Fokustema
Frankrike
Läs senare

Gapar högst i Prix de France?

Ready Cash och hans son Bold Eagle är de två senaste hästarna att ta dubbeln Prix d’Amérique och Prix de France.
Skulle årets Prix d’Amérique-etta Hooker Berry ta hem loppet blir han den andra att vinna den åtråvärda dubbeln med två olika kuskar.
Här är smått & gott om storloppet!
Av
Claes Freidenvall
Upplåst för dig som är prenumerant
Någon skrattmatch lär det inte bli för Hooker Berry om han kommer till start i Elitloppet, men krönikör Emil Persson tror i vilket fall att hästen har alla möjligheter att göra upp om segern vid deltagande. Foto: Adam Ström/stalltz.se
Någon skrattmatch lär det inte bli för Hooker Berry om han kommer till start i Elitloppet, men krönikör Emil Persson tror i vilket fall att hästen har alla möjligheter att göra upp om segern vid deltagande. Foto: Adam Ström/stalltz.se
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 89 kronor/månad till 899 kronor per år.

Först ut av de tolv hästar som vunnit dubbeln (se längre ner i texten) samma år med olika kuskar var Meaulnes du Corta 2009. Franck Nivard satt i sulkyn Prix d’Amérique, medan Pierre Vercruysse tog hand om tömmarna bakom Voici du Niel-sonen i Prix de France eftersom Franck Nivard var upptagen bakom Ghibellino (oplacerad), vilken var spelad till 490 för tio, medan Meaulnes du Corta var favorit på toton.

Beads och Jean-Michel Bazire i ett jobb på Grosbois. Foto: Scoop Dyga

Jean-Michel Bazire kliver nämligen av Hooker Berry (e. Booster Winner) för att köra USA-födde Beads (e. Archangel). Senast en amerikansk travare toppade i Prix de France satt också Jean-Michel Bazire i sulkyn. Jimmy Takter-tränade Moni Maker (e. Speedy Crown) och året var 1999. Visste ni förresten att just Moni Maker håller Bazire som den främsta av hans fem vinnare i Prix d’Amérique?

Champagnen flödar efter Jean-Michel Bazire vunnit Prix d’Amérique med Hooker Berry. Foto: Adam Ström/stalltz.se

***

Tolv hästar har vunnit dubbeln Prix d’Amérique-Prix de France samma år. Hooker Berry kan bli nummer 13 efter Gelinotte (två gånger), Jamin (två gånger), Bellino II, Eleazar, Hymour, Lurabo, Ourasi (tre gånger), Coktail Jet, Moni Maker, Meaulnes du Corta, Ready Cash och Bold Eagle.

***

Fyra svenskfödda travare tar chansen att tävla i Prix de France på söndag; Don Fanucci Zet (e. Hard Livin), Dear Friend (e. Orlando Vici), Honey Mearas (e. Readly Express) och Imhatra Am (e. Muscle Hill).

Don Fanucci Zet och Daniel Redén på Grosbois. Foto: Scoop Dyga

Daniel Redén har varit med i Prix de France tidigare både som tränare och körsven. Senaste gången 2018 satt han själv bakom oplacerade Call Me Keeper, medan Björn Goop tog hand om sexan Wild Honey. Även Propulsion (Örjan Kihlström) fanns med i loppet, men han fråntogs sin tredjeplats i efterhand på grund av nervsnittning.

Bäst placeringen av en Redén-travare i Prix de France har Call Me Keeper (e. Pine Chip) med en fjärdeplats från 2017. Det året hade också Daniel Redén diskade sexan Propulsion och oplacerade duon Lionel och Wild Honey till start.

Jörgen Westholm har deltagit både som tränare och kusk i Prix de France. 2006 blev han diskad med Super Light, vilken också skulle startat 2088 men då ströks han från loppet. För Marcus Lindgren – Dear Friend – är det däremot debut som tränare i Prix de France.

