Fokustema
Krönika
Läs senare

Stora utbetalningar ger ATG likviditetsproblem

205 miljoner kronor av pokalårets 300 miljoner är utbetalda till sporten efter årets första nio månader. Men det och alla pågående investeringar har tärt hårt på ATG:s ekonomi och resultat. Spelbolagets underskott under 2018 är 82 miljoner kronor och i månadsskiftet september-oktober var i praktiken ATG:s likviditet nere på noll.
Av
Lars G Dahlgren

ATG:s likvida medel, vad man har i kassa populärt uttryckt, var den 1 juli 376 miljoner kronor. Den 30 september var siffran nere på 259 miljoner kronor. Men av de 259 miljonerna tillhörde 253,1 ATG:s kontokunder. 253 miljoner kronor var alltså klientmedel, det som spelarna har insatta på sina ATG-konton och som de när som helst ska kunna ta ut.

Att vara nere på noll i likviditet för ett spelbolag vilket som ATG kan åka på en jätteutbetalning på boost (har dock ännu inte hänt) vilken lördag som helst låter som att leva lite farligt.

– Vi låg lågt i likviditeten i månadsskiftet september-oktober, det stämmer. Men vi har det under kontroll. I dagarna blir en finansieringslösning klar. Det här är inget problem, säger ATG:s ekonomichef Lotta Nilsson-Viitala.

vi har det under kontroll

Inget problem, säger ekonomichefen, men visst är det ett problem för alla företag när likviditeten blir ansträngd. ATG har dessutom i år varit på bank och lånat 175 miljoner kronor. Vilka synes ha förbrukats så att den faktiska likviditeten för en månad sedan var sex miljoner.

Just nu känns det som att det gäller att hålla ut till årsskiftet när den halverade skatten på totonettot (från 35 till 18 procent) i och med den nya spellagstiftningen kickar in.

Att likviditeten med tre månader kvar på året hade gått ner så lågt att ATG fick gå ut och ”hitta en finansieringslösning” (Lotta Nilsson-Viitala vill inte gå in på vad denna innebär) är ett tecken på att ATG får kämpa hårt med att klara utbetalningarna av pokalårsuppgörelsen från 2014 som innebar 300 miljoner kronor i tillskott för sporten mellan 2017 och 2018.

Fakta

Nyckeltal ur delårsrapporten

(alla belopp i miljoner kronor)
1 juli-30 september:
Svensk omsättning 3.383 (2017: 3.562)
Utländsk omsättning: 698 (643)
Totonetto: 1.037 (2017: 1.083)
Rörelseresultat: 877 (2017: 907)
Utbetalat till sporten: 545 (2017: 464)
Lotteriskatt: 356 (371)
Periodens resultat: -49 (+49)
Antal anställda: 352 (330)

1 januari-30 september:
Svensk omsättning 10.025 (2017: 10.129)
Utländsk omsättning: 1.967 (1.859)
Totonetto: 3.086 (2017: 3.090)
Rörelseresultat: 2.515 (2017: 2.454)
Utbetalat till sporten: 1.480 (2017: 1.275)
Lotteriskatt: 1.083 (1.086)
Periodens resultat: – 82 (+55)

Kommentar: Den svenska omsättningen backar alltså både q3 och de första nio månaderna för ATG under 2018, jämfört med förra året. Minskningen under tredje kvartalet är fem procent och under januari-september en procent. Det som gör att ATG ändå får ett plus i rörelseresultatet (61 miljoner kronor) är dels att omsättningen förslkjuts från ”enkla” spel med lägre vinstavdrag till ”V-spel” med högre och att det som redovisas som internationell omsättning ökat, med sex procent. ATG hänvisar den internationella ökningen till ökat spel i ATG-poolerna från Frankrike och Tyskland.

Expandera

Dessutom har åtgärder under året vidtagits som minskar bördan på ATG:s likvidkonton. Tidigare har banorna haft ”checkkrediter” hos ATG (och alltså tillfälligt kunnat låna av ATG:s likviditet till sin drift), men dessa krediter är nu uppsagda och banorna har fått gå till banken själva och fixa sina krediter. Detta är samtidigt en påtvingad följd av separationen mellan sport och spelbolag utifrån den från 1 januari nya lagstiftningen om licensmarknad för spelet.

