– Det är inte aktuellt just nu, men efter nästa säsong kan det bli så. Jag ser utvecklingen i svensk travsport och hur mina kollegor har det och har haft det. Jag är 68 år och orkar inte slita ihjäl mig, säger Reijo Liljendahl per telefon från USA.
Många pilar pekar åt fel håll i Sverige. Spelet dippar, uppfödningen går ner, prispengarna är på väg att sänkas och nyrekryteringen är inte något att hurra över.
– Det är många som ledsnat och jag vill egentligen inte vara någon gnällspik. Men det här är fakta och jag tycker ledningen för svensk travsport behöver ta tag i många olika saker. Sanera sina egna kostnader, men också göra något för att få nya kunder till sporten så att uppfödarna kan sälja sina produkter. Det finns många fina hästar i Sverige, men tyvärr inte mycket pengar att köra om. I USA är möjligheterna betydligt större att tjäna pengar, både för hästägare och uppfödare.
Efterlyser ett bättre program för unghästar
Reijo Liljendahl ser gärna att tävlingsprogrammet för unghästarna blir bättre framöver.
– Tävlingsprogrammet för den unga hästarna är skrattretande och jag skulle gärna se att blir fler startmöjligheter och att det körs fler divisioner inom V75 så att unghästar får startmöjligheter och chansen att tjäna pengar i den lägsta klassen. Klassen upp till 250.000 kronor skulle kanske vara vikt enbart för unghästar? Men det är inte bara startmöjligheterna som måste bli bättre utan generationsväxlingen är alldeles för dålig i Sverige.
Reijo Liljendahl har satsat hårt på amerikansk travsport under flera års tid tillsammans med sina hästägare och på Lexington Selected Yearling Sale köpte han in tre ettåringar i år.
Bättre ekonomi
Han ropade in hingstarna Believe It Or Not (e. Walner-Sky Hanover) och Ghostbuster Sa (e. Walner-The Lindy Craze), men också stoet Monkey Wine (e. Gimpanzee-Back Splash) för totalt 285.000 dollar.
– Här i USA prioriteras unga ston och inte minst viktigt är att uppfödarna får betalt för stona till skillnad mot i Sverige. Andrahandsvärdet för stona här borta är helt annat jämfört med hur det ser ut i Sverige. Många av uppfödarna har sin ekonomi på plats och kan leva på sin verksamhet i USA, medan ekonomin både för svenska uppfödare och hästägare inte är särskilt god.
