355.500 hästar, påstår forskarna bakom studien, att det fanns i Sverige 2016. Dessa hästar påstås skapa 17.000 arbetstillfällen och omsätter 31,3 miljarder kronor. Dessa siffror multipliceras sedan en gång till enligt en metod som använts tidigare, till 72 miljarder kronor och 38.000 jobb.
Detta basunerades ut ordentligt igår, och kopierades till exempel rakt in på Svensk Travsports hemsida. LRF hakade på synkroniserat med en ny handlingsplan där man anammat de 72 miljarderna och 38.000 jobben med hull och hår.
Det hade ju varit bra om det stämt. Men det gör det alltså inte. Man kan onekligen tillåta sig att kritiskt undra om inte de häst- och jordbruksorienterade organisationerna LRF och HNS, och de inspel (från bland annat Svenskt Travsport) som använts, borde märkt detta.
Så här ligger det till:
Forskarna anger att det ingår 63.464 varmblodiga travhästar och 18.754 kallblodiga i studien. De hästarna ska alltså ha funnits livs levande på svenska marker 2016. Om man utgår från att genomsnittsregistreringsantalet skulle vara 4.000 varmblodiga travare i snitt per kull – vilket är en oerhört generös avrundning uppåt – innebär siffran 63.463 hästar att alla registrerade varmblodiga travare – hundra procent av kullarna – lever tills hästarna är 15,9 år!
Redan där står det klart att nej…det här går inte ihop.
Så då gav vi oss på att räkna på kallbloden. Där är det – rakt på sak – inte en siffra rätt. Kallblodssiffran anges alltså till 18.754 hästar. Ett högt räknat registreringstal om 600 hästar per år skulle innebära att ALLA födda kallblod uppnår åldern 31,3 år!
Ett högt räknat registreringstal om 600 hästar per år skulle innebära att ALLA födda kallblod uppnår åldern 31,3 år!
Jag kontaktade studiens ledare, filosofie doktorn Tobias Heldt, och han gav snabbt svar:
”Hej Lars! vi behöver titta lite närmare på detta. Jag ser nu i BI-verktyget (vilka är de siffror som används i skattningarna) att vi har 63.463 st varmblodiga travhästar. Motsvarande för kallblodiga travhästar är 12.097. Siffrorna i underlagstabellen i rapporten verkar inte stämma. Det ser ut som att det har smugit sig in ett fel i siffrorna där i rapporten. Jag måste som sagt undersöka detta mer noga och ev. korrigera i tabellen i rapporten.”
18.754 påstådda kallblod hade blivit 12.097.
Nu på fredagförmiddagen kom så beskedet från Heldt om att studien tas tilbaka och uppdateras:
”Hej Lars! Du ska stor tack för att peka ut denna miss i rapporten! Jag ber om ursäkt för detta fel. Det rör sig om ett fel där jag jobbat i två olika versioner och uppdaterat tabeller i fel version. Sedan hängde de felaktiga tabellerna med fram till slutversionen tyvärr. Jag hade fått kommentarer från både Karolina och Mats (medlemmar av styrgruppen till projektet) om detta för flera månader sedan (=kvalitetssäkring har skett – och siffrorna i verktyget är säkrade). Vi hade tidigare jobbat med olika former av ”skärningar” av hästantalet på rastyper och skapat en första version av tabellen.
Man kan förstås fråga sig att hur denna miss kunde passera. Jag kan bara förklara det med att vi i slutfasen av arbetet hade allt fokus på att få siffrorna i verktyget att stämma, samt att få till alla slutberäkningar till de ekonomiska effekterna. Felet är helt och hållet mitt. En ny version av rapporten med en ”errata” kommer att laddas upp så snart som möjligt.”
En ny version av rapporten med en ”errata” kommer att laddas upp så snart som möjligt”
Nu kommer jag med ett provokativt påstående: De 72 miljarderna som hästnäringens ska ha i inflytande på svensk ekonomi är ”glädjesiffror” uträknade från basfakta om hästantalet som inte stämmer. Tobias Heldt vill inte gå så långt men medger ändå att det här nu blivit lite problematiskt:
”Jag tror det är mycket nyttigt med en debatt kring grundstatistikens kvalité och brister. Däremot skulle jag inte vilja påstå att studien inte är korrekt. Den visar på resultat inkluderat osäkerhet men är självklart gjord under antagande om att ingångsvärdena är korrekta. Att diskutera antaganden som ligger bakom modellens skattning samt ev. brister i offentliga statistiken är däremot helt i sin ordning.”