På minussidan för ATG:s kassaflöde kommer samtidigt att 2018 är otroligt investeringsintensivt, för att förbereda bolaget för den nya spellagstiftning som träder i kraft 2019. Under de första nio månaderna 2018 har alltså ATG ökat utbetalningarna till trav- och galoppsporten med 205 miljoner kronor jämfört med 2017 och man har investerat 277 miljoner. Det är precis dubbelt upp mot föregående år då investeringarna var 133 miljoner.

– Jag vill poängtera att rörelseresultatet för ATG ökat från 2.454 miljoner kronor 2017 till 2.515 i år. 61 miljoner kronor högre. Men det räcker inte till för att klara de ökade utgifter vi har haft, där utbetalningarna till sporten är det som gör att det blir minus ”på nedersta raden”. Investeringarna gör vi för att bygga värden i bolaget som ska ge framtida intäkter, säger Lotta Nilsson Viitala.

det räcker inte till för att klara de ökade utgifter vi har haft

Hon säger också att det ännu inte är färdiginvesterat i år. Man kommer när året är slut att mer än ha fördubblat investeringarna sedan förra året. Det lär alltså bli över 300 miljoner kronor i investeringar i bolaget, mer än pokalårsutfallet för sporten i så fall…

Investeringarna kostnadsförs inte direkt i resultatet utan periodiseras, skrivs av, på flera år framöver. Men de slår mot likviditeten, för fakturorna som hör till investeringarna ska ju betalas direkt.

– Så är det och vi hade ett negativt kassaflöde tredje kvartalet på 117 miljoner kronor, säger Lotta Nilsson Viitala.

Fakta

Förändring av balanserade vinstmedel

Detta är vad som förr kallades hästsportens fond.

1 januari 2018: 671 mkr
30 september 2018: 589 mkr
”Uttag” under året hittills: 82 mkr

Kommentar: Vid årsskiftet 2014-15 fanns 488 miljoner kronor i det balanserade resultatet. Det var då pokalårsöverenskommelsen började gälla och sedan dess har fondens byggts på för att klara den överenskomna utbetalningen under 2018. Det balanserade resultatet vid årets slut, efter ”pokalårsutbetalningen” på 300 miljoner kronor, kommer som det ser ut att att vara högre än 1 januari 2015. ATG kan därmed med hyfsat god marginal säga att man har lyckats med att ”tjäna ihop till pokalåret”.

En viktig anledning till att ATG inte behövt ”ta mer” än 82 miljoner av det balanserade resultatet är att man redovisar sänkta kostnader med 46 miljoner kronor (från 1.074 mkr tiill 1.028 mkr).

Expandera

Vid årets början hade ATG 487,6 miljoner kronor i likviditet, varav 245,2 miljoner var ATG-kontoinnehavarnas. 1 oktober var alltså likviditeten 259 miljoner varav 253,1 var kontokundernas. Blir inte avslutningen på spelåret stark (det finns tvärtom befogade farhågor om att den inte blir det eftersom kravet på registrering av alla spel från och med 1 november sannolikt ger omsättningstapp) kan alltså ATG i högsta grad behöva använda den där finansieringslösningen.

Den centrala frågan kryper obevekligen allt närmare: Kommer det under 2019 gå att behålla 2018-nivån på utbetalningarna till sporten och trav- och galoppbanorna?

Fakta

Omsättningens fördelning

1 juli-30 september:
V-spel (V75 osv): 2.174 (2017: 2.205)
Övriga spel (V, P, osv): 1.160 (2017: 1.302)
Turspel (VR, Boost) 49 (55)
1 januari-30 september:
V-spel (V75 osv): 6.503 (2017: 6.300)
Övriga spel (V, P, osv): 3.367 (2017: 3.664)
Turspel (VR, Boost) 155 (165)

Kommentar: Det är de stora pottspelen, V75, V86, GS75, V64, V5, V4, V3, som visar tillväxt, med 203 miljoner kronor. De övriga ”enkla” spelen, där V, P, DD, LD, Trio, Tvilling, Kom och Top7 ingår, visar kraftigt minus, 297 miljoner kronor. Eftersom V-spelen har avdrag på 25-35 procent och de ”enkla” spelen på 20-25 procent blir totonettot per ”vunnen” krona i V-spelen större än förlusten per ”tappad” i de enkla spelen.

