Fokustema
Nya licensbestämmelser
Exklusivt för dig som prenumerant
Läs senare

”Landets amatörer är fullständigt överkörda”

– Det är inte konstigt att amatörerna har minskat med tanke på den mycket dåliga behandlingen vi får från Svensk Travsports sida.
Av
Claes Freidenvall
Mellby Entre och Malin Viklund efter segern i Amatör-SM ifjol. Foto Göran Lindskog/ALN
Mellby Entre och Malin Viklund efter segern i Amatör-SM ifjol. Foto Göran Lindskog/ALN

STaR:s ordförande Bengt Larwik skräder inte orden efter att det blivit bestämt att licenssystemet förändras från och med nästa år, utan att Sveriges Travamatörers Riksförbund (STaR) fick möjlighet att ge sin syn på saken.

Bengt Larwik. Foto: stalltz.se

– Vi fick inte veta någonting, inte ens lämna ett remissvar. Och ändå är STaR en av landets basorganisationer, utan det var Göran Wahlman (travförbundets jurist, reds. anm.) i spetsen och BTR:s ordförande Cay Mäkinen som satt i gruppen tillsammans med Travtränarnas Riksförbund (TR) som kom fram till det här. Landets amatörer är fullständigt överkörda i den här frågan, dundrar Bengt Larwik.

För några veckor sedan kunde Sulkysport berätta om att det nya licenssystemet reformeras från och med 2020 och att begreppet proffs och amatör försvinner och ersätts med två kategorier; den ena är för kuskar som kört fler än 100 lopp de senaste fem åren och minst 20 lopp de två senaste åren. Den andra kategorin är ”övriga”.

”Överlever inte utan amatörerna”

– Ryggraden i Svensk Travsport är amatörerna och jag skulle vilja gå så långt att travet inte överlever på sikt utan amatörerna. Nu plockas amatörloppen bort. Vi arrangerar världsmästerskap för amatörer, Europamästerskap, Nordiskt Mästerskap, Svenskt Mästerskap och KGB-priset. Hur ska vi göra med de loppen, vilka ska få vara med och tävla där?

Landets amatörer (B- och D-licens) har nästan halverats sedan 2000. Då fanns det 7.259 licenser och per den 15 april i år var antalet nere på 2.990 amatörer i Sverige.

– Amatörer passar bäst i amatörlopp och nu ska man ta bort amatörsporten som funnits i mer än 75 år i Sverige. För mig är det fullständigt galet. Vi har försökt komma med på lördagar precis montésporten, men fått kalla handen där också. Hela tiden kastas amatörerna åt sidan. Uppenbarligen vill Svensk Travsport bli av med oss, säger Larwik, och fortsätter:

– Vi fick förvisso en liten morot i det nya systemet och möjlighet att träna ett visst antal hästar (högst fem, reds. anm.) som du inte äger själv. Men då måste man ha F-skattsedel och då har du blivit företagare, eller halvproffs om du så vill.

”Rent oförskämt”

Claës-L. Ljung är ordförande i Halmstadtravets Amatörklubb sedan tre år tillbaka och gjorde comeback efter 19 år 2016.

Cläes-L. Ljung.

– Det är mer än underligt att en BAS-organisation hålls utanför en sådan här viktig fråga. Jag förstår det inte alls, och varför har man i så fall BAS-organisationer överhuvudtaget. Det är ju också så att en gång i tiden var det amatörerna som startade travsporten i Sverige, och sedan försöker man och manövrera ut oss. Det är rent oförskämt, säger Claës-L. Ljung.

Alla problem som kan uppkomma med det nya licenssystemet har Svensk Travsport, enligt Claës-L. Ljung, inte tagit någon hänsyn till.

– Vi har ett jätteproblem, vilka ska köra i Svenskt Mästerskap för travamatörer? Lärlingar, eller vem sjutton som helst? Det är väl möjligen bara tränarna som hålls utanför, säger Ljung.

”Inkomst från annat håll”

Claës-L. Ljung har inte bara stor erfarenhet av svensk travsport, utan också av internationell dito. Han har varit ordförande i Europaorganisationen F.E.G.A.T. sedan 1993 och är väl insatt i amatörernas frågor. F.E.G.A.T. har idag 14 medlemsländer i Europa.

– Ur ett internationellt sammanhang har vi varit väldigt noga med att amatörerna inte ska försörja sig på travsporten, utan för att delta i Europa- eller världsmästerskap – som jag basar för sedan många år tillbaka – är kravet att den som representerar respektive land ska ha inkomst från annat håll.