***

Startlista:

Prix de France (€400.000)
Priser: 180.000-100.000-56.000-32.000-20.000-8.000-4.000 euro
4-11 år.
2.100 meter, autostart

Namn – Körsven/tränare

  1. Don Fanucci Zet – Örjan Kihlström/Daniel Redén
  2. Hohneck – Francois Lagadeuc/Philippe Allaire
  3. Hooker Berry – Nicolas Bazire/Jean-Michel Bazire
  4. Vivid Wise As – Matthieu Abrivard/Alessandro Gocciadoro
  5. Ampia Mede Sm – Franck Nivard/Fabrice Souloy
  6. Fado du Chene – Paul-Philippe Ploquin/Julien Le Mer
  7. Vernissage Grif – Alessandro Gocciadoro/Alessandro Gocciadoro
  8. Cokstile – Christophe Martens/Gennaro Casillo
  9. Delia du Pommereux – Pierre-Yves Verva/Sylvain Roger
  10. Beads – Jean-Michel Bazire/Jean-Michel Bazire
  11. Go On Boy – Romain Derieux/Roman Derieux
  12. Decoloration – Gabriele Gelormini/Jean-Michel Baudouin
  13. Horsy Dream – Eric Raffin/Pierre Bellochi
  14. Dear Friend – Anthony Barrier/Marcus Lindgren
  15. Honey Mearas – Björn Goop/Daniel Redén
  16. Gu d’Heriprie – Benjamin Rochard/Fabrice Souloy
  17. Hip Hop Haufor – Christian Bigeon/Christian Bigeon
  18. Imhatra Am – Mats E Djuse/Jörgen Westholm

***

Nio svenskfödda vinnare kan räknas in i Prix de France sedan starten 1956. Torbjörn Jansson var först ut med Atas Fighter L. (e. Quick Pay) 1992 och senaste ettan är Readly Express (e. Ready Cash) från 2019.

Atas Fighter L. och Torbjörn Jansson. Foto Stefan Melander/Stalltz.se
Atas Fighter L. var den första svenskfödda travaren som tog hem Grand Circuit och det gjorde han 1992. Foto Stefan Melander/Stalltz.se

Av de nio som toppat i Prix de France ståtar Stefan Hultman-tränade Naglo (e. Coktail Jet) med två vinster.

Ingvar Thorson har fött upp två vinnare. Atas Fighter L. födde han upp tillsammans med Lennart Cedergren, medan han var ensamuppfödare (Norra Näs Stuteri) till Lovely Godiva.

År – Häst – Tränare – Ägare

  • 1992 – Atas Fighter L. – Torbjörn Jansson – Stall Travhästen
  • 1995 – Queen L. – Stig H Johansson – AB Tore Larsson & Co, Stockholm
  • 1997 – Lovely Godiva – Per-Olof Pettersson – Team Cocoloco HB
  • 1999 – Moni Maker – Jimmy Takter – Moni Maker Stable, USA
  • 2003 – Hilda Zonett – Robert Bergh – Stall Zonett
  • 2004 – Naglo – Stefan Hultman – Corebus AB, Danderyd
  • 2005 – Naglo – Stefan Hultman – Corebus AB, Danderyd
  • 2014 – Noras Bean – Ulf Stenströmer – Stall Åsunden HB, Ulricehamn
  • 2019 – Readly Express – Timo Nurmos – Bro Byggnads AB, Stockholm

***

Matthieu Abrivard och Vivid Wise As vid segern i Prix de France ifjol . Foto: Gerard Forni

1.09,7/2.100 meter är den snabbaste segertiden i Prix de France. Så fort travade Vivid Wise As (e. Yankee Glide) när han vann förra året för Matthieu Abrivard. Kool du Kaux (e. Bijou du Bignon) var tidigare rekordhållare med 1.09,8 från 2007. En tid som för övrigt tangerades av Delia du Pommereux 2021.

Vivid Wise As är också absolut banrekordhållare på den franska huvudstadsbanan och ifjol travade han 1.09,1a/2.100 meter när han tog hem Prix Rene Balliere för Matthieu Abrivard.

