Samtidigt betyder det att en medeldistanslöpning värd namnet saknas för de svenskfödda fyraåringarna att mäta sina krafter mot varandra. Å andra sidan blir travsporten mer och mer kosmopolitisk och Åby har valt att ”hänga” med i tiden. Eller hur man nu ska se på den saken…

Kunglig glans har det varit över pokallöpningarna och många minns säkert när Kjell P Dahlström hade Drottning Silvia och Kronprinsessan Victoria på varsin sida om sig efter Ina Scots finaltriumf i Drottning Silvias Pokal 1993.

Åby har också haft kungligt besök tidigare och även innan Kungapokalen blev Konung Gustaf V:s Pokal. Från början instiftades loppet nämligen som en jubileumslöpning för att hylla Åbybanans femåriga existens. Redan det första året (1941) var loppet Åbys högst doterade löpning med en totalprissumma på 5.300 kronor.

Först 1948 bytte jublieumslöpningen namn och Gustav V fanns på plats (14.e året i rad) för att överräcka den kungliga pokalen till Rolands tränare och körsven Hugo Nordqvist. Gustav V tillbringade nämligen några veckor under sommaren på Särö där han hälsade på kabinettskammarherren James Keiller.

Jubileumslöpningens första upplaga (1941) var en intressant historia ur flera perspektiv. Från den gyllene 1936-årgången möttes Big Noon och Golden Weddning. Den förstnämnde kom med seger i Åby Stora Pris i bagaget, medan Golden Wedding räknades som landets främsta femåring vid den tidpunkten efter ha vunnit det ledande storloppet – Walter Lundbergs Memorial på Sovalla – för äldre travare i Sverige. Där besegrade hon Big Noon och hon hade aldrig fått stryk av honom innan de skulle stångas mot varandra på Åby.

Förlorade aldrig mer

På Åbyfältet, som den kombinerade trav- och galoppbanan var namngiven vid den tidpunkten, skulle det bli ändring på den saken. ”Kejsaren” vann Åbys Jubileumslöpning på 1.22,8 och därefter förlorade han aldrig mer mot Golden Wedding.

Värt att notera är att året efter skrev de båda hästarna svensk travhistoria; Big Noon blev först i Sverige att trava under 1.20 – han noterade 1.19,4 – medan Golden Wedding å sin sida var det första stoet som sprängde 1.20-vallen. Hon travade 1.19,8 som slagen och på den tiden var det möjligt att blir svensk rekordhållare utan att vinna.

Konung Gustaf V:s Pokal är det särklass dyraste och mest värdefulla vandringspris som finns inom svensk travsport, men också omöjligt att erövra. För det krävs att en och samma hästägare vinner Kungapokalen tre år i rad. Till dags dato har ingen ägare ens lyckat vinna loppet två år i rad…

Proppositionen för Kungapokalen har ändrats vid flera tillfällen. Under olika perioder var loppet öppet både för tre- och femåringar. Det två första upplagorna vanns av treåringarna Magnifik (1948) och Roland (1949) och den första femåringen som vann var Carlatera 1951.

Till den 35:e upplagan – året var 1983 – renodlades Konung Gustaf V:s Pokal till ett rent fyraåringslopp och i samma veva instiftades Drottning Silvias Pokal för de jämngamla stona.

På lördag är segrarens belöning – i jämställdhetens tecken – lika stor i Drottning Silvias Pokal som Konung Gustaf V:s Pokal. Hela 976.880 kronor kvitterar vinnarna ut och det är den näst högsta segerchecken i löpningarnas historia.