Har man en pappa som varit travtränare under 28 års tid, en mamma som varit lika aktiv och en bror som likaså varit professionell travtränare kan man lätt tänka sig att man per automatik blir väldigt travintresserad själv.
Men nej, så var inte fallet för Isac Lindberg.
– Min pappa Roland Jansson var ju tränare på Sundbyholm mellan 1980-2008 och ja, hela familjen har ju hållit på med travet. Jag var dock aldrig intresserad som ung trots att de gjorde försök att få med mig på tåget. De köpte en ponny bland annat, men eget bet. Jag hade andra intressen och tyckte inte travet var så roligt helt enkelt, säger Isac Lindberg.
Den saken ändrades dock efter gymnasietiden. Isac stod utan jobb efter studierna var avklarade, fick följa med till stallet och noterade att det där med att köra häst tydligen framkallade gott humör.
– Jag stod och sopade i stallet, men märkte att de andra var på så gott humör när de kom tillbaka efter körturerna. De hade så roligt helt enkelt att jag valde att testa och blev fast direkt.
Jättesjuk
Under våren 2017 körde Lindberg sitt första lopp och tre månader senare – i femte försöket – fick han segerdefilera. Debutåret resulterade i två segrar och 2018 lika många innan 2019 gav sex triumfer.
– Men jag trodde att det skulle lossna på samma sätt redan 2018 som det gjorde i fjol, men det dröjde. Jag blev jättesjuk under 2018 och var borta flera månader.
Vad hände?
– Jag hade problem med dyslexi under min skolgång och fick magkatarr som 14-åring. Självförtroendet fick sig en rejäl törn av det och de här symptomen blev värre igen. Jag fick någon bakterie i magen, mådde illa hela tiden och det tog tid innan läkarna hittade vad det var. Jag gick och pratade med en psykoterapeut vilket hjälpte mig väldigt mycket. Idag har jag inga problem alls.
Pressen att lyckas direkt i en tid där de nya, yngre förmågorna allt mer sällan får chansen om de inte leverera med omedelbar verkan lyfter han som en aspekt som satte press.
– Jag har pratat med de andra i familjen om det här. Förr om åren hade man inte samma press på sig utan lärlingarna fick tid på sig att lära sig, de fick misslyckas i loppen, men ändå fortsätta köra och lära sig. Idag har det blivit en elitklump även i lärlingsloppen som styrningarna går till.
”Allmänt bättre”
Några direkta, tydliga målbilder för framtiden har han inte målat upp i nuläget.
– Nej, det är främst att försöka bättra på resultaten och bli en allmänt bättre kusk. Skulle jag lyckas ta mig till några lärlingsfinaler såsom Guldklockan till exempel så skulle det vara väldigt roligt.
Leker du med tankarna att bli proffstränare på sikt?
– Jag skulle vilja bli tränare, men jag har mycket kvar att lära och kommer inte ha bråttom. Jag har sett många som haft licens, tagit ut den i fel läge och stressat på. Det blir lätt ett bakslag och jag umgås inte med några sådana planer just nu utan har det bra som jag har det.
Tillsammans med mamma Åsa Lindberg tränar de 16 hästar till vardags varav en startar inom morgondagens V75-omgång på Axevalla.
– Ace To Play (V75-5) är uppfödd av min moster och hennes gubbe. Det är en häst som man har följt hela vägen och haft stora förhoppningar på så visst känns det kul att vi är med i de här sammanhangen.
Kändes det annorlunda att köra på V75 när ni var med hemma på Sundbyholm i slutet av januari?
– Nej, jag trodde att jag skulle vara mer nervös faktiskt. Det som händer händer, jag kan inte påverka det så mycket.
Hur går det i morgon?
– Hästen är snabb iväg vilket jag vet att Brandy Flame är också, men lyckas vi hålla upp innerspåret köra jag gärna i ledningen för han går bäst i den positionen. I träningen känns han ännu bättre efter senaste starten så jag har en bra magkänsla, avslutar Isac Lindberg.
