Vi har tagit del av Svensk Travsports förslag till förändringar inför 2027 och vill börja med att lyfta fram det positiva.
Ambitionen att stärka bredden i travet, skapa jämnare konkurrens och ge fler hästar möjlighet att tävla mot likvärdigt motstånd är mycket välkommen.
Det allra viktigaste för svensk travsports framtid är att hästarna får möjlighet till längre tävlingskarriärer och att tränare och hästägare på alla nivåer känner att det är meningsfullt att fortsätta med sporten.
Om fler hästar kan tävla med rimliga förutsättningar, och fler tränare känner att de har möjlighet att vara konkurrenskraftiga, skapar vi också bättre förutsättningar för att behålla människor inom travsporten.
Här tänker Svensk Travsport helt rätt, men när vi nu genomför så omfattande förändringar av propositionerna och tävlingssystemet tycker vi att det finns ytterligare en fråga som förtjänar att ses över.
Kuskarna är inte den viktigaste frågan inom svensk travsport, men de är en del av helheten. När vi nu försöker skapa bättre förutsättningar för hästar, tränare och hästägare, varför inte samtidigt se över reglerna för kuskar, lärlingar, amatörer och de mindre etablerade professionella kuskar som år efter år balanserar kring gränsen på 150 starter?
Varför inte anpassa kuskbegränsningarna efter de nya nivåerna? Istället för att ha samma gräns på 150 starter i både nivå B och C föreslår vi en mer nyanserad lösning.
- Nivå C – högst 150 starter föregående år: här behåller vi dagens gräns för att ge de minst erfarna och mindre aktiva kuskarna möjlighet att tävla mot mer likvärdigt motstånd.
- Nivå B – högst 300 starter föregående år: vi anser att 300 starter är en rimlig nivå för kategori B. Det ger kuskar och lärlingar större möjligheter att utvecklas utan att steget från dagens 150 starter blir alltför stort.
Vi har också tagit hänsyn till att lärlingar och andra kuskar under 2026 kan ha tackat nej till styrningar för att inte passera dagens gräns. Med 300 starter i nivå B får fler möjlighet att tacka ja till uppsittningar och fortsätta utvecklas.
Förändringen bör följas upp efter 2027 för att se hur den påverkar kuskarnas möjligheter och konkurrensen i loppen.
- Nivå A – öppet för alla kuskar: precis som Svensk Travsport redan föreslår.
På detta sätt får vi en tydligare utvecklingstrappa där kuskar kan ta steg framåt utan att plötsligt förlora stora delar av sina tävlingsmöjligheter.
Samtidigt behåller vi skyddet för de minst erfarna kuskarna i nivå C.
Varför ska kuskar behöva tacka nej till styrningar för att kunna fortsätta utvecklas?
Vi uppskattar att det kan finnas 50–100 kuskar som befinner sig omkring dessa gränser. Det handlar om yngre kuskar som försöker etablera sig, lärlingar som behöver rutin, amatörkuskar och mindre etablerade professionella kuskar som vill fortsätta utvecklas och bidra till sporten.
När slutet av året närmar sig uppstår ett märkligt problem. Kuskar som ligger nära 150 starter kan behöva börja välja bort styrningar för att inte förlora möjligheten att köra vissa lopp nästa säsong.
Tänk er en breddloppsdag där en kusk erbjuds fem styrningar men bara vågar tacka ja till två för att hålla nere sitt antal starter. Vad händer med de tre tränare som får ett nej? De får leta efter andra kuskar, trots att de från början ville anlita just den här personen. Nästa gång kanske de inte ens frågar igen.
För en kusk som försöker etablera sig och bygga långsiktiga relationer kan det innebära förlorade möjligheter långt in i framtiden.
Det är inte bara kuskarna som drabbas. Även tränare och hästägare påverkas när de inte kan använda den kusk de har förtroende för. Det kan handla om en kusk som känner hästen väl, har kört den tidigare och som tränaren gärna vill fortsätta samarbeta med.
Även mindre tränare med egna hästar påverkas av begränsningen. Tänk på en tränare med exempelvis 30–40 hästar i träning som gärna vill köra sina egna hästar i loppen. Med en gräns på 150 starter i kategori B riskerar tränaren att bli utestängd från dessa lopp, trots att hästarna är berättigade att delta.
Tränaren kan då tvingas anlita andra kuskar i stället för att själv köra hästar som han eller hon tränar och känner bäst.
