Lennart Sandgren visste helt enkelt vad travsport handlade om i grunden och vad som skulle göras för att få hjulen att snurra på alla plan. Och det finns all anledning att upprepa hans kungsord:
– ATG skall sköta sportens ekonomi. Denna är naturligtvis oupplösligt knuten till sporten och dess kvalititet. Som jag ser det måste en av ATG:s uppgifter därför vara att värna om en kvalitativ och bred hästsport till gagn för dess utövare; hästägare, uppfödare, tränare och stallmän. Om ATG endast arbetar som spelarrangör vore – enligt min mening – endast halva slaget vunnet.
Lennart Sandgren var noga med hur de ekonomiska resurser som kom från spelet bäst kunde användas för att stärka landets travsport och ge nya incitament till olika kategorier utövare. Han låg bakom ett allmängiltigt uppfödarstöd, vilket inte funnits tidigare i Sverige. Inte heller ska vi glömma ATG-klinikerna som gav hela landet tillgång till veterinärer och som dessutom såg till att hålla kostnadsbilden nere för landets hästägare.
Lennart Sandgren rörde sig naturligt i travsportens olika miljöer. Örat hade han mot marken, lyssnade och talade med alla. Ingen lämnades därhän och i sammanhanget är det lätt att tänka på poeten Erik Axel Karlfeldt och hur han uttryckte sig om sin uppdiktade figur Fridolin:
”Han pratade med bönder på bönders vis och med de lärde på latin”
Lennart Sandgren hade ingångar överallt och hos den verkliga makten i Sverige. Statssekreterare var han bland annat i utbildningsdepartementet (1967-1976) och detta under Olof Palmes tid som ecklesiastikminister.
Idag känner knappast någon till vem som är ATG:s ordförande längre. Den helt anonyme Bo Netz satt på sin post i fem år (totalt tolv år i styrelsen) och förra året lämnade han över taktpinnen till Peter Norman, som inte heller varit speciellt synlig i några travsammanhang.
Idag är det viktigare än någonsin med ett tydligt ledarskap i ATG och inte minst när travsporten håller på att falla i bitar. En person som Lennart Sandgren hade varit värd sin vikt i guld i dessa dagar – frågan är vad Peter Norman kan åstadkomma på sin post till travsportens väl och ve?