***

Fransyskan Gelinotte vann Prix de France tre gånger – det har också Jamin, Eleazar och Ourasi gjort. 1956 och 1957 dubblerade Gelinotte i Elitlopp, Prix d’Amérique, Prix de France, Prix de Paris, Åby Stora Pris och tog dessutom hem den Europa-omspända tävlingen Grand Circuit, vilken gick i graven 2011.

Frances Bulwark, Sören Nordin, Charlie Mills och Gèlinotte.

Gelinotte är också ett av 15 ston som vunnit Prix de France. De andra är Masina, Elaine Rodney (två gånger), Elma, Vanina B, Une de Mai, Classical Way, Pussy Cat, Vourasie, Queen L, Lovely Godiva, Moni Maker, Fan Idole, Hilda Zonett, Belina Josselyn och Delia du Pommereux.

I år finns det fem ston med i Prix de France och däribland 2021 års Prix de France-vinnare Delia du Pommereux, årets Prix d’Amérique-tvåa Ampia Mede Sm och svenskfödda trion Dear Friend, Honey Mearas och Imhatra Am.

Delia du Pommereux plockar ner Face Time Bourbon i spurten i Prix de France. Foto: Gerard Forni

***

1956 kördes Prix de France första gången. Sedan 1979 har löpningen avgjorts med startbil och det året vann Jean-René Gougeon med Hadol du Vivier på 1.17,3a/2.100 meter. Sex gånger har Gougeon vunnit Prix de France och förutom Hadol du Vivier med trion Une de Mai 1972, Bellino II 1976 och Ourasi, som vann 1986, 1987 och 1988.

Henri Levesque och Hadol du Vivier. Den sista stora stjärnan och som vann Elitloppet i hans färger, körd av Jean-René Gougeon.

Flest segrar som hästägare har Raoul Ostheimer. Ourasi (1986, 1987, 1988) och Vourasie (1994).

Fem hästar är lägsta antalet startande hästar i Prix de France. Året var 1973 och vann gjorde Tony M. Högsta antalet startande är 19 och det skedde 1956. I år startar 18 hästar i det högst doterade medeldistansloppet i Frankrike.

***

Inga fyraåringar har vunnit Prix de France till skillnad mot Prix d’Amérique. Muscletone segrade 1935 och De Sota 1938. Då hade inte Prix de France sett dagens ljus. Däremot har sex femåringar vunnit världens finaste medeldistanslöpning; Jamin, Classical Way, Mon Tourbillon, Ultra Ducal, Naglo och Bold Eagle.

Imhatra Am tillsammans med Mats E Djuse. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport.

Yngst av årets deltagare är svenskfödda Imhatra Am, vilken är fem år gammal och körs av Mats E Djuse, vilken debuterar som kusk i Prix de France.

Äldst är kvartetten Cokstile, Dear Friend, Decoloration, Delia du Pommereux och de är dubbelt så gamla som Jörgen Westholms travare.

***

Einar Anderssons bild av Une de Mai som Salvador Dali ”lånade”.

Av årets deltagare har Delia du Pommereux gjort flest starter i Prix de France. Hon gör sitt fjärde framträdande och första året var hon trea (2020) och därefter har hon slutat etta och tvåa. Rekord för loppet har Une de Mai med sex starter. Hon vann 1972 och räknade också in tre andraplatser och ett fjärdepris.

