och även om det inte har samma betydelse som det en gång i tiden hade så har gratisprogrammet varit en källa till glädje, inte bara för spelarna utan också för svensk travsport i form av intäkter och intresse för sporten.
Jag har svårt att tro att landets totomatbutiker – och deras kunder – står upp och jublar åt ATG:s beslut att sluta producera program till V75, GS75 och V86 och istället hänvisas till digitala startlistor. Men ATG vill ju vara – som de själv uttrycker saken – ”ett trovärdigt företag som tar ansvar för miljö och samhälle.”
ATG:s första verkställande direktör Gert Lindberg var mannen bakom gratisprogrammet. Idén kom efter ett besök på Vincennes och första programmet fanns med redan till premiärtävlingarna för V65 den 18 augusti 1974 på Solvalla.
Från årsskiftet försvinner gratisprogrammet. Den stora frågan är – när ryker banprogrammen? Att det sker vid samma tidpunkt är väl ingen vild gissning, eller…?
Digital Lucky och Jonas Gylling vid segern på Örebrotravet i torsdags. Foto Gunilla König/Stalltz.se
Är det inte oskrivna regler i autostart som funktionärer lutar sig mot med ST:s goda minne så är det något helt annat. Igår kom ett nytt exempel på en övernitisk måldomarnämnd när amatören Jonas Gylling dömdes för enhandsdrivning och inte fick köra resten av kvällen på Örebrotravet.
Jonas Gylling skulle suttit bakom ytterligare två hästar, men blev – som det står i domarprotokollet – avstängd med omedelbar verkan på grund av enhandsdrivning. Han tappade tömmen och måldomarnämnden borde ha viss förståelse för situationen eftersom kusken i sammanhanget är orutinerad istället för att utmåla honom som en förbrytare.
En sådan drastisk åtgärd känns enbart löjlig och nu är ärendet överlämnat till Svensk Travsport. Bra jobbat, Örebro!
Samma kväll på Åby anlände Dante Kolgjini för sent till tävlingarna – han missade dock inte loppet – och dömdes till 500 kronor i böter. Hur många kuskar har inte anlänt för sent till en tävlingsdag utan att tilldelas böter?
Det borde Åbys måldomarnämnd känna till…för det var inte så länge sedan som en körsven fick göra alkotest efter defilering – och i sulky! – efter ha kommit för sent till tävlingarna utan att det delades ut några böter överhuvudtaget.
Jag har skrivit det tidigare och upprepar det igen: travets funktionärskår har blivit mer och mer ”lapp-lisa” i sitt agerande i alla dess former.
Svensk Travsport talar gärna om att ”vi ska bli fler” och det verkar ju gå bra…
Ett amerikanskt påfund som startade 1984, men det skulle dröja ytterligare sju år innan det blev en verklighet i Sverige.
På söndag hålls den 31:a finalupplagan i Breeders Crown.
Ett lopp med en minst sagt brokig historia...
Läs om Sulkysports olika alternativ, från 79 kronor/månad till 799 kronor per år.
Det var en grupp hingstägare på andra sidan Atlanten som låg bakom idén till Breeders Crown. Varje hingstägare betalade in en summa motsvarande en språngavgift för respektive hingst för att avkommorna skulle bli startberättigade i Breeders Crown.
Håkan ”Lillis” Olsson. Foto: Mia Törnberg
Arkitekterna bakom svenska Breeders Crown var Håkan ”Lillis” Olsson och Bo ”Red Mile” Fransson, men det tog flera år innan travförbundet tände på idén och 1991 avgjordes de första Breeders Crown-finalerna på ”Lillis” dåvarande hemmabana Axevalla.
En av anledningarna till införandet av Breeders Crown var att få upp startprocenten för landets treåringar.
Första året, alltså 1991, Breeders Crown kördes i Sverige låg startprocenten på 31,60 procent – ifjol 49,42 procent.
Ur det perspektivet måste det anses vara lyckat även om det förstås inte är hela sanningen bakom den förbättrade startprocenten för landets treåringar.