Expandera

Ja, det borde kunna gå. Dels kommer alltså skattesänkningen i den nya lagstiftningen in som en viktig livlina och dessutom kan man nalla en stund till på det balanserade överskottet ”hästsportens fond”. Denna balanspost kommer sannolikt att befinna sig 50-70 miljoner kronor över vad den innehöll vid årsskiftet 2014-15, 488 miljoner kronor, och att sänka fonden till den nivån borde vara en självklarhet, om det behövs. Så ATG verkar kunna lägga en försvarbar budget som innehåller att pengar tas ur fonden under 2019 för hästsportens ändamål. Det är en god hjälp för att hålla nivån på prispengar och medel till anläggningsförbättringar uppe under 2019.

Men det finns ända nu ett stort MEN, där: Accepteras det om en förutsättning för utbetalningsnivån är att behöva använda den under slutet av 2017 tillkomna ”finansieringslösningen”, gällande ATG:s likviditet? Detta kombinerat med att man har en avskrivningsplan på kanske 300 miljoner kronor från 2018, plus tidigare ännu inte färdigavskrivna investeringar, med sig att hantera och resultatföra de närmaste åren? Posten ”anläggningstillgångar” – i praktiken avskrivningsobjekt – har sedan årsskiftet ökat från 521 till 747 miljoner.

Att betala ut till löpande drift, som prispengar är, med en likviditet som från och med nu och en (fortsatt investerings)tid framöver verkar komma att ligga på minussidan låter en aning vådligt.

Här kan hela delårsrapporten läsas.

ATGs Q3: Rekordomsättning men förlust

 

Lars G Dahlgren på twitter:

Om man redan nu får önska en spännande häst i Olympiatravet så blir det nog Cleangame.
@larsgdahlgren - 26 jan
Världsrekord sattes igår; superbana idag också och topphästar tävlar. Blir en treåring världens snabbaste (1.07,6)… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 7 okt 2018
Det var väl bara meningen...att Kennedy skulle komma in och sätta fb frispark från 3
@larsgdahlgren - 1 okt 2018
solvallahf.se/bloggen?target… Om Stockholms Travsällskap driver ”sina hästägares” idéer blir det nog livat om tävlingsprogrammet i höst igen.
@larsgdahlgren - 19 aug 2018
Extrautredningen om hästsportens finansiering från 2019 går igång inom kort. ”Olika lösningar är tänkbara”, säger civilminister Shekarabi.
@larsgdahlgren - 5 apr 2018
Fokustema
Krönika
Läs senare

Dags att Konkurrensverket granskar Svensk Travsport

Eftersom Svensk Travsport verkar hamna allt mer på tvärs med svensk travsports utövare och intressen behövs en ordentlig väckarklocka. En sådan kan vara om travförbundets nya avtalskonstruktioner runt viktiga värden, avtal som synes gynna och skydda sportens egenägda spelbolag ATG, granskas och utreds av Konkurrensverket.
Av
Lars G Dahlgren

Inställningen är att allt som är utanför ”den egna familjen” är fientligt, farligt. Det som inte är ST självt, det som inte är ATG, det är farligt och ska mötas med stor misstänksamhet. Det är en villfarelse, en konstig syn på sin omvärld.

Jag kan ta ett exempel på detta: ST:s pressmöte i februari. Tillförordnade vd:n Ulf Hörnberg förklarade varför ST så ensidigt går in för marknadsavgift baserad på spelbolagens bruttoomsättning, som regleringsmedel för att dessa bolag ska bidra till hästsportens finansiering. I slutet av sin argumentering sade Hörnberg:

”Om vi inte har marknadsavgift kan spelbolagen ge 100 procent tillbaka till spelarna”.