Och Claës-L. Ljung anser också att det är märkligt att det är enklare för B-tränarna i framtiden än proffsen att få licens för att träna andras hästar.

– B-tränarna slipper ju gå tränarutbildning till skillnad mot de som ska bli proffs. För dem kostar det pengar att gå en sådan kurs och du har heller ingen intäkt under tiden du är borta. En stor miss skulle jag väl kunna kalla det.

”Det sväljer väl inte ST heller”

Claës-L. Ljung har varit i kontakt med Svensk Travsport och lämnat sina synpunkter.

– Jag har ringt och klagat och då får jag till svar att det går att lösa propositionsvägen, och visst går det. Man kan ju skriva ut så att ett lopp förbehålls medlemmar i amatörklubb ansluten till STaR och så får man vägra de som man vet är lärlingar eller annat att bli medlemmar i amatörklubbarna på banorna. Då har man löst det, men det sväljer väl inte ST heller?

Ljung tycker att Svensk Travsport hamnat i en underlig situation.

– En gång i tiden var vi ett framstående amatörland med över 7.000 licenser, men nu är vi på väg rätt ner och rekryteringen till sporten kommer lida svårt av detta beslut. Den första som överhuvudtaget klagade på detta var Hanna Lähdekorpi, och hon frågade mig; ”Vad ska jag köra för lopp?”. Förresten så ska Hanna representera Sverige i EM för kvinnliga körsvenner i Danmark i början av augusti i år.

Från amatörklubben i Halmstad har Claës-L. Ljung fått uppdrag att skriva ett klagobrev till Svensk Travsport med anledning av de nya licensbestämmelserna som träder ikraft 1 januari 2020.

– Hur detta licenssystem kom till vet jag inte eftersom vi inte fick chansen att vara med och påverka. Jag kan föreställa mig att B-tränarna är jätteglada, och det får de gärna vara, men det är inte vi, avslutar Claës-L. Ljung.

Fotnot: I BAS-organisationerna i Sverige ingår ASVT, TR, BTR, Travhästägarna, STaR, SPTF och Travklubben Sleipner.

Fokustema
Nyfödda
Läs senare

Andra raka stoet för Ängskalla

Kallblodet Ängskalla har fått ett stoföl efter Tekno Odin hos Jerker Bjurman.
Av
Claes Freidenvall

Ängskalla (e. Skaffer Brunen-Kalljana), 1.23,9m/1.371.637 kr, var tvåa i Sto-SM 2016 bakom Järvsöblomster och i aveln klev hon in året efter. Förra året födde Ängskalla en dotter efter Bork Odin, som är namngiven Mira Kiro.

Ängskallas stoföl efter Tekno Odin. Foto: privat

Ängskalla ingår i samma syskonskara som Ängsbläsen (e. Moe Odin), 1.25,0ak/402.251 kr. Deras gemensamma mor Kalljana (e. Troll Jahn-Geira) är helsyster med Kall, 1.23,4ak/1.188.385 kr.

Fokustema
Nyfödda
Läs senare

Bizzy Sisu mamma till Hillustrious-föl

På Överberga Gård har Bizzy Sisu nedkommit med sin första avkomma – en hingst efter Hillustrious och hon återvänder till Sprintermästar-trean i år.
Av
Claes Freidenvall

Michael Gustafsson och Smuab Smålandsugnar AB äger fölet och uppfödare är Robert Lindström. Modern Bizzy Sisu (e. Even Better Odds-Strategic Victory), 1.13,3ak/408.551 kr, vann sex lopp på 45 starter.

Bizzy Sisus första avkomma efter förstaårhingsten Hillustrious. Foto: privat

Bizzy Sisu är undan Strategic Victory (e. Valley Victory) och halvsyster med Maple Sugar (e. Malabar Maple), 1.11,3/$248.300, och Tion Medon Sisu (e. Kadabra), 1.12,1ak*/1.483.409 kr.

Fokustema
Elitloppet
Exklusivt för dig som prenumerant
Läs senare

Elitloppsdagen i siffror

Den 4 oktober 1951 togs de första stapplande stegen mot det som skulle bli svensk travsports fönster mot världen. Då beslutade styrelsen i Stockholms Travsällskap att ett internationellt jubileumslopp skulle hållas den 14 september 1952.
Av
Claes Freidenvall
Copiad gick segrande ur Elitloppsduellen mot Pine Chip 1994. Året efter vann han också Elitloppet inför rekordpublik. Foto: Stalltz.se
Copiad gick segrande ur Elitloppsduellen mot Pine Chip 1994. Året efter vann han också Elitloppet inför rekordpublik. Foto: Stalltz.se

Solvalla skulle fira sitt 25-års jubileum och efter att loppet gått under namnet Solvallas Jubileumslopp – tyske Permit besegrade Sveriges travdrottning Frances Bulwark inför 16.788 åskådare – ändrades det till Solvallas Internationella Elitlopp.