Förstapriset i Breeders Crown-finalerna 1991 var 500.000 kronor. Senare höjdes det till 750.000 kronor och i år kan finalvinnarna hämta 1.600.000 kronor om hästarna är premiechansad. Annars är det 800.000 kronor i förstapris.
Fakta
Premiechansen:
43 av 48 hästar kvarstår i premiechansen och möjlighet till dubbla prispengar. De fem som inte finns med är:
Treåriga hingstar/valacker:
The Oak L.A. (e. The Bank) – Hanna Olofsson
Treåriga ston:
Breeze (e. Broad Bahn) – Claes Sjöström
Red Lady Express (e. Readly Express) – Christian Persson
Fyraåriga hingstar/valacker:
Maesteraemon (e. Andover Hall) – Stefan Melander
Fyraåriga ston:
Fifty Cent Piece (e. Muscle Hill) – Robert Bergh
Expandera
Svensk Travsport gjorde inledningsvis ett snyggt jobb med Breeders Crown även om det var landets hingstägare och löpningens sponsorer som stod för den största delen av penningmedlen.
Men allt har inte varit guld och gröna skogar. Vi skriver 2003 och då fattades det plötsligt 21,3 miljoner i Breeders Crowns kassa. Pengar som var öronmärkta för svenska hästägare och uppfödare, men som överhuvudtaget inte bokfördes i travförbundets böcker…
Från början var målsättningen med Breeders Crown att skaffa fram nya friska pengar till sporten, men travförbundet stod inte fast vid det ursprungliga förslaget utan idén förfuskades i samma ögonblick som det blev avgifter för fyraåringar och banorna fick ta fram stora summor för att arrangera Breeders Crown.
För att rädda Breeders Crown kvar i sporten tvingades travförbundet att sänka förstapriset i finalerna 2003 från 750.000 till en halv miljon kronor. Som tur var reste sig Breeders Crown likt Fågel Fenix ur askan av elden och på söndag skrivs ett nytt kapitel på Sundbyholm.
Förra veckan avslöjade Solvalla sina planer för Kriteriehelgen 2022.
Jag hade önskat att ledningen för huvudstadsbanan inte varit så defensiv och fantasilös.
Läs om Sulkysports olika alternativ, från 79 kronor/månad till 799 kronor per år.
Söndagens tävlingar under Kriteriehelgen skrotas nästa år och istället satsar Solvalla på lunchtrav på fredag och en maratondag på lördagen med 13 eller 14 lopp på programmet. En prioritering som knappast andas framåtanda på något sätt.
Ska den lilla publik som finns kvar behöva ta ledigt från sina ordinarie jobb för att åka till Solvalla på lunchtrav – eller är det tänkt att banan lägger sitt krut på pensionärer och arbetslösa? Och vem vill ha 13-14 lopp en dag i slutet av september eller i början av oktober?
Och vad händer med Kriterieauktionen när Solvalla går ”all in” på fredag och lördag?
Jag har förståelse för att Solvallas ledning känner att den inte har lyckats lyfta Kriteriesöndagen, men å andra sidan så är väl det inte många andra söndagar – förutom Elitloppet – som kan mätas med den dag som Svenskt Travkriterium och Svenskt Trav-Oaks arrangerades tidigare på?
Hade det inte varit värt att ge söndagen en chans till istället för att låta den tyna och försvinna bort? Varför inte exempelvis flytta Svenskt Trav-Oaks till söndagen och göra den till en dag i stonas tecken?
ASVT har en del lopp som skulle kunna flyttas till denna tävlingsdag som auktionslopp och Avelsföreningens Jubileumslöpning. Lägg därtill consolation i Svenskt Trav-Oaks, Oaks-Revanschen, kanske ett stayerlopp och säkert några andra intressanta lopp till för ston.
Nu dribblar istället Solvalla bort en av sina bästa helger och man kan ju undra till vilken nytta.