(underförstått, förstöra hela spelmarknaden och därmed köra sportens ekonomi bankrutt)

Ett uttalande som visar vilken inställning ST har till allt annat än ATG även när spelmarknaden nu gått in i licenssystem. Spelbolagen har ju kunnat ha 100 procent (eller nära 100 procent) i återbetalning till spelarna hela tiden när de varit verksamma från baser i lågskatteländer, som Malta. Men de har ju inte haft det. Så varför skulle de börja med det nu, när de fått komma in lagligt på den svenska marknaden?

Ett färskt exempel på konsekvensen av att travförbundet har alla taggar utåt är att Legolas.bet tog kringelkrokar runt både förbund och travbana (i det här fallet Solvalla) när de genom ”återinrättandet av matlappen” ville ge direktstöd till hästägare i några lopp på onsdagar. ”Fel väg att gå”, säger Hörnberg om det.

 

ST har genom ett avtal med banorna tagit kontroll över varenda liten detalj gällande de enskilda travsällskapens kommersiella kontaktytor när det kommer till spelbolag. En kontroll som får som uppenbar effekt att det i praktiken upprätthåller det som sedan årsskiftet är avskaffat, ATG:s monopol på spel på hästar i Sverige.

Den pensionerade advokaten Mats Müllern är en hästsportsman och när jag klämde honom på pulsen om avtalet ST skrivit med banorna om att (inte) samarbeta med andra spelbolag än ATG gav han ett solklart besked:

”Enligt min uppfattning torde det inte råda någon tvekan om att det tillämpade villkoret att ST skall ha 85 procent av spelomsättningen från sponsorinsatser från andra spelbolag är ett missbruk av ATG:s dominerande ställning bland spel på hästar.”

ett missbruk av ATG:s dominerande ställning

Här är det värt att klargöra att avtalet innehåller att om banor träffar avtal med spelbolag (andra än ATG) som innehåller pengar från spelbolagets sida till banan får banan endast behålla 15 procent av intäkten. Resten ska fördelas i ”central pott”. Det här gäller spelbolag exklusivt, inte andra samarbetspartners.

Müllern fortsätter:

”Spelutredningen anvisar just till sponsorintäkter som en möjlighet för sporten till finansiering. Man påpekar också att ST och SG är skyldiga att ”….lämna tillträde till banor för reklam, sponsring, spel med mera på konkurrensneutrala och icke-diskriminerande grunder/avtal. ”Detta skedde på förslag av ST och SG, se Spelutredningen del ett sid 336. Att nu efter att spelutredningens förslag blivit lag komma med det här avtalet med banorna är helt enkelt en häpnadsväckande åtgärd. Åtgärden syftar ju utan tvekan till att upprätthålla det monopol som nyss avskaffats i lagstiftningen.”

Här finns en trådända att greppa för den/de som händelsevis tycker att det i myndighetsinstanser och rättsväsende är dags att nagelfara Svensk Travsports agerande. Konkurrensverket har haft ett ärende gällande Postkodlotteriet på sitt bord, där det figurerade ett avtal med knepig karaktär. De (ideella) organisationer som Postkodlotteriets överskott skulle gå till fick inte samarbeta med andra spel/spelbolag eller lotterier. Detta pågick några år innan det anmäldes till Konkurrensverket.

Postkodlotteriet gjorde vad som kan kallas självrättelse, tog till 2014 bort den klausul i avtalen som föranlett anmälningen. Det tog ett par år till för det statliga verket att göra sin igångsatta  utredning klar. När den presenterades valde verkets generaldirektör att lägga ner ärendet (beslut 2017-11-03 Dnr 263/2013), utan att myndigheten tog ställning i sakfrågan om Postkodlotteriets avtal stridit mot lagstiftningen eller inte. Verkets chef fattade ett pragmatiskt beslut, det som hela ärendet handlade om var ju då sedan tre år tillbaka överspelat och utagerat.