***

Fakta

Alla vinnare i Prix de France 1956-2023

År – Vinnare/far – Körsven – Tid/distans

  • 1956 – Gelinotte sto 6 e. Kairos – Charlie Mills – 1.19,2/2.275 m
  • 1957 – Gelinotte sto 7 e. Kairos – Charlie Mills – 1.18,5/2.275 m
  • 1958 – Jamin hingst 5 e. Abner – Jean Riaud – 1.18,1/2.275 m
  • 1959 – Jamin hingst 6 e. Abner – Jean Riaud – 1.19,3/2.275 m
  • 1960 – Jamin hingst 7 e. Abner – Jean Riaud – 1.19,8/2.275 m
  • 1961 – Iskander F hingst 9 e. Urzy – Walter Heitman – 1.20,4/2.250 m
  • 1962 – Masina sto 6 e. Quinio – Francois Brohier – 1.19,8/2.250 m
  • 1963 – Great Lullwater hingst 8 e. Rodney – Roger Vercruysse – 1.18,0/2.250 m
  • 1964 – Elaine Rodney sto 7 e. Rodney – Gerhard Krüger – 1.18,8/2.250 m
  • 1965 – Elaine Rodney sto 8 e. Rodney – Gerhard Krüger – 1.18,4/2.250 m
  • 1966 – Elma sto 6 e. Hickory Smoke – Johannes Frömming – 1.18,1/2.250 m
  • 1967 – Querido II hingst 7 e. Fandango – Roger Baudron – 1.18,7/2.250 m
  • 1968 – Querido II hingst 8 e. Fandango – Roger Baudron – 1.18,3/2.250 m
  • 1969 – Tidalium Pelo hingst 6 e. Jidalium – Jean Mary – 1.17,8/2.250 m
  • 1970 – Tidalium Pelo hingst 7 e. Jidalium – Jean Mary – 1.18,2/2.250 m
  • 1971 – Vanina B sto 6 e. Carioca II – Jean Riaud – 1.17,6/2.250 m
  • 1972 – Une de Mai sto 8 e. Kerjacques – Jean-René Gougeon – 1.17,6/2.250 m
  • 1973 – Tony M hingst 10 e. Horus L – Leopold Verroken – 1.20,0/2.250 m
  • 1974 – Axius hingst 8 e. Le Postillon – Gerard Mascle – 1.18,4/2.250 m
  • 1975 – Axius hingst 9 e. Le Postillon – Gerard Mascle – 1.18,1/2.250 m
  • 1976 – Bellino II – hingst 9 e. Boum III – Jean-René Gougeon – 1.15,9/2.275 m
  • 1977 – Eleazar hingst 7 e. Kerjacques – Leopold Verroken – 1.16,8/2.250 m
  • 1978 – Eleazar hingst 8 e. Kerjacques – Leopold Verroken – 1.16,9/2.250 m
  • 1979 – Hadol du Vivier hingst 6 e. Mitsouko – Jean-René Gougeon – 1.17,3a/2.100 m
  • 1980 – Eleazar hingst 10 e. Kerjacques – Leopold Verroken – 1.16,3a/2.100 m
  • 1981 – Classical Way sto 5 e. Speedy Scot – John Simpson Jr. – 1.14,2a/2.100 m
  • 1982 – Hymour hingst 9 e . Nonant le Pin – Jean-Pierre Dubois – 1.15,3a/2.100 m
  • 1983 – Mon Tourbillon hingst 5 e. Amyot – Jean-Pierre Viel – 1.17,0a/2.100 m
  • 1984 – Lurabo hingst 7 e. Ura – Michel-Marcel Gougeon – 1.13,7a/2.100 m
  • 1985 – Mon Tourbillon hingst 7 e. Amyot – Jean-Pierre Viel – 1.14,7a/2.100 m
  • 1986 – Ourasi hingst 6 e. Greyhound – Jean-René Gougeon – 1.15,9a/2.100 m
  • 1987 – Ourasi hingst 7 e. Greyhound – Jean-René Gougeon – 1.14,0a/2.100 m
  • 1988 – Ourasi hingst 8 e. Greyhound – Jean-René Gougeon – 1.13,9a/2.100 m
  • 1989 – Poroto hingst 8 e. Esquirol – Louis Boulard – 1.14,3a/2.100 m
  • 1990 – Pussy Cat sto 9 e. Firstly – Jean Raffin – 1.14,3a/2.100 m