Varför ska en tränare som vill köra sina egna hästar begränsas på det sättet? Det handlar dessutom inte bara om möjligheten att köra sina egna hästar, utan även om ekonomin.
Om en tränare inte längre får köra sina hästar i kategori B på grund av begränsningen på 150 starter, kan tränaren eller hästägaren behöva stå för extra kostnader i form av uppsittningsavgifter och kuskprovisioner. För mindre och medelstora tränare, där ekonomin redan kan vara ansträngd, kan dessa kostnader bli kännbara över en hel säsong.
Varför ska vi skapa regler som riskerar att öka kostnaderna för tränare och hästägare, när målet är att fler ska ha råd och möjlighet att fortsätta inom travsporten? Med en gräns på 300 starter i kategori B skulle fler tränare kunna köra sina egna hästar och därmed undvika onödiga extrakostnader.
Även tävlingsarrangörerna och sporten i stort har ett intresse av att kuskar kan tacka ja till styrningar i tället för att behöva begränsa sitt deltagande.
Varför ska vi ha ett system där kuskar ibland tjänar på att köra färre lopp?
Amatörlopp och Amatör-SM – öppet för alla amatörer. Vi anser att rena amatörlopp ska vara öppna för alla som uppfyller kraven för att vara amatörkusk, oavsett om man kör 10, 150 eller 300 lopp per år. Det är amatörstatusen som ska avgöra deltagandet, inte antalet starter.
Samma princip bör gälla Amatör-SM. Ett svenskt mästerskap ska vara öppet för alla behöriga amatörer, utan begränsning av antalet körda lopp. Lärlings-SM, Ungdoms-SM och Monté-SM har inte motsvarande 150-loppsgräns – varför ska då amatörerna ha det?
Vi har full förståelse för att nivå C ska skydda de minst erfarna kuskarna genom en gräns på 150 starter, men det är en helt annan sak än att begränsa rena amatörlopp och ett svenskt mästerskap.
Man blir inte mindre amatör för att man kör fler lopp. Vi ska uppmuntra engagemang, inte begränsa det.
Lärlingarna – är det verkligen så vi utvecklar framtidens kuskar? För lärlingarna blir frågan kanske ännu viktigare. En lärling behöver erfarenhet, rutin, tävlingssituationer och möjlighet att bygga relationer med tränare. Det får man framför allt genom att köra lopp.
150 starter på ett år kan låta mycket, men för en lärling som är på väg framåt och börjar få fler erbjudanden behöver det inte vara särskilt mycket.
Vad händer när en lärling närmar sig gränsen och erbjuds ytterligare styrningar? Ska lärlingen tacka nej till möjligheten att utvecklas för att få fortsätta köra vissa lopp nästa år? Ska lärlingen behöva välja vilka tränare man vill göra besvikna?
Och ska en ung kusk som lyckas skapa förtroende hos fler tränare behöva bromsa sin egen karriär?
Vi säger att vi vill få fram nya kusktalanger, men samtidigt riskerar vi att skapa regler som gör att de måste tacka nej till den erfarenhet de behöver.
Med en gräns på 300 starter i nivå B och i rena lärlingslopp skulle lärlingar och andra kuskar på väg framåt få en betydligt bättre möjlighet att utvecklas stegvis.
De skulle fortfarande ha en klass att tävla i även efter att de passerat 150 starter. Det skapar en naturligare övergång från bredd till högre tävlingsnivåer.
En naturlig utvecklingstrappa – 150, 300 och sedan öppet för alla!
Vi har full förståelse för att vissa lopp ska skyddas från att domineras av de allra mest etablerade professionella kuskarna, men det är stor skillnad mellan en kusk som kör 150–300 lopp om året och en toppkusk som kör över 1.000 lopp.
En kusk som kör 200–300 lopp om året är inte nödvändigtvis någon som dominerar svensk travsport. Det kan snarare vara någon som försöker utvecklas, skapa kontakter och ta nästa steg.
Med en gräns på 300 starter i nivå B skulle vi fortfarande ha en tydlig begränsning mot de mest etablerade kuskarna, samtidigt som fler får möjlighet att fortsätta utvecklas.
Nivå C skulle fortfarande vara skyddad för kuskar med högst 150 starter. Nivå A skulle vara öppen för alla. Det skapar en tydlig och rimlig utvecklingstrappa.
