Då, alltså 1995, var svenska travhästar plötsligt inte bara ”bäst i världen” utan de regerade också i den franska högborgen. Queen L:s karismatiske ägare och uppfödare Tore Larsson lyfte på sin hatt på Vincennes efter triumfen i Prix de France!
Det var det året som en av de ledande franska morgontidningarna – Le Figaro – som inte brukar bevaka travsport i någon större utsträckning ifrågasatte hur länge fransmännen skulle hålla sin stambok stängd.
Nu var det ju inte så att Ina Scot eller Queen L. saknade franskt inslag i sina respektive stamtavlor. Ina Scots mormor Lovisa var en dotter till franskfödde Lowton och Queen L. var undan Tibur-dottern Attila L. Alltså den avelshingst som premieringsnämnden kämpade med näbbar och klor för att han inte skulle få verka i svensk avel.
Men tack vare en extremt envis ägare – Claes Braunerhielm – räddades Tibur till eftervärlden och blev så småningom den bästa franske avelshingsten som stallats upp utanför sitt hemlands gränser. Två gånger kunde Tibur titulera sig championhingst i Sverige, åren 1986 och 1987.
Tibur drogs med allehanda bekymmer och signaturen Red Mile i Trav- och Galoppronden sammanfattade det kanske bäst av alla:
”Allt skars bort på Tibur utom det viktigaste – testiklarna.”
På söndag avgörs Prix de France på Vincennes och Queen L. startade i det loppet tre gånger. Hon var diskad 1992, struken 1993, fyra 1994 och så vann hon 1995 för sin tränare Stig H Johansson.
Detta skulle bli hennes näst sista start. Två veckor senare gjorde Queen L. bokslut på en enastående karriär med en andraplats i Prix de Paris bakom Vourasie och det ska förstås också nämnas att Queen L. blev den första svenskfödda travaren att vinna Prix d’Amérique. Det gjorde hon två år innan (1993) Ina Scot vann världens tuffaste lopp för äldre travare.
En av hästarna som startar i Prix de France på söndag heter Ampia Mede Sm (e. Ganymede), vilken spurtade formidabelt som tvåa i Prix d’Amérique bakom Hooker Berry.
Fabrice Souloys sto är sprungen ur samma möderne som Queen L. Hennes mormors mor Olympia L. (e. Florida Pro), 1.13,7ak*/1.122.195 kr, är halvsyster med Queen L.
Attila L. såg aldrig tävlingsbanan, men hon var Stig H Johanssons mest lovande tvååring ur 1982-kullen. Till avel gick Attila L. som treåring och året efter föddes Queen L.
Ampia Mede Sm och Queen L:s stamtavla är intressant ur flera olika perspektiv och har en blandning av sällan skådat slag. Den här brygden innehåller amerikanskt, arabiskt, danskt, franskt, ryskt, svenskt och senast – läs Ampia Mede Sm – kryddat med italienskt blod.
Queen L:s mormor Asani II (e. Frosty Hanover), 1.16,6ak/199.230 kr, är danska och hennes möderne går tillbaka till stoet Frigga. Stammodern Frigga tog rekordet 2:12 och hon tävlade både på Lyngbyvejen (Köpenhams första travbana) och Charlottenlund.
Sju generationer tillbaka i Queen L:s stamtavla dyker Roberta, 1.35,9, upp. Hennes far Pelle af Rhitra är en son till Orlov-travaren Prisrack, var mor Frigga var en dotter till anglo-arabiska fullblodet Staerkodder och Rosabella.
Den senare var ett så kallat Fredriksborgs-sto – alltså från det berömda stuteriet Fredriksborg i Danmark som hade sin storhetsperiod 1650-1750 och som då producerade världens snabbaste draghäst.
På söndag – om Ampia Mede Sm skulle vinna Prix de France – finns det all anledning att skänka en tacksamhetens tanke till Claes Braunerhielm (Stall Traviata) – mannen som såg till att Tibur fick verka i svensk avel och som senare skulle belönas med epitetet ”Elithingst”.
Ingen hästägare har – varken förr eller senare – kämpat med sådan kraft som Claes Braunerhielm gjorde för att rädda Tibur till eftervärlden.
I mångt och mycket var det hans förtjänst att hingstpremieringen – en kvarleva från 1874 – gick i graven i svensk travsport och ersattes med avelsvärdering 1985.