Om man nu ska gå på det sistnämnda – fel och brister i den offentliga statistiken – så tror jag att det finns en lättfunnen sådan. Den står i studien, i svart på vitt (sid 5):
”För uppskattning av antalet hästar i Sverige används den skattning som Jordbruksverket genomförde år 2016 (tidigare genomförda år 2004 och 2010, de s.k. hästskattningarna, (Statens jordbruksverk, 2017)”
Dessa JBV-skattningar är dock inte en seriös räkning av antalet hästhuvuden i Sveriges hagar och stall utan har sin utgångspunkt i (EU-)stödprogrammen. Innehavarna av jordbruksfastigheter ska i alla sådana (digra) ansökningar uppge djurbeståndet på fastigheten. Rakt på sak: de som äger dessa fastigheter har incitament att utifrån rymligheten i samvetet slira på sanningen, ange högre antal djur än de egentligen haft, och hoppas undvika kontroll. En annan osäkerhetsfaktor är rent mänsklig slapphet: jag skickar in samma siffror som jag angav förra gången.
JBV:s siffror är därför en opålitlig källa när det gäller att veta hur många djur (i det här fallet hästar) det egentligen finns i landet.
JBV:s siffror är därför en opålitlig källa när det gäller att veta hur många djur (i det här fallet hästar) det egentligen finns i landet
Tobias Heldt kommenterar detta så här:
I modellen och skattningarna har vi tagit hänsyn till att Jordbruksverkets siffror är skattningar som innehåller osäkerhet. Totalen om 355.500 hästar i Sverige har mindre osäkerhet än skattningarna av antalet på länsnivå. Detta påverkar naturligtvis även hur vår modell skattar hästnäringens effekter på regional nivå.
Det faller onekligen en stor pinsamhetens slöja över Hästnäringens Nationella Stiftelse när detta publicerats utan att man synes ha gjort ordentlig kvalitetsgranskning av studien. Ingen med kunskap om travhästbeståndet i Sverige kan ha läst den före publiceringen – då borde den här felkällan upptäckts omedelbums.
LRF är inte bättre när de i sin tur tog studien som utgångspunkt för en handlingsplan samma dag studien presenterades.
——–
Fotnot: Jag ställde två frågor till Hästnäringens Nationella Stiftelses chef Stefan Johanson och fick svar.
Fråga: Det uppstår av mitt resonemang ovan tydlig misstanke om att studien inte blivit tillräckligt kvalitetssäkrad gällande de viktiga basfaktasiffrorna som hela studiens slutresultat tyder på. Vad är din kommentar till det?
Svar: Jag har varit i kontakt med Tobias som gett mig följande svar. Tyvärr korrekt att det smugit sig in ett fel i tabellen, däremot inte i BI-verktygets siffror som ligger till grund för beräkningarna. Att korrigera hästantalet för varm-och kallblodiga travhästar påverkar inte totalsiffrorna för hästantalet. De ska skiftas till annan kategori. Totalen som JBV skattat är fortfarande det som vi jobbat efter.
Jag känner mig trygg i siffrorna i BI-verktyget som ligger till grund för alla beräkningar. Dessvärre verkar det vara något skumt med siffrorna i tabellen på s.14. Det kan ha blivit fel där, vilket i så fall direkt kan åtgärdas genom en ”errata” med kommentar ”tabell i tidigare version av rapporten var felaktig”. Mitt förslag är att släcka ner möjligheten att ladda ner rapporten tills detta är utrett. Ny version kommer därefter upp på måndag.
ST har deltagit i siffergranskningen under hela projektet och har också kontaktats – från deras sida är det Mats Fransson och Christina Olsson som ansvarar om du vill komma närmare ”källan”.
Fråga: Hur går ni vidare härifrån? Lägger ni studien till handlingarna som ”sann” och har den som utgångspunkt för kommande politiskt påverkansarbete eller tar ni tillbaka den och ber forskarna göra en revidering/kvalitetsssäkring?
Svar: Detta är en version 1.0, som finansierats likt ett utvecklingsprojekt, via framförallt hästnäringens organisationer. Högskolan Dalarna och Tobias har sedan också beviljats forskningsmedel via Stiftelsen Hästforskning så arbetet kommer att fortgå med såväl att utveckla siffermaterial som kvalitet.
