Vad man ägnat sig åt under de gångna tre åren kan man ju fundera över – men kanske är det bättre att inte veta…
Travhästägarna (paraplyorganisation för travbanornas lokala hästägarföreningar), hästägarnas lokalföreningar och enskilda medlemmar fick läsa om det redan tagna reglementet i pressen som fick informationen innan alla BAS-organisationerna tagit del av innehållet.
Faktum är att varken BAS-organisationerna Travhästägarna eller Sveriges Travamatörers Riksförbund hade plats i licenskommittén.
Osökt undrar man vad ST BAS står för när man går förbi två stora välorganiserade medlemmar – ställer dem utanför kommittén och inte ens lämnar förslaget på remiss. När vi väl får tillgång till bestämmelserna är allt klappat och klart och författarnas tillkortakommanden finns på pränt i all sin svaghet.
Hästägarna är ryggraden i svensk travsport. Vi ensamma är ägare av de produktionsmedel som så många livnär sig på, från foderproducenter till tjänstemän. Att sätta våra arbetstagare att fatta beslut om vilken kompetens som skall finnas hos de personer som beviljas ynnesten att ta hand om våra hästar är fullständigt oacceptabelt.
Ett exempel: Många av våra medlemmar har häst i professionell träning, men vill köra amatörlopp ett antal gånger per år. Detta har man omöjliggjort med det liggande förslaget. Vi förstår den upprördhet i travamatörleden som kommit till uttryck i Sulkysport!
Vi förordar att Svensk Travsports styrelse (alternativt representanter för nämnda styrelse) sätter sig ner tillsammans med berörda BAS organisationer och ser hur vi tillsammans långsiktigt kan lösa de problem som nu finns. Från hästägarsidan ser vi att en väg att rekrytera nya hästägare via amatörsporten helt stängs, något som oroar i en tid när vi förlorar utövare och ägare i allt snabbare takt!