Men utredningen finns där och det finns paralleller mellan det ST nu gör gentemot banorna och det Postkodlotteriet gjorde gentemot de ideella organisationer som fick del av lotteriets överskott:

”Beslutet om Postkodlotteriet bekräftar att man skall titta på de relevanta delmarknaderna och inte på hela spelmarknaden”, skriver Mats Müllern.

ST:s inställning att göra allt för att hålla ”alla utanför familjen borta” tar sig märkliga uttryck. Sulkysport.se kunde igår (torsdag) berätta att Global Farms Hans Nelén så totalt ruttnat på Svensk Travsports avoga inställning gällande att tillhandahålla sportdata till hans egenutvecklade avelssajt worldwidepedigree.com att han kunde tänka sig att ”skita i allt” och till och med lägga ned hela Global Farm.

Vad det i grunden handlar om är ST:s rädsla för spridning av hästdata till andra spelbolag än ATG (se, då var vi där igen), som kan användas i syfte att arrangera spel. Alltså skyddar man sina data så intensivt att Hans Nelén till och med uppmanades att radera (!) allt som han lagt in själv, som har ursprung ST, på sajten.

Idag gjuter Ulf Hörnberg olja på Neléns höga känslovågor och säger att ”självklart måste vi kunna klara att göra skillnad på vad syftet är med de data användarna efterfrågar”.

Syftet med worldwidepedigree.com är att baka ihop världsomspännande realtidsuppdaterade fakta under avelshingstar och fölston, för att tillgodose faktahungrande uppfödare, hästköpare och allmänt travavelsintresserade. Anslaget är precis som sajtens namn anger ”worldwide”.

 

Som sagt. Det är hög tid att Konkurrensverket och/eller marknadsdomstol får titta på hur ST hanterar kommersialiseringen av sina immateriella värden (som sportdata) och att man faktiskt har avtalat om att ha full kontroll över sina medlemmars, travsällskapens, enskilda anläggningar och egendom.

Just nu framstår Svensk Travsport inte direkt som någon kundorienterad serviceorganisation för hästsporten och dess aktiva, utan som ett företag som, möjligtvis med otillbörliga metoder, skyddar ett egenägt spelbolag med dominerande ställning.

Lars G Dahlgren på twitter:

Om man redan nu får önska en spännande häst i Olympiatravet så blir det nog Cleangame.
@larsgdahlgren - 26 jan
Världsrekord sattes igår; superbana idag också och topphästar tävlar. Blir en treåring världens snabbaste (1.07,6)… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 7 okt 2018
Det var väl bara meningen...att Kennedy skulle komma in och sätta fb frispark från 3
@larsgdahlgren - 1 okt 2018
solvallahf.se/bloggen?target… Om Stockholms Travsällskap driver ”sina hästägares” idéer blir det nog livat om tävlingsprogrammet i höst igen.
@larsgdahlgren - 19 aug 2018
Extrautredningen om hästsportens finansiering från 2019 går igång inom kort. ”Olika lösningar är tänkbara”, säger civilminister Shekarabi.
@larsgdahlgren - 5 apr 2018
Fokustema
Krönika
Läs senare

Borttagen regel saboterar V75 som skicklighetsspel

Det fanns en gång i tiden något i V75 som hette ”sexveckorsregeln” som senare blev ”tioveckorsregeln”. Denna är nu borttagen. Tyvärr undergräver det V75:s viktiga position och profil som ett skicklighetsspel.
Av
Lars G Dahlgren

Den här veckan är två hästar med i V75-loppen som spelarna, rakt på sak, omöjligt rent sakligt kan värdera formen på. Det handlar om Timo Nurmos-tränade duon Mellby Club och Sir Ratzeputz. Den förstnämnde (finns i klass I) gjorde sin senaste start i augusti 2017. Han kommer med ett kvallopp i februari på 1.17,2 som enda i närtid ”mätbara” prestation till lördagens V75-lopp på Mantorp.

Sir Ratzeputz i guldivisionen startade senast i gulddivisionsfinalen på Solvalla den 7 april förra året. Bra nära ett år sedan.

Det här är inte bra.

