”ATG hade ett historiskt starkt andra kvartal. Samtidigt som vi är stolta över vår tillväxt är vi ödmjuka inför de fortsatta effekterna och utmaningarna av den pågående Covid-19-pandemin”, skriver verkställande direktören Hasse Lord Skarplöth i sin kommentar till kvartalsrapporten.
Från och med halvårsskiftet har den europeiska spelmarknaden mer eller mindre återgått till normala förutsättningar gällande utbud av hästsport och sportspel och under andra halvan av året matchar ATG därför på rätt ”lika villkor” siffrorna från 2019. Så det helt sagolika q2-resultatet – som kan sägas exemplifieras av att fanns en period med 19 raka lördagar med över 100 miljoner kronor i V75-omsättning – ska betraktas som en engångsföreteelse.
Detta tror också Hasse Lord Skarplöth:
”Samtidigt gäller det att ha en ödmjuk och nykter syn på andra kvartalets resultat. Även om jag tror på fortsatt tillväxt för ATG under 2020 så är andra kvartalets tillväxt exceptionell och måste ses som en unik period i bolagets historia”, skriver han i den ekonomiska rapporten.
andra kvartalets tillväxt exceptionell och måste ses som en unik period
Det återstår förstås att se om det finns kvardröjande coronaeffekter i ATG:s ekonomi. Det kan ju vara så att pengar som kom in på ATG-konton under de veckor ATG kunde ”tälja guld” som en följd av coronanerstängningarna i sportspel- och hästsportvärlden, nu stannar kvar och fortsätter snurra, och alltså generera ATG intäkter, i ATG:s spelerbjudanden.
Q2-rapporten som presenterades på fredagmorgonen är hur som helst synnerligen nyttig och välbehövlig läsning för inte minst ATG:s ägare trav- och galoppsporten. Man kan säga att grunden nu är lagd att kunna återställa det negativa egna kapital som ST, hela 315 miljoner kronor, har fått som en mycket tung ryggsäck som effekt av att det aldrig fanns full ekonomisk täckning från ATG:s verksamhet av utbetalningarna i pokalutfästelsen 2018-19. Detta samtidigt som mycket stora belopp behövde investeras för att anpassa trav- och galoppsystemet till den från 1 januari 2019 nya licensmarknaden.
ATG ökade andra kvartalet nettospelsintäkterna med 341 miljoner kronor varav 319 kom från spel på hästar. Eftersom man lyckats åstadkomma dessa rekordintäkter samtidigt som koncernens kostnader, faktiskt rätt osannolikt, ligger på exakt samma nivå som förra året – 800 miljoner kronor – blir effekten att den ökade spelnettointäkten på 341 miljoner kronor hamnar på ATG:s kistbotten. Och därmed möjlig att dela ut till Svensk Travsport som aktieutdelning eller koncernbidrag nästa år.
spelnettointäkten på 341 miljoner kronor hamnar på ATG:s kistbotten. Och därmed möjlig att dela ut till Svensk Travsport
Spelskatten som utgör 18 procent av totonettot, ökar dock naturligtvis, med 60 miljoner kronor för kvartalet, men utöver det blir de ökade spelintäkterna i princip nettoresultat för ATG.
Nyckeltal andra kvartalet
ATG:s nettospelsintäkter
Period: kvartal två 2019 och 2020
Hästspel:
2020: 1.265
2019: 946
Ökning: 319 (33,7 %)
2018 var nettospelsintäkten denna period 1.058 mkr
Sportspel:
2020: 42
2019: 58
Minskning: 16 (27,6 %)
Kasino:
2020: 88
2019: 60
Ökning: 28 (46,7 %)
Från Ecosys (Danmark):
2020: 37
2019: 27
Ökning: 10
Sammanlagt:
2020: 1.432
2019: 1.091
Ökning: 341 (31,3 %)
Rörelseresultat (koncern):
2020: 677
2019: 302
Ökning: 375 (124 %)
Ersättning till hästsporten för bild, ljud, sportdata:
2020: 175
2019: 156
Ökning: 19 (12,2 %)
Alla belopp i miljoner kronor
Om man jämför tidsperioderna första halvåret 2019 och 2020 så kan man säga att på denna ”kistbotten” hamnade 583 miljoner kronor där 2019 och i år uppgår summan till 1.027 miljoner! Alltså nära nog en fördubbling!