Dessutom inför Svensk Travsport redan nya begränsningar för hästarnas startpoäng i nivå B och C för att skapa jämnare konkurrens. Då är det rimligt att fråga sig hur hårt vi dessutom behöver begränsa vilka kuskar som får delta.
Våga prova på riktigt under 2027! Svensk Travsport skriver själva att man måste våga prova förändringar och sedan utvärdera resultatet. Det tycker vi är helt rätt inställning. Då borde vi också våga se över kuskbegränsningarna.
Vårt förslag är därför:
- Behåll gränsen på 150 starter i nivå C. Det ger de minst erfarna och mindre aktiva kuskarna möjlighet att fortsätta tävla i en skyddad klass.
- Höj gränsen till 300 starter per år i nivå B och i rena lärlingslopp. Det ger yngre kuskar, lärlingar, amatörer och mindre etablerade professionella kuskar möjlighet att utvecklas. Det skulle också ge fler mindre och medelstora tränare möjlighet att köra sina egna hästar och undvika extra kostnader för uppsittningsavgifter och kuskprovisioner.
- Låt nivå A vara öppen för alla kuskar. Precis som Svensk Travsport redan föreslår.
- Ta bort antalsbegränsningen helt i rena amatörlopp. Är man behörig amatör ska man få delta oavsett hur många lopp man kör per år.
- Gör Amatör-SM öppet för alla behöriga amatörer. Ett svenskt mästerskap ska inte begränsas av att en amatör har varit för aktiv under föregående säsong.
- Se över hur begränsningarna påverkar lärlingarnas utveckling. Vi ska inte skapa ett system där unga kuskar känner sig tvungna att tacka nej till värdefull tävlingserfarenhet.
- Utvärdera förändringarna efter 2027. Undersök hur många kuskar som påverkas, hur många styrningar som väljs bort och hur konkurrensen utvecklas med en gräns på 300 starter i nivå B.
Vad vill vi egentligen med svensk travsport?
- Vill vi att fler hästar ska få längre tävlingskarriärer?
- Vill vi att tränare och hästägare på alla nivåer ska orka och vilja fortsätta? Vill vi ha fler aktiva kuskar?
- Vill vi att yngre kuskar och lärlingar ska utvecklas?
- Vill vi att amatörer ska fortsätta engagera sig och lägga sin fritid på sporten?
- Vill vi att tränare och hästägare ska kunna använda de kuskar de har förtroende för? Då måste vi också skapa regler som gör detta möjligt.
Vi kan inte säga att vi vill utveckla breddtravet och samtidigt ha ett system där kuskar kan tjäna på att köra färre lopp. Och vi kan inte uppmuntra amatörer att engagera sig mer i sporten för att sedan stänga dem ute från rena amatörlopp och svenska mästerskap för att de har varit för aktiva.
Svensk Travsports ambition inför 2027 är positiv och viktig för sportens framtid. Vi vill därför inte kritisera förändringarna i sig, utan bidra med ytterligare ett perspektiv som kan göra helheten ännu bättre.
Vi hoppas verkligen att Svensk Travsport tar upp dessa frågor innan regelverket för 2027 är slutligt fastställt. För oss är frågan enkel: Ska vi utveckla våra kuskar eller ska vi begränsa dem? Vi är övertygade om att många kuskar, tränare och hästägare vill se en förändring. Vad tycker ni andra inom travsporten?
Vi som står bakom förslaget:
- Isabella Jansson Wiklund
- Hugo Metayer
- Micael Lindblom
- Magnus S Karlsson
- Tobias Modig
- Julia Nilsson
- Adam Ivarsson
- Carl Philip Lindblom
- Lotta Persson
- Kennet Gorski
- Max Karlsson
- Viktor Brodin
- Andreé Olofsson
- Lennon Bergenihl
- Jesper Rydberg
- Lukas Svedlund
- Simon Reidl
- Wilma Karlsson
- Niclas Benzon
- Roy Atle Ruud Nilsen
- Jarle Andre Smedtorp
- Per Nilsson
- Linda Sedström
- Tom Johansson
- Paw Mahony
- Jessika Sidbäck
- Jenny A Björk
- Martin Malmqvist
- Simon Helm
- Daniel Gustafsson
- Malte Handfast
- Nathalie Blom
- Emilia Leo
- Kristian Lindberg