När V65-spelet växte och blev stort på främst 1980-talet gällde hårda regler för att hästarna skulle vara startberättigade i det stora riksspelet. Eftersom V65 var det då ledande stora skicklighetsspelet av det som fanns tillgängligt i Sverige ansågs det också viktigt att spelarna skulle ha möjlighet att kunna bedöma hästarnas möjligheter i loppet utifrån informationen i hästarnas formrader, de senaste tävlingsprestationerna. Därför var regeln – om jag nu minns helt rätt – att hästen var tvungen att ha minst tre godkända prestationer (alltså en placering och en tid) inom den senaste åttamånadersperionden och, viktigast av allt, en placering och en tid i programraden inom senaste sexveckorsperioden innan loppet. Att ha varit diskad, distanserad, eller utgått, dög inte.

Någonstans började Svensk Travsport ändra i detta. Sexveckorsregeln blev tioveckorsregel och så togs den helt bort i de högsta klasserna, silver- och gulddivisionen. Sedan årsskiftet finns den inte kvar alls, i någon klass.

Så här svarar Svensk Travsports sportchef Petter Johansson i ett mail till mig där jag bad honom förklara bakgrunden till att reglerna ändrats.

”Sedan årsskiftet har vi helt tagit bort kravet i samtliga lopp efter en dialog med sportcheferna. De argument och den dialog som vi tillsammans förde var bland annat, vad är skillnaden mellan 15 veckor och tio veckor? När kan man säga att ”formen är färsk”? Hur kan vi förenkla och förtydliga för samtliga aktiva i vår sport? Ja, tillsammans kom vi fram till att fördelarna övervägde nackdelarna gällande att hästar som önskar vara med i STL kan få möjlighet att starta och sedan tror vi att tränarna och spelarna har kunskap för att bedöma formen gällande respektive häst.”

Tyvärr Petter, ni tänkte helt fel. Det finns faktiskt ingen reell chans att bedöma formstatusen varken på Mellby Club eller Sir Ratzeputz förrän man har sett hästarna värma på Mantorp på lördag. Innan dess är det bara en gissningslek och att försöka värdera den information om hästarna som kommer från tränaren Timo Nurmos stall. Att ta bort regeln om att inte ha ”färsk start” i programraden undergräver därför V75:s position som skicklighetsspel. Vilket jag tror är fel väg att gå gällande detta spels kraft, varumärke och tradition.

finns faktiskt ingen reell chans att bedöma formstatusen

Jag är också förvånad att det varit så tyst i de opinionsbildande delar av spelkretsarna som brukar larma högt om vikten av att ha korrekt information om hur hästarna går balanserade och utrustade. Därifrån har det så vitt jag sett varit helt tyst om detta. Att ha saklig information om det viktigaste av allt, hästarnas aktuella prestationsnivå i form av ett lopp gjort i närtid som man kan titta på, verkar märkligt nog inte vara så viktigt från de hållen.

För att nu gå tillbaka till Petters mail: Vad är då en ”färsk form”? Ja, i mina ögon går gränsen vid typ fyra veckor tillbaka i tiden. Det är den startfrekvens en häst som är ”normalt igång” rimligtvis har. Stretcha ut det till det som regeln en gång i tiden var, sex veckor, så ligger man inom rimlighetens gräns. Så innan ni klurar vidare på hur ni ska möta spelarnas krav på att få korrekt balans- och utrustningsinformation, gör då det självklara och se till att spelarna har ”färska prestationer” för ALLA V75-spelare att kunna värdera. Även i de högsta klasserna. Ändra alltså tillbaka reglerna till ”sexveckorsregel” i V75-propositionerna.
PS. Informationen från Timo Nurmos stall är att både Mellby Club och Sir Ratzeputz ”tränat bra”. Och att Mellby Clubs 1.17,2 i kvalloppet är det snabbaste han gått i förberedelserna inför comebacken. DS.

