Det finns ingen risk att hästarna tar ”stryk” av tvåårstävlande i händerna på vår svenska tränarkår visar rapporten. Hästarna utvecklas av tidig träning och anpassad tävling till tvååringar (endast 1.600 meter) och tre-sex starter som tvååring till och med utan skor.

Avel har skapat och skapar hela tiden en tidigare och talangfullare häst och kunskap om träning för unga individer har utvecklats och breddats bland svenska tränare.

De som däremot sätts sent i träning får en för kort tid att anpassa sig till de krav som tävling ställer på hästen.

Vi bör successivt utöka tvååringstävlande i takt med hästens utveckling. Vi skall tillvarata det försprång som vår avel skaffat oss tillsammans med tränarkårens kompetensförsprång och inte slarva bort det i någon typ av anpassning till sämst i klassen.

Dubbla tvååringstävlandet inom en treårsperiod borde vara en mer riktig bild av våra hästars utveckling, det skulle också tidigare tillföra kapital i branschen för nyinvestering i ytterligare unga hästar.

Policydokumentet som ST har skrivit som ledstjärna för tvååringars tävlande bör revideras snarast och bättre återge verkligheten. Dessutom bör ST sluta bestämma över tränarnas beslut med centrala regelverk som påverkar lokala faktorer som hovbeslag eller ej, ingen kan centralt med ett regelverk avgöra vad som är bäst för dagen för den enskilda hästen – djurskyddsaspekten är bara tomt prat från ST. Det är endast en regel som man tror underlättar för våra spelare men spelkollektivet vinner inte mer pengar för det.

Under veckorna kan tränarna köra med eller utan skor utan att ST är intresserad av detta, under träning är inte ST intresserat av djurskyddet.

Största problemet är ST:s dubbelmoral. Viktigt att ha skorna på medan banornas skick är det stora problemet under vinterperioden. Flera tävlingsdagar skulle ställas in på de underlag som presenteras om djurskyddet är i centrum, det borde gå före spelet.

Lös det med investeringar i uppvärmda bankroppar på fyra-fem travbanor vid de stora städerna och inget trav på övriga banor under denna period.

Roland Nordström

I studien som artikeln bygger på jämfördes längd av tävlingskarriär hos svenskfödda varmblodstravare som startar sina lopp som 2 år med de som startar sitt första lopp vid högre ålder. Resultaten visade att andel hästar som startar som 2-åringar har ökat under senare år och att de tävlar längre och startar oftare än de hästar som har första start vid högre ålder. Det framkom också klart att gruppen hästar som startade som 2-åringar hade avsevärt bättre tävlingsresultat i alla avseenden.

Dock, som påpekas i artikeln på travsport.se, ska inte resultaten tolkas som att det är tvåårstävlandet i sig som gör en häst till en bättre tävlingsindivid. Däremot ser vi att de hästar som kommer ut i tävling är väl lämpade för sin uppgift.

Insändaren påpekar, helt riktigt, att man jämför två olika stora grupper och att enskilda hästars resultat kan ha stor påverkan i en mindre grupp. Vad gäller gruppstorlekar så skall det med hjälp av statistiska metoder inte ha någon väsentlig betydelse förutsatt att den mindre gruppen är tillräckligt stor i förhållande till variationen. Så är det i det här fallet. I de statistiska analyserna transformeras prissumma med logaritmisk transformation för att eliminera oproportionerlig stor inverkan av enskilda högpresterande hästar på medelvärdena. Då den transformationen visade samma resultat så var det betydligt mer lätt tillgängligt att presentera resultaten som det nu gjordes.

Äpplen och päron om tvååringsstarter