– Koncernens intäkter har inte matchat utgifterna för pokalåret och skilsmässan från ATG, säger ST:s ekonomichef Peter Linder.

Svensk Travsports bokslut för 2019 offentliggjordes idag tisdag. Som väntat var det en redovisning som lyser med illröda siffror. Det kunde inte vara något annat, eftersom den ”nedersta raden” i ATG:s åresdovisning gällande det nya överföringssystem av pengar mellan ATG och ST som började gälla den 1 januari 2019 visade att ST lånat 1,45 miljarder kronor för egna behov, drift av banor och till prismedel av ATG under 2019 men endast kunnat återställa 934 miljoner av dessa med operationen koncernbidrag.

Mellanskillnaden blir kvar som ett lån till ATG. Eftersom även 2018 var ett år då utgifterna var högre än intäkterna för travsporten är nu lånet uppe i 708 miljoner kronor.

– Lånet är i sig inget problem eftersom ATG:s kreditvärdighet är hög, säger Peter Linder.

Det har gått fort utför med Svensk Travsports egna kapital. Eftersom man i dotterbolaget Svensk Travsport AB (som bland annat nu hanterar all tävlingsverksamhet) inte kan ha negativt eget kapital enligt reglerna för aktiebolag måste man lägga det uppkomna underskottet i ”det ideella” moderbolaget. Där kan man ha underskott under en kort tid, men det måste om sådant uppstår finnas en (realistisk) plan för återställande till positivt eget kapital.

– Vi hade lagt en minusbudget på cirka 150 miljoner kronor för 2019. I den låg att omregleringen av spelmarknaden till licenssystem beräknades ge en tillväxt på spelet med tio procent. Istället blev det tvärtom, spelmarknaden backade som helhet och travspelet med sju procent. I månadsskiftet augusti-september såg vi att resultatet pekade mot vad det också i slutändan blev, säger Svensk Travsports verkställande direktör Maria Croon.

Det vill säga ett underskott som när alla ekonomöverföringspilar är dragna mellan de olika delarna av ST/ATG-systemet landar på 399 miljoner kronor. Och i att ST:s moderbolag nu har ett negativt eget kapital på 315 miljoner kronor…

Som en konsekvens av att ATG:s intäkter 2019 inte ens var nära att kunna matcha sina egna och hästsportens utbetalningar, inkluderat beslutade (pokalårs)medel till prispengar och banor, lade ST en budget med cirka 80 miljoner kronor i sänkta kostnader varav 50 miljoner på reducering av prispengar och uppfödarmedel. Det var en budget som skulle vara i balans gällande rörelseresultatet, men inte innehålla några återställningar av vare sig eget kapital eller amortering på 700-miljonerslånet till ATG.

En berättigad fråga är om sparpaketet på 80 miljoner räcker till för att få driftsekonomin under 2020 i balans. Det ser ju utifrån resultatet 2019 ut att vara oerhört många miljoner att ”ta igen” för att nå upp till ett nollresultat 2020?

– Som prognoserna pekar nu kommer budgeten att hålla. Lika fort som intäkterna gick ner för ATG när omsättningen sviktade, Iika fort vänder de upp igen när omsättningen ökar. I år både ökar ATG intäkterna och sänker kostnaderna, och vi har också sänkt våra kostnader, säger Maria Croon.

Som prognoserna pekar nu kommer budgeten att hålla

Det finns också en viktig livlina som i ett slag kan förbättra den ekonomiska sitsen med 200 miljoner kronor: Utöver koncernbidraget på 934 miljoner kronor ST fått från ATG finns en skattereservation gjord på 200 miljoner kronor – i ATG – i den händelse Skatteverket inte godkänner att pengarna överförs som koncernbidrag utan betraktar dem som aktieutdelning. Om skattemyndigheten godkänner överföringen som koncernbidrag kan de 200 miljonerna fort som ögat skickas från ATG till ST och då ljusnar den ekonomiska situationen direkt. Inte bara för 2019 utan även i år och framåt.

Om det däremot blir nej från Skatteverket gällande koncenbidrag, innebärande att bolagsskatt ska utgå på överföringen, är det å andra sidan avsevärt dystrare. Då åker travsporten på en oerhört dyr skatteeffekt som egentligen emanerar från att ATG trots omregleringen till licensmarknad fortfarande har fått behålla den styrande makten gällande ATG. Men Peter Linder säger att frågan om koncernbidrag och aktieutdelning är mer komplicerad än att handla om statens styrning av ATG:

– ”eserveringen om 200 mijoner kronor är en försiktighetsåtgärd från ATG:s styrelse och ägare avseende det lämnade koncernbidraget till ST och har inget att göra med statens representation i ATG:s styrelse. Det sistnämnda är dock avgörande för att ST inte hanterar ATG som ett dotterbolag i sin koncernredovisning.

I den stora kostnadsmassan för 2019 fanns också att ST köpte konsulttjänster – främst på it-sidan för att genomföra den komplicerade ”tekniska skilsmässan” med ATG – för hiskeliga 186 miljoner kronor. Något som till stor del var en engångskostnad.

Likväl: ST har nu att bära att man med hjälp av resultaträkningen de närmaste fem åren måste återställa 315 miljoner kronor i eget kapital och dessutom går det inte att leva med ett system som skulle medföra att skulden till ATG (alltså 708 miljoner kronor) växer ytterligare. Den behöver istället minskas och någonstans i framtiden betalas av.

– Vi måste skapa överskott, konstaterar Maria Croon.