Lars G Dahlgren på twitter:

Om man redan nu får önska en spännande häst i Olympiatravet så blir det nog Cleangame.
@larsgdahlgren - 26 jan
Världsrekord sattes igår; superbana idag också och topphästar tävlar. Blir en treåring världens snabbaste (1.07,6)… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 7 okt 2018
Det var väl bara meningen...att Kennedy skulle komma in och sätta fb frispark från 3
@larsgdahlgren - 1 okt 2018
solvallahf.se/bloggen?target… Om Stockholms Travsällskap driver ”sina hästägares” idéer blir det nog livat om tävlingsprogrammet i höst igen.
@larsgdahlgren - 19 aug 2018
Extrautredningen om hästsportens finansiering från 2019 går igång inom kort. ”Olika lösningar är tänkbara”, säger civilminister Shekarabi.
@larsgdahlgren - 5 apr 2018
Fokustema
Krönika
Exklusivt för dig som prenumerant
Läs senare

Skattesänkningen räddar ATG 2019

ATG:s bokslut förvånade inte. Att sportens spelbolag skulle göra ett sämre 2018 än 2017 kunde man räkna ut på förhand med tanke på fotbolls-VM. Men en svag avslutning på året gjorde heller inte situationen bättre. Nu kommer den nya spellagens skattesänkning från 35 till 18 procent och räddar 2019.
Av
Lars G Dahlgren
Foto: Micke Gustafsson/ALN
Foto: Micke Gustafsson/ALN

Att den sänkta skatten gör att trav- och galoppsporten i år kan förvänta sig samma nivå på medel till prispengar och drift av banorna går att förutspå även om det utöver tappad fart i slutet av 2018 också är så att ATG:s balansräkning har utvecklats till en allt tyngre historia.

Under 2018 var det dags för utbetalningen av det omdiskuterade pokalåret, 300 miljoner kronor mer skulle ut till trav- och galoppsporten jämfört med 2017 enligt en uppgörelse som träffades 2014. Det är förstås så att det är pokalen – som faktiskt blev 335 miljoner – som gör att ATG:s resultat svängt från 99 miljoner i överskott 2017 till 127 miljoner minus 2018. En resultatförsämring på hisnande 226 miljoner kronor. Resutatförsämringen utgör, för att nu sätta en jämförelse, mellan en tredjedel och en fjärdedel av hela travsportens prispengar.

Resutatförsämringen utgör, för att nu sätta en jämförelse, mellan en tredjedel och en fjärdedel av hela travsportens prispengar

Man kan säga att den extra fart som ATG-investeringarna 2015-2017 gett i form av totointäkter och som skulle bygga omsättningen 2018 till att klara pokalårsutbetalningen täckte pokalen till ungefär två tredjedelar. 127 miljoner kronor fick hämtas ur ”hästsportens fond” för att täcka resten.

Här kommer nu skattesänkningen från 35 till 18 procent på totonettot in i bilden. Utan den hade ATG – och sporten – helt säkert varit tvungen att under 2019 backa från 2018-(rekord)utbetalningen på snuddande nära 2,1 miljarder kronor till trav- och galoppsystemet. Å andra sidan har man också kunnat kalkyera med att denna skattesänkning skulle komma, som en realitet, i den sekund regeringen, med bred riksdagsuppslutning i ryggen, bestämde sig för att gå för att lagstifta en licenisierad spelmarknad.

Även om ATG klarade pokalårsutfästelsen och lyckosamt har kommit igång med sportspel och casino direkt från årsskiftet (hur det går där affärsmässigt kommer det en första officiell rapport om den 30 april) finns det saker att vara observant på gällande värderingen av ATG:s ställning.

Balansräkningen innehåller att ATG:s anläggningstillgångar ökat med 498 miljoner kronor under 2018. Det är alltså investeringar som tillgångsförts. Längre ner i balansräkningen finns hur detta finansierats: med att ATG gått till banken och lånat 498 miljoner kronor. Det här är investeringar som ska resultatföras med avskrivningar de närmaste åren. Om man höftar till en genomsnittlig avskrivningstid på investeringarna på fem år så handlar det om storleksordningen 100 miljoner kronor om året fram till 2024. Som alltså kommer att belasta ATG:s resultaträkning.

