På den våldsamt snabba 1000-metersbanan (nåja, egentligen mäter 5/8 mile-banorna 1005,8 meter) som världsrekord slogs på löpande band, inte minst av en viss Mack Lobell 1987 och bland annat vann Peace Corps och Stig H Johansson en av Breeders Crown-finalerna på banan 1990.
Då minns jag att vi hängde på stallfiket och tittade ut över banan där stortränarna och de bästa hästar som fanns tillgängliga i världen samlades.
Jag fascinerades över att alla hästar som tränade under vintern hade en huvudbricka, i en svart bok fanns hästar och stammar registrerade, vilket för en ”klockare” gjorde att man kunde hålla koll på även ostartade pållar som dök upp och tränade: en treåring efter Speedy Crown i träning hos Sören Nordin. En tvååring efter Super Bowl hos Continental, och så vidare.
Det var en makalös upplevelse och jag ville aldrig åka hem.
Men tiderna har förändrats. Pompano Park är idag är en travsportens bakgård. Dom hymlar inte om det. Lopp fyra denna tisdagskväll – som de flesta andra med tydliga inslag av breddrav – är döpt till ”Over the hill gang”. Fritt översatt: Vi som gjort vårt-gänget.
Tävlingsdagarna är många, men senaste världsrekordet jag hittat sattes 2004 då Macadream blev världens snabbaste 14-åring …och träningsbanan är numera en Wal-Mart-affär.
Det är svårt att få parkering idag på Pompano Park, men det är inte hästarna som lockar. 1995 köpte Isle Of Capri Casinos banan och numera är det ruljangs dygnet runt – i casinot.
Banans läktare, med den klassiska skylten, har bommats igen, den lilla publiken består av några få entusiaster som inte behöver betala entré. Att enhandsdrivning dessutom är tillåtet gör att jag har svårt att få med mig familjen mer än en gång. De gillar hästarna för mycket.
Fredrick Van Lennep köpte en nedlagd galoppbana och byggde Pompano Park med ambitionen att få till ett ”Taj Mahal” för sulkysport. Under många år var Pompano också ”Winter Capital of Harness Racing” och är ovärderlig ur ett historiskt perspektiv. Även för svensk del.
Det var här som det verkliga genombrottet för svenska tränare i USA kom, när Baltic Speed 1984 vann Breeders Crown med Jan Nordin i sulkyn.
Men man tävlar trots allt 126 kvällar under 2016. Direktspelet är öppet i princip alla dagar med spel till alla banor. Men inte till Sverige. Att få se V75 i lördags var en omöjlighet, inte ens Paribet och ATG:s envisa 16:20 gav respit för att se V75-loppen på Pompano.
Tio mil norrut, i Vero Beach, trimmar Åke Svanstedt sina hästar för en ny Grand Circuit-säsong. Men chansen att han skulle dyka upp på Pompano Park är snudd på obefintlig. Prispengarna är numera för låga för att locka hårdinvesterande hästägare och deras tränare.
Allt var inte bättre förr. Men Pompano Park var det defintivt.