  • 1991 – Ultra Ducal hingst 5 e. Buffet II – Paul Viel – 1.14,2a/2.100 m
  • 1992 – Atas Fighter L. hingst 7 e. Quick Pay – Torbjörn Jansson – 1.14,3a/2.100 m
  • 1993 – Sea Cove hingst 7 e. Bonefish – Jos Verbeeck – 1.13,4a/2.100 m
  • 1994 – Vourasie sto 7 e. Fakir du Vivier – Bernard Oger – 1.12,5a/2.100 m
  • 1995 – Queen L. sto 9 e. Crowntron – Stig H Johansson – 1.13,4a/2.100 m
  • 1996 – Coktail Jet hingst 6 e. Quouky Williams – Jean-Etienne Dubois – 1.13,5a/2.100 m
  • 1997 – Lovely Godiva sto 7 e. Ideal du Gazeau – Per-Olof Pettersson – 1.13,1a/2.100 m
  • 1998 – Balou Boy hingst 9 e. Moscantido – Yves Dreux – 1.13,6a/2.100 m
  • 1999 – Moni Maker sto 6 e. Speedy Crown – Jean-Michel Bazire – 1.13,0a/2.100 m
  • 2000 – Giant Cat hingst 6 e. Quito de Talonay – Nicolas Roussel – 1.13,1a/2.100 m
  • 2001 – Gobernador hingst 7 e. Buvetier d’Aunou – Dominik Locqueneux – 1.12,2a/2.100 m
  • 2002 – Fan Idole sto 9 e. Le Ham – Richard-W Denechere – 1.13,0a/2.100 m
  • 2003 – Hilda Zonett sto 6 e. Spotlite Lobell – Dominik Locqueneux – 1.12,0a/2.100 m
  • 
2004 – Naglo hingst 5 e. Coktail Jet – Örjan Kihlström – 1.10,7a/2.100 m
  • 
2005 – Naglo hingst 6 e. Coktail Jet – Örjan Kihlström – 1.12,2a/2.100 m
  • 2006 – Jag de Bellouet hingst 9 e. Viking’s Way – Christophe Gallier – 1.11,6a/2.100 m
  • 2007 – Kool du Caux hingst 9 e. Bijou du Bignon – Franck Nivard – 1.09,8/2.100 m
  • 2008 – Exploit Caf hingst 7 e. Toss Out – Jean-Michel Bazire – 1.10,7a/2.100 m
  • 2009 – Meaulnes du Corta hingst 9 e. Voici du Niel – Pierre Vercruysse – 1.11,6a/2.100 m
  • 2010 – Meaulnes du Corta hingst 10 e. Voici du Niel – Pierre Vercruysse – 1.11,7a/2.100 m
  • 2011 – Ready Cash hingst 6 e. Indy de Vive – Franck Nivard – 1.10,3a/2.100 m
  • 2012 – Royal Dream hingst 7 e. Love You – Jean-Philippe Dubois – 1.11,6a/2.100 m
  • 2013 – Ready Cash hingst 8 e. Indy de Vive – Franck Nivard – 1.11,4a/2.100 m
  • 2014 – Noras Bean hingst 9 e. Super Arnie – Björn Goop – 1.12,1a/2.100 m
  • 2015 – Timoko hingst 8 e. Imoko – Björn Goop – 1.11,4a/2.100 m
  • 2016 – Bold Eagle hingst 5 e. Ready Cash – Franck Nivard – 1.10,7a/2.100 m
  • 2017 – Bold Eagle hingst 6 e. Imoko – Franck Nivard – 1.10,9a/2.100 m
  • 2018 – Belina Josselyn sto 7 år e. Love You – Jean-Michel Bazire – 1.10,2a/2.100 m
  • 2019 – Readly Express hingst 7 år e. Ready Cash – Björn Goop – 1.10,3a/2.100 m
  • 2020 – Davidson du Pont hingst 7 år e. Pacha du Pont – Jean-Michel Bazire – 1.11,1a/2.100 m
  • 2021 – Delia du Pommereux sto 8 år e. Niky – Franck Nivard – 1.09,8a/2.100 m
  • 2022 – Vivid Wise As hingst 8 år e. Yankee Glide – Matthieu Abrivard – 1.09,7a/2.100 m
  • 2023 – Ampia Mede Sm sto 7 år e. Ganynmede – Franck Nivard – 1.10,2a/2.100 m
Expandera