Fakta

Tio högsta publiksiffrorna:

År – Besökare

1995 – 36.640
1996 – 36.291
1999 – 35.874
2001 – 34.831
1994 – 34.308
1997 – 34.094
2004 – 33.040
1998 – 32.849
2000 – 32.659
2002 – 32.427

Expandera

Många stjärnor har skådats på Solvalla sedan starten 1952, men det har också funnits några svackor. Första gången publiksiffran hamnade på fel sida av 10.000-strecket var 1961 och då besöktes bara Elitloppsdagen av 9.918 personer. Bottenrekordet sattes 1972 (8.317 besökare) och året efter var publiksiffran över 10.000 (11.396) igen när Ego Boy besegrade Flower Child i skiljeheat och blev ”folkets häst”.

Över 20.000 personer

Fyra år senare – året var 1977 – nådde publiksiffran över 20.000 för första gången, eller 21.318 åskådare. Elitloppets prissumma hade justerats från 345.000 till 400.000 kronor och vann samma häst både försök och final utgick en extra bonus på 50.000 riksdaler. Den möjligheten utnyttjade Léopold Verokken och Eléazar. Totalt var segern värd 200.000 kronor.

Dessutom var det första året Solvalla tävlade lördag-söndag. För första gången spelades det också för över en miljon kronor (1.007.709 kr) i Elitloppets final.

Superhästarna från Nordamerika

Nästa milstolpe ur ett publikmässigt perspektiv passerades 1988. Hela 31.136 personer hade sökt sig ut till Solvalla för att se de amerikanska superstjärnorna Grades Singing, Mack Lobell, Napoletano och Sugarcane Hanover tävla mot Sveriges mot världsmästaren Callit. Det Elitloppet räknas fortfarande än idag av många som det allra största genom tiderna.

John-Erik Magnusson med sin älsklingshäst framför alla andra, Mack Lobell. Foto: Stefan Melander/stalltz.se

Hambletonian-vinnaren Mack Lobell vann både försök och final för John Campbell och blev samtidigt den första fyraåringen att vinna Elitloppet. I skuggan av Elitloppet förvärvade framlidne John-Erik Magnusson 75 procent i Mack Lobell och hästen skulle syndikeras i 100 andelar till ett totalt värde av 36 miljoner kronor.

Copiad största publikdragaren

Den absolut högsta publiksiffran i Elitloppets historia räknades in 1995. Det året som Copiad vann loppet för andra året i rad och hästens tränare och körsven Erik Berglöf gick på händer i vinnarcirkeln.

Hela 36.640 personer bevittnade loppet som blev Rune ”Mr Elitloppet” Stolts sista år som matchmaker. Samma år klev löpningen upp som Europas rikaste sprinterlöpning och puttade ner Gran Premio della Lotteria ett pinnhål.

Käftsmäll och rekordspel

Förra året åkte Elitlloppet på en riktig käftsmäll och backade från 30.103 personer (2017) till 24.128 besökare, men samtidigt hade det gått ryckte om ”saltade siffror” under ett par år från Solvallas sida…

Trots publikfallet förra året blev det rekordspel. Hela 176.382.523 kronor spelades det för till Elitloppssöndagen och det var nästan 14 miljoner mer än den tidigare rekordnoteringen från 2015.

Fakta

Fem högsta omsättningarna:

År – totalomsättning

2018 – 176.382.523 kr
2015 – 162.999.884 kr
2017 – 156.383.161 kr
2016 – 156.242.716 kr
2014 – 147.181.574 kr

Expandera

Omsättningsmässigt har det skett en hel del sedan starten 1952. Då spelades det för 1.363.957 kronor. Året efter sjönk omsättningen till 1.285.250 kronor och det är bottenrekord för en Elitloppsdag.

Första gången omsättningen klev över fem miljoner var 1973 med 6.460.508 kronor. Tio miljoner passerades 1980 (10.908.845 kr), 50 miljoner 1995 (50.011.479 kr), 100 miljoner (101.804.437 kr) och 150 miljoner (162.999.884 kr) 2016.

Siffrorna att slå i år är alltså 1995 års 36.640 besökare och fjolårets 176.382.523 kronor.