Trav- och galoppbanorna och de med hästarna aktiva behöver alltså hålla tummarna för att det blir bra avkastning på de gjorda investeringarna och satsningarna…

Nu går det att titta tillbaka på hela ”pokalårsperioden” och summera hur det gått och vad som är ATG:s utgångsläge i det som nu ska komma.

Strategin var att marknadsinvestera i ATG för att bygga omsättning och spelintäkter. Man kan konstatera att ATG:s totonetto mellan 2014 och 2018 ökade från 3,7 miljarder kronor till drygt 4,1. För att vara exakt med 436 miljoner kronor. Samtidigt har medlen till trav- och galoppsporten faktiskt ökat mer, med 457 miljoner kronor, till rekordnivån 2,1 miljarder.

Gott så?

Nja, den där rekordnivån 2,1 miljarder klarades alltså av tack vare att ATG förra året kördes med 127 miljoner kronor i underskott. Företagets soliditet (ett mått på hur ”ekonomiskt långsiktigt starkt” ett företag bedöms vara) har under dessa år sjunkit från 41 procent, vilket är genomsnittligt för svenska tjänsteföretag, till 26 procent, vilket är några procent under vad ekonomer brukar tycka är vettiga soliditetsmål.

En annan jobbig sak som inte är med i redovisningen av ATG:s ekonomi är att den hastiga omsvängningen gällande Svensk Travsports 2017 igångsatta affärsbolag Troperty verkar ha hunnit bli en dyr affär innan totalbromsen slogs i under försommaren förra året. Vad det landade i ekonomiskt dyker väl upp i ST:s kommande årsredovisning, men det kan enligt trovärdiga uppskattningar handla om storleksordningen 50 miljoner kronor i underskott att hantera, eller kanske till och med ännu mer.

Nu aviseras efter ett år med andra prioriteringar produktutveckling inom ATG:s hästspel. Att bara låta sig räddas av skattesänkningen är ingen långsiktigt hållbar strategi. Det bästa och billigaste är att börja med att renovera istället för lansera.

Det bästa och billigaste är att börja med att renovera istället för lansera

I en stor intervju i Sulkysport före jul med ATG:s verkställande direktör Hasse Lord Skarplöth svarade denne att det inte var aktuellt att ändra några spelavdrag på de av hästsportens traditionella enkla spelformer som hade fått det jobbigt. Detta trots att det är uppenbart att 20 procents avdrag på v/p, inte håller i en konkurrensutsatt och marknad med enormt utbud på framförallt sportspelsidan.

trav, travsport, sulkysport, atg, bokslut
Lotta Nilsson Viitala och Hasse Skarplöth. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Redan nu i början av februari, på ett pressmöte, hade dock Lord Skarplöth rätt uppenbart bytt ståndpunkt och lät förstå att ändrade spelavdrag på dessa enkla spelformer är att vänta. Han visste förstås redan i december mycket väl vad årsredovisningen skulle innehålla; att dessa ”enklare spel”, där det bland annat ingår att det bra dagliga spelet DD nu är förbisett och misshandlat, kommer att vara föremål för kommande förändringar. Eller, skulle man egentligen vilja uttrycka det, förbättringar, för att hänga med i konkurrensen.

127 miljoner back för ATG under pokalåret

Lars G Dahlgren på twitter:

Om man redan nu får önska en spännande häst i Olympiatravet så blir det nog Cleangame.
@larsgdahlgren - 26 jan
Världsrekord sattes igår; superbana idag också och topphästar tävlar. Blir en treåring världens snabbaste (1.07,6)… twitter.com/i/web/status/1…
@larsgdahlgren - 7 okt 2018
Det var väl bara meningen...att Kennedy skulle komma in och sätta fb frispark från 3
@larsgdahlgren - 1 okt 2018
solvallahf.se/bloggen?target… Om Stockholms Travsällskap driver ”sina hästägares” idéer blir det nog livat om tävlingsprogrammet i höst igen.
@larsgdahlgren - 19 aug 2018
Extrautredningen om hästsportens finansiering från 2019 går igång inom kort. ”Olika lösningar är tänkbara”, säger civilminister Shekarabi.
@larsgdahlgren - 5 apr 2018