För helåret 2019 uppgick ATG:s rörelseresultat (”kistbotten”) till 1.548 miljoner och av det betalades 934 miljoner kronor i koncernbidrag till ST varav 200 miljoner innehölls som en skattereservation. Det torde gå att förvänta sig att ATG:s rörelseresultat för 2020 kommer att överstiga två miljarder och av det bör ST i så fall kunna förvänta sig någonstans runt 1,5 miljard i koncernbidrag. Med bibehållande av nuvarande kostnadsnivå för prispengar och drift av banor och förbund borde då det nuvarande negativa kapitalet på 315 miljoner kunna återställas till att bli en plussiffra igen, i ett enda slag och som en effekt av coronapandemin.
Det bärande i ATG:s verksamhet är givetvis spelet på hästar – det står för 91 procent av intäkterna medan de sedan 1 januari 2019 nya marknadssegmenten sportspel och casino står för för nio procent – och det är värt att notera att med ”coronahjälpen” så klättrade 2020-intäkten från spelet på hästar under andra kvartalet – och även första halvåret – över den nettointäktsnivå ATG hade 2018, före omregleringen till licensmarknad. Effekten av det blir en kraftig resultathävstång: 2018 betalade ATG 35 procent i spelskatt på (häst)spelsinkterna, nu är skatten alltså 18 procent.
Nyckeltal första halvåret
ATG:s nettospelsintäkter
Period: första halvåret 2019 och 2020
Hästspel:
2020: 2.167
2019: 1.831
Ökning: 336 (18,4 %)
2018 var nettospelsintäkten denna period 2.049 mkr
Sportspel:
2020: 137
2019: 112
Ökning: 25 (22,3 %)
Kasino:
2020: 166
2019: 121
Ökning: 45 (37,2 %)
Från Ecosys (Danmark):
2020: 41
2019: 17
Ökning: 24
Sammanlagt:
2020: 2.539
2019: 2.091
Ökning: 448 (21,4 %)
Rörelseresultat:
2020: 1.020
2019: 590
Ökning: 430 (72,9 %)
Ersättning till hästsporten för bild, ljud, sportdata:
2020: 383
2019: 336
Ökning: 47 (14,0 %)
Alla belopp i miljoner kronor
ATG har fortfarande ”skuld till kreditinstitut” på storleksordningen en miljard kronor och posten ”fordran hos koncernföretag”, vilket i praktiken är Svensk Travsport och Svensk Galopp, har ökat från 754 miljoner kronor vid halvårsskiftet 2019 till 1.068 miljoner nu – alltså över en miljard!
Det innebär att de kraftigt ökade ”coronapandemiintäkter” på över 300 miljoner kronor jämfört med samma tidsperiod 2019 som ATG höstat in under andra kvartalet knappast kan komma att användas till annat än att ”sanera skulderna”, när dispositionerna och utdelningarna utifrån 2020-resultatet ska fastställas i början av 2021. Även om q2-resultatet 2020 är sensationellt bra, så är det nog bäst att betrakta det som en engångsföreteelse – inget som man kan bygga in som ”ny nivå” i verksamheten.
Ser man q2-resultatet på det sättet står det klart att det fortfarande är en bit kvar innan baksmällan från spenderingsfesten under pokalårsparasollen lagt sig i form av ATG- och hästsportsekonomisystemet kommer i balans igen.
För de där posterna i den ekonomiska redovisningen ”skuld till kreditinstitut 1.074 MSEK” och ”fordran hos koncernföretag 1.068 MSEK” lyser duktigt i rött. Den miljardskulden – som kan ses som att ATG varit på banken och lånat en miljard och sedan vidarelånat ut den miljarden till ST och SG – kan i praktiken endast betalas av med intäkter, nettoresultat, från spelverksamheten.